Nyckelharpa

Nyckelharpa
Typ	Strakinstrument
Strangar	c,g,c1,a1 samt resonansstrangar 1 vanligen 16 st
Forekommer i	Svensk folkmusik ; 1 For kromatisk nyckelharpa, andra varianter forekommer. Flera system finns for resonansstrangar.

Nyckelharpa ar ett strakinstrument med tangenter ( nycklar eller knavrar ) som trycker mot strangarna for att avdela strangen for onskad tonhojd. For att frambringa ljud anvands en strake . Det karakteristiska nyckelharpljudet uppstar genom resonansstrangar som finns under spelstrangarna. Nyckelharpan hanger pa magen pa den som spelar ungefar som en gitarr , och straken fors nastan lodratt upp mot den spelandes skuldra.

Nyckelharpan ar ett av de typiska instrumenten i svensk folkmusik . Den har starkt faste i Uppsala och norra Uppland , men har under 1900-talets senare halft spritts darifran till hela Sverige.

Nyckelharpan ar gjord av tra fran toppen till botten. Strangarna ar gjorda av stal. Nycklarna ar ocksa gjorda av tra.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

I tva tyska ordbocker fran 1529 respektive 1620 finns i vardera en nyckelharpa avbildad. Andra aldre avbildningar finns i dansk och svensk kyrkokonst fran ca 1460?1525 samt 1565. Aven i Norge har nyckelharpan forekommit. ^[
2
] Vilket slags instrument en musikant i portalen till Kallunge kyrka fran ca 1350 pa Gotland spelar kan inte med sakerhet avgoras, men skulle det vara en nyckelharpa sa har den med sakerhet en vasteuropeisk bakgrund. Det instrument som aterges pa kyrkomalningarna i Lagga kyrka fran 1498 har dock tangenter eller nycklar och far ses som en nyckelharpa.

Fran 1600-talet forra halft blev nyckelharpan ett folkligt instrument i Uppland, senare genom upplanningar spridd till bland annat Dalarna , Halsingland och Angermanland . Forr antogs det ibland att det var vallonerna som forde nyckelharpan till Sverige, men de kom inte hit forran pa 1600-talet och har heller inga nyckelharpor belagda i sitt hemland. Bellman namner den i stockholmsk krogmiljo vid slutet av 1700-talet. Ett exempel fran 1781: ≫Den tiden forspordes standig gastning, oupphorligt dansande, jemn musique af Nyckelharpor och violer, samt ett oaflateligt trumlande, med hvirfvel pa hvirfvel utan for krogdorrn.≪

Den historiskt enda utredning som sagt sig explicit vilja utreda den svenska nyckelharpans historia ar Framlades then stora Nycklegijga , Per-Ulf Allmo, 2016. I denna framgar tydligt att den ar en svensk, enkannerligen upplandskt, skapelse tillkommen under trettioariga krigets dagar genom inspiration fran den tyska liran och sorbiska gigor.

Olika typer [ redigera | redigera wikitext ]

Redan den tidigaste nyckelharpan kan formodas ha haft resonansstrangar . Den aldsta bevarade svenska nyckelharpan ar mojligen Moraharpan . Den ar markt 1526, men genom historiska kallor kan goras sannolikt att den, i likhet med sin frande fran Alvdalen , ar tillverkad pa 1680-talet.

Som traditionellt instrument fanns gammelharporna i borjan pa 1900-talet nastan enbart kvar i Uppland och hos nagra enstaka spelman i andra landskap. De har funnits i en rad modeller: ^[
3
]^[
4
]^[
5
]^[
6
]

Enkelbasharpan ar forsedd med en rad nycklar och vanligen en melodistrang, en eller tva bordunstrangar samt 6-13 resonansstrangar. Enkelbasharpan var vanligast under 1700-talet. ^[
7
]

Kontrabasharpan har en rad nycklar och tva melodistrangar (stamda i a ¹ och d ¹), en eller tva bordunstrangar (stamda i g och c) samt 6?13 resonansstrangar. Kontrabasharpan ar kand sedan tidigt 1800-tal.

Osterbyharpan ar en kontrabasharpa med dubbellek - tva rader med nycklar. Den har 3 melodistrangar (stamda i a ¹, c ¹ och d ¹), daremellan tva bordunstrangar (stamda i g och c). Vanligen har den 9-10 resonansstrangar.

Osterbyharpan utmynnade pa 1860-talet i silverbasharpan (aven kallad C-durharpa, tenorharpa eller Tierpsharpa), hade tva rader nycklar och tva melodistrangar (stamda i a ¹ och c ¹) placerade narmast nycklarna. De bada basstrangarna i g och c ligger langst fran nycklarnas tangenthuvuden. Silverbasharpan har vanligen 9?10 resonansstrangar. ^[
7
]

Sommaren 1924 var torparen August Bohlin fran Uppland inbjuden att spela fiol och nyckelharpa pa Skansen , ett hedersuppdrag som i praktiken var en sasonganstallning som yrkesmusiker. Dar konfronterades han med att han ofta inte kunde spela nyckelharpa tillsammans med spelman fran andra landskap eftersom de andra spelmannen ofta spelade latar i andra tonarter an C-dur och F-dur. Efter hemkomsten borjade Bohlin att bygga en treradig kromatisk nyckelharpa utan bordunstrang, en nyckelharpa som hade samma kropp som den gamla silverbasharpan men med fler nycklar. Med fler nycklar och ingen bordunstrang blev det mojligt att spela i alla tonarter. Omkring 1935 fick Eric Sahlstrom en mall i tjock papp av Bohlin som visade hur nycklarna var placerade i tre rader pa Bohlins kromatiska treradiga nyckelharpa. Erik Sahlstrom blev senare den instrumentbyggare, spelman och kompositor som mest bidrog till att den treradiga nyckelharpan alltsedan 1970-talet anvands langt utanfor Uppland.

Hasse Gille bidrog till utvecklingen genom att bygga mycket latta harpor, fran attiotalet med liten kropp. Johan Hedin experimenterar med olika former av stora nyckelharpor, t.ex. tenornyckelharpan.

Erik Olsson, Sater, var pionjar nar det gallde att bygga en 4-radig nyckelharpa; 4 spelbara strangar utokar mojligheterna att spela latar skrivna for fiol i andra tonarter an C-dur. ^[
8
]Fyrradiga kromatiska harpor har ocksa tagits fram av bl.a. Tord Johansson och Johan Hedin. ^[
5
]^[
9
]^[
10
]

Den moderna nyckelharpan har blivit ett instrument som ar mer anpassat till moderna tiders musikideal och som kan passa till manga andra sorters musik an gamla upplandslatar i C-dur. ^[
11
]

Nyckelharpsprofiler [ redigera | redigera wikitext ]

De storsta profilerna i nyckelharpans historia torde vara Byss-Calle och Eric Sahlstrom . Andra viktiga gestalter har varit August Bohlin , Ceylon Wallin och Hasse Gille .

Riksspelmannen Leif Alpsjo har gjort mycket for att framja nyckelharpans stallning i Sverige genom att anordna kurser och ta fram utbildningsmaterial. Han var ocksa en huvudaktor nar en nyckelharporganisation bildades i USA 1995. Pa engelska sager man helt enkelt nyckelharpa .

Peter ”Puma” Hedlund , numera boende i Iste, Vallsta, Halsingland, blev riksspelman 1975 och anses av manga i dag vara Sveriges framste spelman pa kromatisk nyckelharpa. I sin roll som larare har han mojlighet att paverka och lamna sitt bidrag till den nya generationens nyckelharpsspelare, bland annat genom en interaktiv DVD -serie. I traditionell anda gor Hedlund ocksa egna latar som snabbt blivit populara bland dagens spelman.

Asa Jinder utsags rekordung till riksspelman pa nyckelharpa ar 1979, och gav instrumentet stor uppmarksamhet i massmedia.

Tva av de mest uppmarksammande nyckelharpsspelarna under de senaste 20 aren ar utan tvivel Olov Johansson fran Vasen och Johan Hedin . Hedin har aven varit med och utvecklat nya nyckelharpmodeller sasom tenornyckelharpan.

Modern svensk popularmusik har dragit nytta av nyckelharpans karaktaristiska ljud, exempelvis Hedningarna , Asa Jinder , Vasen och Nordman , vars medlem Mats Wester ocksa ar riksspelman. Varldens mest spridda nyckelharpsinspelning torde dock vara laten Dum dum diddle pa Abbas skiva Arrival .

Ur den nya generationens nyckelharpsspelman finns det manga att namna: Ivan Monthan , Niklas Roswall , Emilia Amper , David Eriksson, Magnus Holmstrom , Erik Rydvall och Daniel Pettersson for att namna nagra.

Sedan slutet av nittonhundratalet har nyckelharpan blivit alltmer popular aven utanfor Sverige och i olika musikstilar. Marco Ambrosini spelar nyckelharpa i sa val aldre som modern musik och tillsammans med de franska fiolbyggarna Jean-Claude Condi och Annette Osann . Didier Francois fran Belgien har specialiserat sig pa att spela jazz pa nyckelharpa.

Torbjorn Nasbom , Daniel Pettersson med flera spelar Bach pa nyckelharpa och gor nya kompositioner inspirerade av Bachs barockmusik.

Algot Karlsson var spelman och nyckelharpabyggare samtida med bland andra Eric Sahlstrom som byggde kromatiska nyckelharpor. Han var en av de personer som uppmarksammades av musikvetaren Jan Ling i dennes doktorsavhandling om Nyckelharpan.

Nyckelharpsevenemang [ redigera | redigera wikitext ]

Varje ar under helgen fore midsommar ager nyckelharpstamman i Osterbybruk rum. Det finns aven spelmanstavlingar . Eric Sahlstrom Institutet i Tobo driver en ettarig utbildning i folkmusik pa nyckelharpa. Gillestamman instiftades i Osterbybruk pa nationaldagen 6 juni 2012, till riksspelmannen och nyckelharpsbyggaren Hasse Gilles minne.

Nationalinstrument [ redigera | redigera wikitext ]

En motion, 1996/97:Kr223, om att Sveriges riksdag skulle ge nyckelharpan status som svenskt nationalinstrument lades 2 oktober 1996 av Carina Hagg . ^[
12
] Arendet bordlades.

I Svenska Dagbladet fordes under 17 mars-2 maj 2002 en debatt gallande nyckelharpans upphojande till officiellt svenskt nationalinstrument. Motstandare till iden menade att det fanns en risk att det mangkulturella Sverige skulle splittras om ett sa typiskt svenskt instrument som nyckelharpan skulle bli nationalinstrument, medan foresprakarna menade att nyckelharpan avspeglar "den svenska folksjalen ". Nagon konsensus naddes inte.

Bildgalleri [ redigera | redigera wikitext ]

Viola a chiavi, Cappellina di Palazzo Pubblico, Siena (Italia). Fresk av Taddeo di Bartolo, 1408
En nyckelharpa byggd av Fredrik Soderstrom 2008.
En nyckelharpist pa Far- och ullfestivalen i staten New York 2006.
Italienske musikern Marco Ambrosini med en nyckelharpa byggd av Annette Osann. Fran de internationella nyckelharpdagarna pa Burg Fursteneck i Tyskland 2005.
Didier Francois undervisar i sin speciella teknik under de Internationella Nyckelharpedagarna pa Burg Fursteneck i Tyskland, 2005
Ole Frantsen spelar pa ett brollop 2006
Nyckelharpa tillverkad av Eric Sahlstrom 1981. Ingar i Scenkonstmuseets instrumentsamling.