| Motorola 68k
|
 Motorola 68030-processor.
|
| Grundinformation
|
|---|
| Tillverkningsar
| Fran 1979 till 1994
|
|---|
| Tillverkare
| Motorola
|
|---|
| Teknisk information
|
|---|
| Karnor
| 1
|
|---|
Motorola 68000
ar en
mikroprocessorfamilj
fran davarande
Motorola
numera
Freescale
med en 32-bits
CISC
-arkitektur. Manga tillverkare av tidiga arbetsstationer anvande 68000 eller uppfoljare, bland annat
Sun
och
Hewlett-Packard
. Den har aven anvants i enheter som till exempel
Amiga
,
Atari ST
, i tidiga
Macintosh
-datorer samt
spelkonsoler
.
Utvecklingen av processorn borjade 1976 och borjade med intentionen att skapa en helt ny typ av processor som inte behovde vara bakatkompatibel med tidigare processorer. Processorn pastas ha fatt sitt namn av att den innehaller 68 000 transistorer, det verkliga antalet ligger narmare 70 000.
Processorn anvandes till en borjan endast i riktigt pakostade datorsystem av typen
arbetsstationer
som till exempel den svenska
ABC 1600
och Apollo/Domain. Med tiden kom de att bli alltmer populara och anvandes efter nagra ar i hemdatorer, bland annat i Amiga, Atari ST och Macintosh. Dataindustrier ABs
DIAB Serie 90
var i det narmaste ensamma om att anvanda processorn for flera
serverprodukter
. Processorn har aven anvants i ett antal TV-spel som till exempel
Sega Mega Drive
,
Neo-Geo
,
Sega Saturn
och
Atari Jaguar
, varav de tva senast namnda endast anvande den som co-processor.
Under en period vann
Dragonball
, en stromsnalare slakting till familjen, vissa kommersiella framgangar i handdatorer, i synnerhet vissa varianter av
Palm
. Idag har den dock i princip ersatts av framst
ARM
-baserade processorer. Det av Motorola avknoppade foretaget
Freescale
tillverkar aven
ColdFire
som ocksa ar baserad pa 68k-arkitekturen. Den ar framst tankt for sa kallade inbaddade applikationer, och anvands i hemelektronik, bilar, hissar med mera.
Familjen 68000 fick en uppfoljare i familjen
Motorola 88000
men den gick en snar dod till motes da
Apple
och
IBM
tillsammans med Motorola valde att satsa pa
PowerPC
.
Processorn innehaller 16 generella register, dataregistren d0?d7 och adressregistren a0?a7. Ett, inget eller flera register kan anvandas for att adressera ett minnesomrade. Adressregister a7 anvandes samtidigt som
stackpekare
. Processorn anvande 32-bitars minnespekare, vilket gjorde att den direkt kunde komma at 4 gigabyte minne utan att anvanda segment som manga andra processorer vid denna tid. Detta gjorde det enkelt att programmera den.
Motorola 68000-processor i kapsel
Denna modell var den forsta i serien. Processorn ar av sa kallad
CISC
-typ och ar fran borjan utrustad med rena 16- respektive 32-bitars register internt. Den anvands bland annat i den symbolhanterande miniraknaren
TI-89
.
MC68008P8
68008 lanserades 1982 som en billigare variant av Motorola 68000. Ur en programmeringssynpunkt var den sa gott som identisk med en akta 68000, men hade utvandigt krympts till en
DIL
-kapsel med 48 ben, vilket var betydligt enklare for datidens hardvarukonstruktorer att anvanda an den for sin tid mycket stora 68000 med sina 64 ben. Detta ledde emellertid till att
adressbussen
inskranktes fran 24 till 20 bitar och att
databussen
minskades fran 16 till 8 bitar. Pa grund av den smalare databussen arbetade 68008 halften sa snabbt som 68000, eftersom det dubbla antalet
klockcykler
gick at for att forse processorn med data sa lange den kommunicerade med
RAM
.
En senare version kom i en
PLCC
-kapsel med 52 ben och en bredare adressbuss a 22 bitar, varfor den kunde
adressera
4 Mbyte minne mot tidigare 1 Mbyte. Databussen vidgades daremot inte.
Inom datorvarlden anvandes 68008 inte sarskilt mycket.
Sinclair QL
och
ABC 1600
ar dock tva exempel.
68010 var pinnkompatibel med MC68000 och hade funktioner for att stodja
virtuellt minne
, nagot som var omojligt med 68000. Hade aven en mini instruktionscache for loopar som var 2 instruktioner langa. I praktiken var det ingen mening att uppgradera till 68010 fran 68000 om man inte behovde stodet for virtuellt minne.
68012 ar en 16/32-bit
microprocessor
fran tidigt 1980-tal. Det ar en 84-pinnars version av Motorola
68010
. Minnesutrymmet utokades till 2
GB
, och en read-modify-write ("las-modifiera-skriv") (RMC) pinne lades till som indikerar att en atomisk read-modify-write cykel pagar. Detta gjordes for att underlatta design av multiprocessorsystem med virtuellt minne.
[
1
]
[
2
]
Alla andra processorer pa samma buss maste da vanta tills cykeln avslutas. Ovriga funktioner fran
68010
var oforandrade.
Expansionen av minnesutrymmet orsakade problem for de program som anvande den hogsta adressbyten for att lagra information, vilket bara fungerade for de processorer (
68000
och
68010
) som endast anvande de lagsta tre adressbytarna for att addressera minne. Ett liknande problem drabbade
68020
.
Denna processor har till skillnad fran foregangarna rena 32-bitars adress- och databussar saval internt som externt.
Processorn slapptes 1984 och aterfinns i
Macintosh II
-datorer och
Sun 3
-arbetsstationer.
En lagkostnadsvariant kallad 68EC020 finns i t.ex.
Amiga 1200
och
Amiga CD32
. Skillnaden mellan 68EC020 och den "riktiga" 68020 ar att 68EC020 har en 24-bitars adressbuss istallet for 32-bitars. Den kan saledes endast adressera 16MB
RAM
istallet for 4 GB.
Motorola 68030
Motorola 68030 lanserades
1987
. Processorn ar till storsta delen en vidareutveckling av foregangaren
68020
, men har en
MMU
i samma kapsel samt ytterligare
cache
pa 256 byte for data (68020 hade bara en cache pa 256 byte for instruktioner). Billighetsmodellen utan MMU kallas for 68EC030. Processorn finns i varianter med
klockfrekvenser
mellan 16 och 50
MHz
. 68030 var popular i datorer som
Amiga
och
Macintosh
. Den anvands aven i
Ericssons
telefonvaxel
AXD
.
68040 var den sista 68k-processorn som anvandes i
Macintosh
-datorer innan de bytte till
PowerPC
-processorer.
Denna variant ar av
CISC
-typ och blev den sista i serien. Motorola borjade darefter istallet att tillverka processorer av
RISC
-typ.