Neptunus naturliga satelliter

Neptunus har 14 bekraftade manar (2013). Den mest massiva ar Triton , som upptacktes av William Lassell 17 dagar efter att Neptunus hittats. Triton ar den enda av Neptunus manar som ar massiv nog for att gravitationen skall trycka ihop den till en sfarisk form.

Manar [ redigera | redigera wikitext ]

Inre manar [ redigera | redigera wikitext ]

Tva vyer av Larissa , den nast storsta av de inre manarna

Neptunus har sex inre manar: Naiad , Thalassa , Despina , Galatea , Larissa och Proteus . Alla dessa manar ar sma i jamforelse med Triton . Det ar mest troligt att dessa inre manar inte formades tillsammans med Neptunus. De blev istallet skapade fran det utkastade materialet fran en stor kollision mellan Triton och nagon annan stor himlakropp . Den bana som Triton infangades i skulle ha varit mycket excentrisk . Detta orsakade stora storningar i de inre manarnas omloppsbanor, vilket gjorde att manarna borjade kollidera med varandra och bli buckliga. Forst nar Tritons bana blev cirkular kunde de manar vi idag kan se fran jorden skapas. ^[
1
]

Triton [ redigera | redigera wikitext ]

Triton ar den enda stora mane som kretsar kring Neptunus samt ar den sjunde av Neptunus satelliter. Den upptacktes 1846 av William Lassell bara nagra veckor efter det att Neptunus upptacktes. Man kan bara se ett fatal kratrar ^{[
fortydliga
]}, vilket bevisar att ytan ar relativt ung. Nastan hela den sodra hemisfaren ar tackt av fruset kvave och metan. Det finns vidstrackta bergskammar och dalar i komplexa monster over hela Tritons yta. Dessa ar troligen ett resultat av nedfrysnings- och upptiningscykler. De mest intressanta och totalt ovantade formationerna i denna ovanligt intressanta varld ar is vulkanerna . Det eruptiva materialet ar antagligen flytande kvave, rymdstoft , eller metanforeningar underifran ytan. ^[
2
]

Triton gar i en spiralbana runt Neptunus och kommer allt narmare for varje rotation. Man tror att den i framtiden kommer att slitas sonder av gravitationstrycket fran Neptunus och bilda nya, mindre manar eller ringar liknande de runt Saturnus .

Yttre manar [ redigera | redigera wikitext ]

Under aren 2002 och 2003 upptacktes fem nya sma manar, med en uppskattad diameter pa 30?60 kilometer , med hjalp av jordbaserade teleskop . Dessa manar ar oregelbundet formade och har en mycket excentrisk bana som lutar mycket mot Neptunus ekvator; dessa manar kretsar ocksa i retrograd riktning. Deras medelavstand fran Neptunus ligger mellan 15 miljoner och 48 miljoner kilometer, alltsa utanfor Nereids omloppsbana. ^[
3
]

Tabell over Neptunus kanda manar [ redigera | redigera wikitext ]

	Namn	Diameter (km)	Massa (×10 ¹⁶ kg)	Omloppstid (dag)	Lutning (°) till Neptunus ekvator	Upptacktsar
1	Naiad	67 (96×60×52)	~19	0,294	4,7°	1989
2	Thalassa	83 (108×100×52)	~35	0,311	0,2°	1989
3	Despina	152 (180×150×130)	~210	0,335	0,1°	1989
4	Galatea	175 (180×150×130)	212	0,429	0,1°	1989
5	Larissa	195 (216×204×164)	~420	0,555	0,2°	1981
6	Hippocamp	~18 ^[ 4 ]	n/a	0,9362 ^[ 4 ]	~0,0	2013
7	Proteus	418 (436×416×402)	~4 400	1,122	0,6°	1989
8	Triton	2707	2 140 000	5,877	156,8°	1846
9	Nereid	340	~2 200	360,14	27,6°	1949
10	Halimede	60	~9	1879,71		2002
11	Sao	38	~9	2914,07		2002
12	Laomedeia	38	~9	3167,85		2002
13	Psamathe	28	~1,5	9115,91		2003
14	Neso	60	~9	9373,99		2002