Northern Ireland Assembly
Tionol Thuaisceart Eireann
|
Typ
|
---|
Utformning
| enkammarparlament
|
---|
Kammare
| 1
|
---|
Parlamentsbyggnaden
i
Stormont
.
|
Den har artikeln eller det har avsnittet
innehaller inaktuella uppgifter och behover uppdateras
.
(2019-11)
Hjalp garna Wikipedia att atgarda problemet genom att
redigera artikeln
eller diskutera saken pa
diskussionssidan
.
|
Northern Ireland Assembly
(
engelska
; pa
iriska
:
Tionol Thuaisceart Eireann
;
[
1
]
lagskotska
:
Norlin Airlann Semmlie
[
2
]
) ar
Nordirlands
decentraliserade
lagstiftande forsamling
. Den har ratt att lagstifta pa flera omraden som inte ar sarskilt forbehallna
Storbritanniens parlament
, samt att utse ledamoter till
Northern Ireland Executive
. Den har sitt sate i parlamentsbyggnaderna i
Stormont
i
Belfast
.
Forsamlingens utformades senast genom villkoren i
Langfredagsavtalet
(
1998
), en overenskommelse som hade som mal att fa slut pa Irlands 30 ars valdsamma oroligheter. Den grundar sig pa
principen om mandatfordelning
enligt
d’Hondts metod
, for att forsakra att de storsta samhallsgrupperingarna i Nordirland,
unionisterna
och nationalisterna, hade del i regionens styrelse. Forsamlingen utgors av
en kammare
med 108
demokratiskt
valda ledamoter. Ledamoterna valjs genom
proportionella val
med
enkel overforbar rost
.
Forsamlingen har stangts av vid ett flertal tillfallen under dess historia, som langst fran
14 oktober
2002
till
7 maj
2007
, en period om mer an fyra och ett halvt ar; under avstangningarna aterbordades dess befogenheter till
Northern Ireland Office
(brittiskt regeringsambetsverk). Som en foljd av de samtal som resulterade i att
St Andrews Agreement
antogs i november
2006
, kunde val hallas till den lagstiftande forsamlingen
7 mars
2007
och de decentraliserade institutionerna aterfick sina fulla befogenheter
8 maj
2007
.
[
3
]
Mellan 3 februari 2022 och 3 februari 2024 holls forslamligen stangt efter att
Paul Givan
(DUP) avgick som forsteminister i protest mot brexitavtalet. Nar forsamlingen oppnande igen var det for forsta gangen med
Sinn Fein
forsteminister
Michelle O'Neill
.
[
4
]
Partisystemet i Nordirland ar uppdelat i tva block, ett unionistiskt och ett nationalistiskt, efter installningen i fragan om Nordirlands konstitutionella stallning. Sedan 1980-talet har de storsta partierna pa den unionistiska sidan varit
Ulster Unionist Party
(UUP) och
Democratic Unionist Party
(DUP) och pa den nationalistiska sidan
Social Democratic and Labour Party
(SDLP) och
Sinn Fein
.
|
Den har artikeln eller det har avsnittet
innehaller inaktuella uppgifter och behover uppdateras
.
(2020-01)
Hjalp garna Wikipedia att atgarda problemet genom att
redigera artikeln
eller diskutera saken pa
diskussionssidan
.
|
Onsdagen den 7 mars 2007 holls allmanna val i Nordirland. De tva storsta partierna blev de bada arkefienderna och ytterlighetspartierna pa respektive sida, Sinn Fein pa den katolska och DUP pa den protestantiska. Valjarna overgav de mer mittsokande partierna SDLP och UUP, vars respektive partiledare
John Hume
och
David Trimble
fick
Nobels fredspris
for att de lyckades fa slut pa valdet och sy ihop fredsavtalet
1998
. Vid midnatt 7 maj tog den nya regeringen over makten i Nordirland.
Val har senare hallits 2011, 2016 och 2017.
Partier utan plats i parlamentet saknas pa nedanstaende lista.
Tabellen ar uppdaterad senas 6 mars 2011.
Observera att regeringen inte har forsvarsminister, detta beror pa att sjalvstyret inte galler over
forsvarsvasende
. I april 2010 godkandes att Nordirland far en egen justitieminister.
[
5
]