Norges flagga

	Norges statsflagga
Anvandning	Stats - och orlogsflagga
Proportioner	16:27
Antagen	10 december 1898

	Norges flagga
Anvandning	Civil - och handelsflagga
Proportioner	16:22
Antagen	13 juli 1821

Norges flagga ar rod med ett blatt kors och vita linjer. Den antogs den 13 juli 1821 och har proportionerna 8:11.

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

Flaggan tillkom 1821 . Norge var fran och med 1397 och fram till 1814 i union med det danska riket, och flaggan bygger i grunden pa den danska Dannebrogen . Flaggan har aven ett infallt blatt kors som symboliserar Norges davarande union med Sverige , en union som varade aren 1814 ? 1905 . Det bla infallda korset ar betydligt morkare an Sveriges nuvarande flagga. Detta beror pa att Sveriges flagga fore 1905 var morkare an den ar idag. Fargerna rott-vitt-blatt var aven symboler for stater vars statsskick byggde pa folkrepresentation, till exempel Frankrike , USA , Storbritannien och Nederlanderna . ^[
1
] Flaggan ar en nordisk korsflagga , vilket innebar att den vertikala korsarmen ar nagot forskjuten inat (mot flaggstangen), och flaggan ansluter darmed till ovriga nordiska flaggors utformning. Norges flagga anvands aven pa Jan Mayen och Svalbard som ingar i det norska riket och som saknar egna flaggor.

Medeltida flaggor [ redigera | redigera wikitext ]

Det ar svart att med sakerhet saga vilken flagga som forst anvandes av de norska kungarna. Det ar daremot kant att Olav den helige anvande ett vitt falttecken med en orm under slaget vid Nesje. Tidigare hade en korp och en drake anvants som norska kungasymboler. Magnus den gode anvande samma marke som Olav, och Harald Hardrade anvande en korp. Kung Inge I forde ett rott lejon pa guldduk, och Sverre forde en orn i guld och rott. Erik Prasthatares vapen var fran 1280 ett lejon i guld med en yxa mot rod botten. Detta vapen anvandes troligen aven som baner, och ar innehallsmassigt identisk med dagens norska kungaflagga. Baneret anvandes antagligen av senare norska kungar, och sedermera aven som skepps- och fastningsflagga. Den aldsta sakra avbildningen ar hertiginnan Ingebjørgs segel fran 1318 . Baneret med lejonet vajade bland annat over Akershus fastning sa sent som 1698 . Det norska lejonet infordes 1641 i samtliga norska regementsfanor. Flaggan med lejonet anvandes ocksa pa skepp och fastningar, men forsvann gradvis under 1600- och 1700-talet. Ett dekret om att Dannebrogen skulle vara den enda tillatna handelsflaggan kom inte forran 1748 .

Nyare tiden [ redigera | redigera wikitext ]

Fran och med 1600-talet anvandes den danska flaggan aven i Norge, eftersom landet da var i union med Danmark . Den sjalvstandiga norska staten inforde 1814 riksvapnets lejon i det ovre inre faltet av den danska flaggan. Flaggan anvandes fram till 1821 i nordliga farvatten. I och med unionen med Sverige infordes 1815 en svensk-norsk unionsflagga som stats- och orlogsflagga i bagge landerna, som bestod av den svenska orlogsflaggan med ett vitt kryss mot rod botten i kantonen (det ovre faltet narmast stangen). Den 26 oktober 1818 fick bagge landerna ocksa en civil unionsflagga efter samma monster, men ratskuren i stallet for tretungad. Den anvandes som handelsflagga i fjarrsjofart (soder om Kap Finisterre ) som skydd mot nordafrikanska pirater som Sverige betalade tribut till . Norska skepp kunde ocksa valja att segla under "ren" svensk flagg i fjarrsjofart. Mellan 1818 och 1821 anvandes alltsa tre olika handelsflaggor samtidigt.

Den moderna flaggan [ redigera | redigera wikitext ]

Stortingsledamoten Fredrik Meltzer tecknade den moderna norska flaggan 1821 . Meltzer anvande element fran den danska och svenska flaggan pa grund av den nyligen avslutade respektive ingangna unionen med dessa lander: Danmarks roda och vita farger kombinerades med den svenska flaggans bla nyans. Formmassigt anslot flaggan till den skandinaviska traditionen med korsflaggor , och fargkombinationen rott-vitt-blatt antyder dessutom en samhorighet med flera demokratiska staters flaggor: det revolutionara Frankrike, USA, Storbritannien och Nederlanderna.

Stortinget accepterade Meltzers flaggforslag, men kung Karl XIV Johan gick inte med pa att stadfasta beslutet i lag. I stallet godkandes den nya flaggan genom en kunglig resolution den 13 juli 1821 . En ny kunglig resolution fran den 17 juli samma ar beslutade att den nya trefargade flaggan endast kunde foras i nordliga farvatten. Bagge landernas fartyg maste fran och med nu anvanda den gemensamma unionsflaggan fran 1818 soder om Kap Finisterre, den svenska flaggan med de "norska" fargerna i kantonen. Efter att Frankrike 1830 hade erovrat de nordafrikanska Barbareskstaterna upphorde Sveriges betalningar av tribut till piraterna. Fran norskt hall borjade man darfor arbeta for att fa den norska flaggan godkand aven for fjarrsjofart, nagot som ledde till "Flaggets frigjøring" 1838 . Eftersom orlogsflaggan enligt den norska grundlagen fran den 4 november 1814 skulle vara unionsflagga, anvandes orlogsflaggan fran 1815 av bagge landerna.

Under Karl Johans regeringstid tilltog det norska missnojet med ett flaggsystem som man menade markerade svensk overhoghet inom unionen. Efter ett forslag fran en gemensam svensk-norsk kommitte inforde kung Oscar I en ny flagga 1844 som tillgodosag de norska kraven pa en fullstandig jamlikhet mellan de bada unionslanderna. Bada landerna fick en egen handels- och orlogsflagga, men med ett gemensamt unionsmarke i kantonen. Market var en kombination av fargerna fran bagge flaggorna, lika fordelade. Pa bada sidor om gransen fick flaggan namnet "sillsalaten", eftersom market paminde om en fargrik ratt som forekom i bagge landerna. Smeknamnet uppstod forst i Sverige ^{[
kalla behovs
]} dar det fanns ett visst motstand mot att den rena svenska flaggan forsvann. Unionsmarket fick daremot ett positivt mottagande i Norge som sent omsider hade fatt kraven pa egna nationssymboler uppfyllt.

Unionsmarket anvandes aven som gos pa orlogsfartyg, och dessutom som gemensam flagga for bagge landernas diplomatiska representation i utlandet (men da alltid med proportionerna 4:5 som i den svenska flaggans unionsmarke och inte den kvadratiska form som fanns i den norska flaggan).

Den bla fargen i den norska unionsflaggan var av samma bla nyans i huvudflaggans kors och i de "svenska" delarna av unionsmarket. Pa samma satt anvandes endast en bla nyans i den svenska unionsflaggan. Den bla fargen i den svenska flaggan var pa 1800-talet morkare an idag, och kunde dessutom variera nagot. I Sverige anvandes alltid den svenska nyansen aven i de "norska" delarna av unionsmarket, aven om den nyansen var ljusare an den norska.

Norges unionsflagga 1844-1899

"Sillsalaten"

Sveriges unionsflagga 1844-1905

Det okande motstandet mot unionen gjorde unionsmarket impopulart, och den "det rene flagg" blev en stridfraga for det unionskritiska Venstre . Stortinget beslutade om ny, "ren" nationsflagga 1892, 1895 och 1898, vilket stadfastes utan kunglig sanktion den 10 december 1898 , varpa flaggbruket tradde i kraft den 15 december aret efter ^[
2
]. Samtidigt infordes en "statsflagga" for anvandning pa statens civila byggnader, en ren norsk tretungad flagga. Den grundlagsskyddade orlogsflaggan beholl unionsmarket fram till unionsupplosningen 1905 , men hissades utan detta marke den 9 juni 1905 , omedelbart efter att unionen upplosts. I Sverige beholl man unionsmarket fram till arsskiftet.

Christian Krohgs tolkning av den 17 maj 1893 visar en norsk flagga utan "sillsalaten".
Vykort med flaggor fran folkomrostningen om unionsupplosningen 1905
Fanborg fran modernt 17 maj-tag.
En norsk flagga pa flaggstang.
En norsk orlogsflagga hissad pa Fredrikstens fastning .

Konstruktion [ redigera | redigera wikitext ]

Handelsflaggan har hojd/breddforhallandet 16:22, jamfort med statsflaggans hojd/breddforhallande som ar 16:27. Flaggans delar ska ha foljande proportioner:

Handels- och nationsflagga ( PDF-version )

Stats- och orlogsflagga ( PDF-version )

Den roda nyansen ar PMS 200 , och den bla ar PMS 281 ^[
3
] enligt Pantone -fargsystemet, vilket motsvarar #BA0C2F (rott) ^[
4
] och #00205B (blatt) ^[
5
] (samt #FFFFFF (vitt)) i RGB -systemet.