Objektrelationsteori ar en teori inom psykoanalysen om hur manniskor utvecklas till att kanslomassigt relatera till och interagera med andra. Teorin utgar fran antagandet att manniskan omedvetet kategoriserar andra manniskor i ljuset av tidigare relationer (inre representationer av objekt), projicerar egenskaper fran dessa objekt pa den nya kontakten, och darefter samspelar med personen efter sina forutfattade meningar eller tidigare relationer. De inre representationerna utgor ocksa en del av manniskans personlighet .

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Teorin utvecklades under 1930-talet av Melanie Klein , och utgar fran den psykoanalytiska termen objektrelation, som betyder ett foremal for drift eller affekter (och avser som regel andra manniskor). Centralt for teorin ar antagandet att manniskan under det forsta levnadsaret skapar kanslomassiga strukturer via relationen till modern, och att dessa strukturer omedvetet ligger till grund for senare relationer genom att manniskan omedvetet tolkar andra manniskors karaktarer och avsikter i ljuset av moderrelationen. Darmed sker en omedveten overforing av kanslor och drifter, fran objektet modern till nya objekt. Under levnaden skaffar manniskor sedan sig fler mentala representationer utifran vilka de tolkar objekt, varefter manniskor overfor sina nya, forvarvade forvantningar och forutfattade meningar pa objektet. Formagan att uppfatta andra och interagera med dem pa ett adekvat och moget satt okar normalt under levnaden, genom att nya moten nyanserar de grundlaggande kanslostrukturerna och representationerna. Axiomatisk for detta sokande av referenser och overforingar av kanslor, ar driften till samvaro, narhet och karlek, att investera sina kanslor i relationer och att darigenom vara en social varelse. Identifikationen med modern och senare andra objekt ar ett annat fundamentalt antagande for objektrelationsteorin. Att skaffa sig sadana fungerande bibliotek av referenser hor samman med utbildandet av manniskans samvete och moral .

Olika storningar [ redigera | redigera wikitext ]

Overforingen av kanslor och forvantningar kan vara mer eller mindre fungerande. Likasa kan manniskans uppsattning av referenser vara mer eller mindre nyanserade eller allmangiltiga. Personlighetsstorningar kan forklaras utifran objektrelationsteorin som att manniskans formaga att finna lampliga representationer och darmed uppratta fungerande relationer, ar stord. En psykopat har, enligt objektrelationsteorins foresprakare, investerat sitt karleksbehov i sig sjalv, och betraktar andra som nyttiga idioter eller fiender. Den som har en paranoid personlighetsstorning uppfattar andra manniskor som illvilliga och onda, pa grund av att tidigare relationer har varit storda. En fobisk personlighetsstorning kannetecknas av att tolka andra manniskors ageranden som uttryck for ringaktning och forakt. Narcissisten utmarks av tron att andra ska uppfatta honom som overlagsen utan att denna forvantning star i proportion till visad prestation. Detta ar exempel pa overforingar som inte ar korrekta i ljuset av de faktiska avsikterna hos objektet, eller i ljuset av vad subjektet rimligen kan forvanta sig i samspelet. Sadana storningar brukar forklaras med att personen under socialisationen inte fatt bekraftelse pa sitt sanna jag, eller fatt vissa allmanmanskliga behov av kanslomassigt samspel tillgodosedda.

Objektrelationer kan skapa problem ocksa for manniskor utan nagon personlighetsstorning. Om objektet inte forstar overforingen uppstar en motoverforing , det vill saga en kansla av att inte bekraftas, forstas eller bejakas. Eftersom alla senare relationer syftar tillbaka pa modern, och det kan forekomma en tendens till identifikation, kan objektrelationer leda till att individer bibehaller destruktiva forhallanden - de bar pa en omedveten kansla av att de inte kan overge en individ som representerar deras relation till modern under det forsta levnadsaret (nar modern ar fundamental for deras overlevnad).

Till objektrelationsteorin hor en form av psykoanalytisk metod som kallas psykodynamik . Den gar ut pa att medvetandegora personen om inkorrekta eller inadekvata overforingar. En vanlig ^{[ kalla behovs ]} uppfattning ar att inadekvata overforingar kan bero pa motsattningar mellan sexualitet (i vid, freudiansk bemarkelse) och aggressioner.

Fallet Thomas Quick [ redigera | redigera wikitext ]

I samband med Hannes Rastams och Dan Josefssons granskning av rattsprocessen och varden av Thomas Quick (nu Sture Bergwall ) gavs objektrelationsteorin en avgorande betydelse. Hannes Rastam och Dan Josefsson havdade att Thomas Quick utsatts for en avancerad form av objektrelationsteori vilken medfort att han falskeligen erkant 39 mord och domts for atta av dessa. Dan Josefsson framholl i sin granskning att varden av Thomas Quick kretsat kring psykoanalytikern Margit Norells teorier, med grund i objektrelationsteori. ^{[ 1 ]} Enligt dessa teorier var Thomas Quicks pastadda dodande ett resultat av pastadda sexuella overgrepp fran foraldrarna i barndomen. Formagan att aterskapa borttrangda minnen fick aven en avgorande betydelse i varden av Thomas Quick.

Sture Bergwall ar efter resning frikand fran alla de mord han domts for. Sture Bergwall har sedermera tagit tillbaka alla pastaenden om utforda mord och om sexuella overgrepp i barndomen. Han har vidare havdat att hans berattelser planterades in i terapin av behandlande psykoanalytiker, som ett led i den objektsrelationsbaserade psykoterapin. ^{[ 2 ]}

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Henry Egidius, Psykologilexikon
• Kristina Lander, Objektrelationsteorin
• Psykiatri: en orienterande oversikt (2. [rev.] uppl.). Lund: Studentlitteratur. 2008. Libris 10674794 . ISBN 978-91-44-05017-1  

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Object Relations Theory, Psychology Department, Sonoma State University (engelska)
• Object Relations Theory and Therapy (engelska)
• Melanie Klein Obituary