Namnsdag

Namnsdag ar en tradition i manga europeiska och latinamerikanska lander da man firar den dag pa aret som ar forknippad med en persons fornamn .

Traditionen harstammar fran grekisk-ortodoxa och romersk-katolska helgonkalendrar , dar troende firade de helgons festdag som de hade fatt sitt namn efter.

Traditionellt anvandes namnsdagar for att lattare komma ihag nar olika handelser pa aret skulle infalla. Exempelvis anvande sig jordbrukare av detta for att veta vid vilka namn olika potatissorter skulle sattas, ragen skordas eller hoet tas in. Denna typ av traditionella namnsdagar lever kvar i exempelvis brittsommar , Martensafton och Annadagen .

I manga lander idag ar inte namnsdagar direkt forknippade med kristendom, ^[
1
]^[
2
] utan namnsdagen ar istallet den dag som almanackans namnlangd tillagnar en persons namn. Vilka namn som tillagnas vilka dagar skiljer sig inte bara at mellan lander, utan kan aven skilja sig at i olika kalendrar. I vissa kalendrar tillagnas varje dag ett flertal namn.

Namnsdagsfirandet spred sig med den katolska kyrkan och kom till Norden framst via Tyskland. I Sverige finns uppgifter om borgerligt namnsdagsfirande i hogrestandskretsar redan pa 1600-talet. Pa 1700-talet kom seden till Finland, forst till staderna i sydvastra Finland via tyska handelsmannafamiljer. Namnsdagsfirandet ar betydligt aldre an fodelsedagsfirandet och har varit en viktig dag speciellt for barnen. Firandet hade manga drag som senare kom att forknippas med fodelsedagarna. ^[
3
]

I dag ar det vanligare att fira sin namnsdag i katolska och ortodoxa lander i sodra och ostra Europa an i protestantiska lander i norr.