Gamla stilen och nya stilen

Gamla stilen och nya stilen ar etablerade svenska begrepp for att markera om ett datum refererar till den aldre julianska kalendern eller den nyare gregorianska kalendern . Uttrycken skrivs da ofta forkortade som g.s. respektive n.s. i parentes efter datumangivelsen.

Eftersom overgangen mellan de tva kalendrarna har skett vid olika tidpunkter i olika lander sedan 1582, ar det ofta nodvandigt att ange vilken kalender ett historiskt datum refererar till. Ett klassiskt exempel ar den ryska oktoberrevolutionen , som startade 25 oktober 1917 enligt julianska kalendern (som da fortfarande gallde i Ryssland), medan datumet i de flesta andra lander da var 7 november 1917.

Bakgrund [ redigera | redigera wikitext ]

Orsaken till kalenderbytet var att den aldre julianska kalendern ? som infordes av Julius Caesar ar 46 f.Kr. for att skapa en kalender som stamde med jordens solar , det sa kallade tropiska aret ? faktiskt gar aningen langsammare an det tropiska aret pa grund av att den alltid har en skottdag inskjuten vart fjarde ar. Detta var kant redan nar kalendern infordes, men ansags da inte ha nagon storre betydelse. 1500 ar senare innebar dock skillnaden att den julianska kalendern lag mer an en vecka fore det faktiska aret, vilket bland annat paverkade berakningarna for nar pasken skulle infalla. For att komma till ratta med problemet, beslot Vatikanen darfor att overga till en ny kalender dar man later bli att lagga in en skottdag tre av fyra sekelskiftesar och alltsa enbart lagger in en skottdag sekelskiftesar 1600, 2000 och sa vidare (ar som ar jamnt delbara med fyrahundra).

Detta innebar att ett genomsnittligt ar blev 3/400 (=0.0075) dagar kortare - det vill saga gick ifran att vara 365,25 dagar (365 dagar och 6 timmar) till 365,2425 dagar (365 dagar, 5 timmar, 49 minuter och tolv sekunder).

Den nya kalendern uppkallades efter den davarande paven, Gregorius XIII . Skillnaden i hanteringen av skottar innebar att den julianska kalendern lag 10 dagar fore den gregorianska nar denna borjade inforas 1582. Ar 1700, da julianska kalendern la in en skottdag den sista februari medan den gregorianska kalendern inte gjorde det, okade skillnaden till 11 dagar, ar 1800 okade den till 12 dagar och ar 1900 okade den till 13 dagar. Ar 2000 var ett skottar i bagge kalendrarna, sa skillnaden pa 13 dagar galler fortfarande, men aren 2100, 2200 och 2300 kommer avstandet att oka med ytterligare en dag vid varje sekelskifte.

Inforandet av den nya stilen [ redigera | redigera wikitext ]

Fordjupning: Gregorianska kalenderns inforande

Den gregorianska kalendern infordes i de flesta romersk-katolska lander mellan 1582 och 1590, medan motstandet mot att infora en pavlig kalender i protestantiska och ortodoxa lander gjorde att det dar drojde betydligt langre. Ar 1700 overgick Danmark (och darmed aven Norge , Faroarna och Island ) till den gregorianska kalendern, vilket skedde den 1 mars . Samma ar bytte Nederlanderna , storre delen av Schweiz och de protestantiska delarna av Tyskland . Aven Sverige paborjade da ett forsok att byta kalender, men gav upp 1712 (se nedan).

1752 bytte Storbritannien och alla dess kolonier (darmed aven det blivande USA ) kalender enligt Calendar (New Style) Act 1750 och 1753 aven Sverige (inkluderande Finland, som da var en del av Sverige).

Mot slutet av 1800-talet borjade aven icke-kristna lander anvanda den gregorianska kalendern. Japan overgick till den 1873, Egypten 1875, Korea 1896 (landet hade da hamnat under japanskt herravalde) och Kina 1911.

De ortodoxa landerna holl ut till borjan av 1900-talet: Albanien bytte till gregorianska kalendern 1912 (i samband med frigorelsen fran Turkiet), Litauen 1915, Bulgarien 1916, Ryssland 1918 (efter att den ryska revolutionen genomforts) och aven Estland 1918, och Grekland forst 1925.

I manga ortodoxa lander anvands dock julianska kalendern fortfarande i religiosa sammanhang. Darfor firar man till exempel i Ryssland juldagen den 7 januari och pask ofta senare an i Vasteuropa. I Ukraina firades juldagen lange pa samma satt som i Ryssland, men infor julen 2023 flyttades firandet till den 25 december efter ett myndighetsbeslut med syfte att landet ska bryta med ryska traditioner och narma sig vastvarlden. ^[
1
]

Sverige och Finland [ redigera | redigera wikitext ]

Fordjupning: Gregorianska kalendern § Inforandet i Sverige

I Sverige (och Finland, som da var en del av Sverige) infordes den gregorianska kalendern 1 mars 1753. Rent praktiskt gick det till sa att den julianska kalendern gallde till och med den 17 februari 1753. Avstandet mellan de tva kalendrarna var da 11 dagar, sa nasta dag betecknades 1 mars och de elva dagarna med datumen 18?28 februari 1753 har darmed aldrig funnits i Sverige.

Det hade tidigare gjorts ett forsok att infora gregorianska kalendern gradvis i Sverige; detta genom att fran ar 1700 till och med ar 1740 bortse fran den julianska kalenderns skottdagar och darmed minska avstandet mellan kalendrarna vart fjarde ar. Men efter en bra borjan ar 1700 glomde man pa grund av stora nordiska kriget bort att hoppa over skottdagarna aren 1704 och 1708. Projektet innebar dels att Sverige maste ha en helt egen kalender under perioden, kallad svenska kalendern , och missarna 1704 och 1708 medforde att det skulle droja till 1748 innan den svenska kalendern stamde med den gregorianska kalendern. Allt detta gjorde att Karl XII 1711 beslot att man i februari 1712 skulle aterga till den gamla kalendern. Det gjordes genom att man satte in en extra skottdag efter den ordinarie det aret: fredagen den 30 februari 1712 , den sa kallade tillokningsdagen .

1753 togs anda till sist det stora steget over till den nya kalendern. Det gick, som tidigare namnts, till sa att de 11 sista dagarna i februari detta ar helt enkelt togs bort.

I det ryska imperiet anvandes annu den gamla stilen nar Finland 1809 overgick till att bli en del av detta, efter rikssprangningen . Darmed kom datum i vissa sammanhang att anges med bade den gamla och nya stilen.

Ryssland [ redigera | redigera wikitext ]

I Ryssland anvandes den julianska kalendern anda fram till 1918 , aret efter ryska revolutionen . Februarirevolutionen och oktoberrevolutionen intraffade enligt den gregorianska kalendern i mars respektive november 1917. Eftersom Ryssland inforde gregorianska kalendern mycket senare an ovriga vastvarlden ar notationen speciellt viktig i samband med anvandning av ryska kallor fran den tiden. Antingen omvandlas datumen till den nya stilen eller sa noteras de som kallan, oftast angiven med noteringen (g.s.) tillfogad. Aven vid en omvandling kan det vara bra att skriva att det ror sig om omvandling.

I ryska kallor anges till exempel datumet for slaget vid Borodino som 26 augusti 1812, men enligt den gregorianska kalendern noteras den dagen som 7 september 1812. Vilket datum man skriver beror pa vilken lasekrets man vander sig till. Om missforstand kan uppsta bor markering ske. Notering kan da ske som:

den 26 augusti (g.s.)
den 7 september (utan "stil"-notering om alla datum i texten avser gregorianska kalendern)
den 26 aug/7 sept (g.s./n.s.)

Begreppen [ redigera | redigera wikitext ]

Ofta sags det att begreppen "gamla stilen" och "nya stilen" skulle vara ett resultat av att gregorianska kalendern ar uppkallad efter en pave, och att man i det antikatolska Sverige ville ha en mer neutral beskrivning, men samma uttryck for att sarskilja de tva kalendrarna at anvands faktiskt i de flesta sprak och de flesta lander ? aven traditionellt romersk-katolska. De motsvarande latinska uttrycken ar stili veteris (st.v.) och stili novi (st.n.), pa franska talar man om ancien style (a.s.) respektive nouveau style (n.s.), ^[
2
] pa tyska alten Stils (a. St.) ^[
3
] och neuen Stils (n. St.) ^[
4
] samt pa engelska Old Style (O.S.) och New Style (N.S.). ^[
5
]