한국   대만   중국   일본 
Ockupationen av Tyskland efter andra varldskriget ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Ockupationen av Tyskland efter andra varldskriget

Fran Wikipedia
Tyskland
Deutschland ( Tyska )
←
1945 ? 1949 →
→
→

Handelsflagga

Ockupationszoner och territorier i post-nazistiska Tyskland. Områden öster Oder-Neisse-linjen, som annekterades av Polen och Sovjetunionen, är gulmarkerade. Saarprotektoratet t.v. på kartan är också gulmarkerat. Berlin är det multinationella området inom den sovjetiska zonen.
Ockupationszoner och territorier i post-nazistiska Tyskland. Omraden oster Oder-Neisse-linjen , som annekterades av Polen och Sovjetunionen, ar gulmarkerade. Saarprotektoratet t.v. pa kartan ar ocksa gulmarkerat. Berlin ar det multinationella omradet inom den sovjetiska zonen.
Ockupationszoner och territorier i post-nazistiska Tyskland. Omraden oster Oder-Neisse-linjen , som annekterades av Polen och Sovjetunionen, ar gulmarkerade. Saarprotektoratet t.v. pa kartan ar ocksa gulmarkerat. Berlin ar det multinationella omradet inom den sovjetiska zonen.
Huvudstad Berlin ( de jure )
Frankfurt am Main (amerikanska sektorn)
Bad Oeynhausen (brittiska sektorn)
Baden-Baden (franska sektorn)
Ostberlin (sovjetiska sektorn)
Sprak Tyska


Bildades 1945


Upphorde 1949 / 1991


Valuta Riksmark (1945?1948)
Rentenmark (1945?1948)
Tysk mark (vast d 1948?49)
Tysk mark (ost e 1948?49)
Saarmark ( Saar 1947?1948)
Saarfranc (Saar 1948?1959)
Tysklands historia
Tysklands statsvapen
Denna artikel ar en del av en serie
Tidslinje
Germanien
Folkvandringstiden
Austrasien (511?719)
Gamla Sachsen (??785)
Frankerriket (719?843)
Ostfrankiska riket (843?962)
Tysk-romerska riket (962?1806)
Preussen (1701?1918)
Rhenforbundet (1806?1813)
Tyska forbundet (1815?1866)
Nordtyska forbundet (1866?1871)
Kejsardomet (1871?1918)
Novemberrevolutionen (1918?1919)
Weimarrepubliken (1919?1933)
Nazityskland (1933?1945)
Ockupationen (1945?1949)
Vasttyskland - Osttyskland (1949?1990)
Tysklands aterforening (1989?1990)
Efter aterforeningen (fran 1990)

Efter Nazitysklands nederlag i andra varldskriget , och dess upplosning efterat, ockuperades landet av de fyra segrarmakterna, Storbritannien , USA , Frankrike och Sovjetunionen . De fyra makterna upprattade det Allierade kontrollradet som hogsta offentliga organ i det ockuperade Tyskland under vilket den Allierade kommendanturen for Berlin lydde.

Upprattandet av de tva tyska staterna Vasttyskland och Osttyskland , i de vastallierades respektive den sovjetiska ockupationszonen, ar 1949, markerade borjan pa en ny period, men trots den okade graden av sjalvstandighet kvarstod ockupationsmakternas overhoghet en tid.

Tva plus fyra-fordraget reglerade slutligt relationen mellan landerna, och fordragets ikrafttradande den 15 mars 1991 blev Tyskland slutligen en stat med full suveranitet.

Territoriella indelningar och forluster [ redigera | redigera wikitext ]

Med den tyska kapitulationen den 7/8 maj 1945 tradde Londonprotokollet i kraft. Det reglerade Storbritanniens, USA:s och Sovjetunionens inbordes uppdelning av efterkrigs-Tyskland i ockupationszoner ( tyska : Besatzungszonen ) och Berlin ( Stor-Berlin ) i en sarskild, gemensamt ockuperad del. [ 1 ] [ 2 ] Aven Frankrike deltog som ockupationsmakt, men da det inte beslutats forran pa Jaltakonferensen i februari, togs det med forst i ett senare protokolltillagg. [ 3 ]

Ockupationszoner [ redigera | redigera wikitext ]

Tyskland , sasom dess utbredning var den 31 december 1937, delades in i fyra ockupationszoner, en brittisk i nordvast, en fransk i vast, en amerikansk i soder samt en sovjetisk i oster:

Vid Potsdamkonferensen i augusti antogs Oder?Neisse-linjen som preliminar ostgrans for Tyskland, som darmed forlorade ostra Brandenburg , Schlesien , Hinterpommern och en liten del av ostligaste Vorpommern samt sodra delen av Ostpreußen till Folkrepubliken Polen som fick sina granser forskjutna vasterut da Sovjetunionen beholl en stor del av territorierna de hade ockuperat enligt Molotov?Ribbentrop-pakten 1939; dessa inforlivades senare i de sovjetiska delrepublikerna Ukraina , Vitryssland och Litauen mot att Polen kompenserades med de f.d. tyska omradena i vaster. Norra delen av Ostpreußen kom under rysk / sovjetisk forvaltning da de ville ha en isfri hamn vid sodra Ostersjon .

Berlin [ redigera | redigera wikitext ]

Berlin stalldes under gemensamt styre via Allierade kommendanturen , men delades in i sektorer for respektive ockupationsmakts forvaltning. Den slutliga fordelningen, dar aven Frankrikes sektor definierades, beslutades pa Potsdamkonferensen, den 30 juli 1945, pa det allierade kontrollradets forsta mote, [ 4 ] och tradde i kraft med den sista versionen av Londonprotokollet den 13 augusti. [ 3 ]

Ockupationsmakternas sektorer i Berlin, 13 augusti 1945. Ockupationsmakternas sektorer i Berlin, 13 augusti 1945.
Ockupationsmakternas sektorer i Berlin, 13 augusti 1945.

Sektorsindelning utifran Bezirke (stadsdelsomraden), 13 augusti 1945:

De tre vastliga sektorerna blev sa smaningom Vastberlin och den sovjetiska sektorn blev Ostberlin .

Tysklands delning och aterforening [ redigera | redigera wikitext ]

I de tre vastliga zonerna bildades 1949 Forbundsrepubliken Tyskland , BRD ( Bundesrepublik Deutschland ), i dagligt tal kallat Vasttyskland . Relationen mellan den nya staten och de vastliga ockupationsmakterna fram till 1955 definierades i Ockupationsstatuten . Ockupationsmakterna hogsta myndighet i landet var Allierade hoga kommissionen , aven kallad Kontrollkommissionen. Storbritanniens, USA:s och Frankrikes ockupationszoner upphorde i och med Parisfordragens ikrafttradande den 5 maj 1955.

Vastmakternas tre sektorer i Berlin utgjorde Vastberlin och fortsatte sta under de vastallierades ockupation aven efter 1955, men fungerade de facto som en del av Vasttyskland, om an inte helt integrerad.

I den ostliga, sovjetiska zonen bildades 1949 Tyska demokratiska republiken , DDR ( Deutsche Demokratische Republik ), i dagligt tal kallat Osttyskland. Motsvarande ostra sektor i Berlin, Ostberlin , forklarades samtidigt vara Osttysklands huvudstad och blev, de facto, en gradvis mer integrerad del av landet.

Ar 1990 gav Forbundsrepubliken Tyskland for alltid upp alla ansprak pa allt land som tidigare varit tyskt oster om floderna som bildar Oder?Neisse-linjen . Detta som ett led i Tysklands aterforening da forbundsrepubliken inkorporerade den upplosta Tyska demokratiska republiken via Einigungsvertrag och Tva plus fyra-fordraget.

Tva plus fyra-fordraget undertecknades den 12 september 1990 i Moskva . Efter nodvandiga ataganden och ratificeringar, tradde avtalet i kraft den 15 mars 1991, och darmed hade de fyra segrarmakterna efter andra varldskriget, Sovjetunionen, Storbritannien, USA och Frankrike, sagt upp sina kvarstaende rattigheter i Tyskland, som slutligen fick full suveranitet . [ 5 ] [ 6 ]

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ Londonprotokollet, 12 september 1944 , last 4 november 2020.
  2. ^ Wolfgang Benz (11 april 2005). Errichtung der Besatzungsherrschaft Bundeszentrale fur politische Bildung. Last 4 november 2020.
  3. ^ [ a b ] Londonprotokollet, 26 juli 1945 (i tysk oversattning) , last 4 november 2020.
  4. ^ Gerhard Keiderling (2000). Es herrschte das Prinzip der Einstimmigkeit: Die Alliierte Kommandantur 1945-1948 Berlinische Monatsschrift , Luisenstadtischen Bildungsverein. Last 19 november 2020.
  5. ^ Der Zwei-plus-Vier-Vertrag tritt in Kraft Bundesregierung. Last 19 november 2020.
  6. ^ Zwei-plus-Vier-Vertrag uber die abschließende Regelung in Bezug auf Deutschland Bundeszentrale fur politische Bildung. Last 19 november 2020.

Ovrigt [ redigera | redigera wikitext ]

  • Keylor, William R. (1996) (pa engelska). The twentieth-century world: an international history (3. ed.). New York: Oxford University Press. Libris 4612659 . ISBN 0-19-509769-6  
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ockupationen_av_Tyskland_efter_andra_varldskriget&oldid=54202930 ”