AB Motala Verkstad
Huvudkontor	Motala , Sverige
Nyckelpersoner	Marcus Sandling (vd)
Bransch	Verkstadsindustri
Antal anstallda	170
Historik
Grundat	1822
Grundare	Baltzar von Platen
Ekonomi
Omsattning	275 miljoner kronor
Struktur
Moderbolag	MVG Motala Verkstad Group AB
Dotterbolag	AB Motala Verkstad
Ovrigt
Webbplats	Motala Verkstad Group

Motala Verkstad ar ett av Sveriges aldsta verkstadsforetag och namnet pa det omrade mellan Motala strom och Gota kanal , 1?2 kilometer fran centrala Motala i Ostergotland . ^{[ 1 ]} Omradet ligger mittemot Motala verkstads jarnvagsstation pa jarnvagslinjen Hallsberg ? Mjolby .

Foretaget grundades ar 1822 pa initiativ av Baltzar von Platen , som insag betydelsen av att ha en lokal teknisk kompetens tillganglig i Motala under byggandet av Gota kanal. Bland de forsta arbetsuppgifterna var diverse slussmekanismer och reparationer av de mudderverk som anvandes i samband med kanalbyggandet . Senare har Motala verkstad bland annat tillverkat over 400 fartyg , drygt 800 broar (till exempel Skeppsholmsbron , Vasterbron , Bergnasbron och Ahvazbron i Iran , vars huvudspann var den storsta helsvetsade jarnvagskonstruktionen som da, ar 1936, utforts i varlden) och jarnvagsutrustning , varav 1300 lokomotiv. Aven de 118 meter hoga tornen pa Uppsala domkyrka tillverkades har. Pa 1970-talet var Motala verkstad varldens storsta exportor av diskbankar och pa 1980-talet tillverkade man landstall for svenskbyggda flygplan.

2018 hade foretaget cirka 170 anstallda, och omsatte 275 miljoner kronor. ^{[ 2 ]} Pa tillverkningsprogrammet finns bland annat olika slags brokonstruktioner och liknande anlaggningar (ex. dammluckor), pressar for boardindustrin, styrutrustning med mera for fartyg samt underhall och reservdelstillverkning for pumpanordningar, valsar, flaktar och jarnvagsfordon. Man atar sig aven diverse rostskyddsarbeten.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Bolagets forsta ar [ redigera | redigera wikitext ]

Motala verkstad borjade anlaggas varen 1822 av Gota kanalbolag under overinseende av engelsmannen Daniel Fraser . Under de forsta aren utfordes egentligen endast arbeten for kanalens och verkstadens eget behov, men med kungligt tillstand utvidgades snart verksamheten, och arbeten utfordes till flottans artilleriverkstad i Stockholm, till Vanas ( Karlsborgs ) fastningsbyggnad med mera. De dittills (1827) uppforda byggnaderna befanns snart for sma for de ingaende bestallningarna, varfor inom kort tillkom nytt gjuteri, cylinderblasmaskin, modell- och materialforrad, en andra maskinverkstad, hammarsmedja och uppsattningsverkstad, valsverk for plat- och fasonjarn, puddlingsverk och grovsmedja (de bada senare 1842?1843), ny fil- och maskinuppsattningsverkstad (1852), lysgasverk (1856) samt ett plat- och stangjarnsvalsverk (1856). 1857?1858 byggdes tva storre skjul for fartygsuppsattning, 1864 borjade tillverkningen av rals och hjulband (hopvallda), 1874 byggdes hjul- och kanonbandsvalsverk, torvgasverk och martinugnar, varjamte verkstaden genom en svangbro over kanalen sattes i forbindelse med Hallsberg ? Motala ? Mjolby -banan, 1876 verkstad for tillverkning av jarnvagshjul, 1878 lokomotivverkstad, och 1887 ombyggdes medium- och finvalsverken samt uppsattes ett universalvalsverk.

Sedan arbetena med kanalanlaggningen var avslutade saldes verkstaden ar 1840 for 300 000 riksdaler till Motala mekaniska verkstadsbolag, representerat av tolv aktier. Detta bolag forandrades 1867 till aktiebolag. Vid verkstaden tillverkades darefter en mangd olika foremal, bland annat maskiner for lanthushallning, arbetsmaskiner, angmaskiner av olika slag, farjor, broar, slussportar, krigs- och handelsfartyg, mudderverk, lokomotiv, angpannor, jarnvagshjul, plat, fasonjarn, rals, hjul- och kanonband, smiden med mera.

Antalet anstallda under detta verkstadens andra skede var omkring 1300 man (filialerna ej inberaknade) och storsta tillverkningsvardet (det for 1874) 4,74 miljoner, varav ungefar halften vid valsverket.

Varvsinkop [ redigera | redigera wikitext ]

Det forsta angfartyget som byggdes var det till kungliga postverket levererade "Motala", forsett med en 60 hastkrafters maskin, likaledes den forsta vid Motala byggda. Byggandet pagick 1827-1831 och fartyget levererades arsskiftet 1831-1832. 1829-1831 byggdes aven hjulangaren Rosen som levererades till Goteborg sommaren 1831. Under 1831 byggdes aven angmaskiner till fartygen Gotha Elf och Finspang i Motala. ^{[ 3 ]} Forsta jarnfartyget var det 1842 byggda "Scandia". 1844 levererades den forsta propellerangbaten (en fem hastkrafters bat for ryske kejsaren). Lokomotivtillverkningen borjade 1861. Da kanalens dimensioner ej medgav storre fartyg att passera densamma och den dessutom var lange stangd av is, amnade man vid Mem anlagga ett varv, men detta forslag overgavs, och i stallet inkoptes 1838 i Norrkoping tva tomter, dar det sa kallade Motala varv anlades 1841. Dar och vid Lindholmen i Goteborg byggdes alla de hos bolaget bestallda storre fartygen. 1867 inkoptes Nykopings varv och mekaniska verkstad (sald anyo 1882), dar allt arbete snart nedlades. 1873 dels inkoptes, dels arrenderades torvmossar i Bredviks socken vid vastra stranden av Vattern , varifran torven fordes till verkstaden. 1875 blev bolaget agare aven till de nyanlagda Bangbroverken , varifran Motala valsverk sedan erholl storre delen av sitt tackjarn samt sina bessemergot, och 1884 arrenderades Oskarshamns mekaniska verkstad.

Samhallet Motala verkstad [ redigera | redigera wikitext ]

Runt verkstadsomradet vaxte det upp ett litet samhalle som kunde ses som en forort till bebyggelsen i sjalva handelsplatsen Motala som 1863 bildade Motala koping och fran 1 april 1881 ombildades till Motala stad . Samhallet Motala verkstad lag dock till 1948 kvar i Motala socken och ingick i Motala landskommun for att forst 1948 inkorporeras i Motala stad.

Storre delen av tjanstemannen och arbetarna bebodde mot billig hyra bolaget tillhoriga lagenheter. Dartill hade under denna tid inkopts 35 hektar mark att anvandas for uppforande av bostader at personalen. Aven varmbadhus byggdes. Verkstaden hade lakare och sjukhus och en tid aven egen fattigvard. 1846 inrattades den forsta sjuk- och begravningskassan, och darefter bildades ytterligare sadana kassor inom de sarskilda verkstaderna. En sparbank inrattades 1840 av bolaget, 1868 overtogs den av arbetarna sjalva, blev sedan 1880 filial till Linkopings sparbank. 1842 anstalldes vid verkstaden en prast, som vid sidan av forrattandet av gudstjanst skulle undervisa barnen vid verkstaden. Senare tog Motala sockens lararkar over folkskolundervisningen.

Befolkningsutveckling [ redigera | redigera wikitext ]

Bolagets chefer och agare [ redigera | redigera wikitext ]

Verkstadschefer var Daniel Fraser (1822?1843), Otto Edvard Carlsund (1843?1870), over vilken ett monument avtacktes 22 augusti 1889, ingenjoren och kaptenen Erik Adolf Unge (1870?1877), Knut Bohman 1877?1878, Patric Reutersvard 1878?1879, Ludvig Broome 1879?1890. Ingenjor Sven Almqvist var teknisk chef 1877?1892. 1890 avyttrade bolaget Bangbroverken , och till foljd av dess 1891 irakade konkurs franskildes avdelningarna vid Lindholmen , Norrkoping och Oskarshamn , varefter den vid Motala belagna verkstaden inkoptes av "Motala verkstads Nya aktiebolag" (bolagsordningen faststalldes 29 april 1892, aktiekapital 1,6 miljoner kronor), med ingenjor K. Angstrom som verkstallande direktor och verkstadschef. Under de foljande 11 aren gick verkstaden betydligt framat och delvis nydanades. Aktiekapitalet hojdes 1912 till 2 miljoner kronor.

Aren 1944?1986 ingick Motala verkstad i Johnsonkoncernen genom Rederi AB Nordstjernan . Motala Verkstad ags sedan 2011 av Aqilles Invest AB.

Aren kring forsta varldskriget [ redigera | redigera wikitext ]

Fastigheterna var 1912 taxerade till jordbruksfastighet 5/8 mantal 62000 kronor, annan fastighet 2071800 kronor. En pa kanalens norra strand belagen skeppsdocka arrenderas da av bolaget av Gota kanalbolag. Maskinverkstaderna drevs sedan 1893 medelst elektrisk kraftoverforing, och elektrisk belysning var inford. De gamla verkstaderna moderniserades och utrustades med nya tidsenliga arbetsmaskiner, nya verkstader for lokomotivtillverkningen uppfordes for en kapacitet av 40 lokomotiv per ar, likasa ny grovsmedja med 1200 tons anghydraulisk smidespress jamte ugnar, elektriska traverser och grovsvarv. Av Motalabolaget hade tillverkats 5 monitorer , pansarbatarna "Svea" och "Gota", maskin och pannor med mera till pansarbatarna "Aran", "Niord", "Dristigheten" och "Oscar II" samt torpedkryssarna "Psilander" och "Clas Uggla", vidare (1892?1902) 185 jarnvags- och landsvagsbroar, 202 lokomotiv, 35 angbatar, 44 angmaskiner med mera. 1903 overgick aktiemajoriteten i andra hander och bytte darefter ett par ganger bytt agare, men verksamheten fortgick under samma firmanamn. 1894 aterforvarvades Lindholmens verkstader och varv, dock som ett fristaende bolag, vari Motalabolaget hade aktiemajoriteten.

Motala verkstad efter 1920-talet [ redigera | redigera wikitext ]

Lindholmens varv kom under aren fram till 1920 standigt att byta agare. Motala verkstad blev darefter ater agare till varvet, for att annu en gang salja det 1936. 1944 forvarvades emellertid Motala verkstad av Rederi AB Nordstjernan, som sedan 1941 varit ensam agare aven till Lindholmen. Denna foretagsstruktur kom att galla in pa 1970-talet da Lindholmens varv saldes till Brostromskoncernen . 1 augusti 1966 inkoptes Bjorneborgs Jernverk. 1986 avyttrades aven Motala verkstad fran koncernen. Det gamla verkstadsomradet kallas idag for "Gamla Motala Verkstad" for att skilja det fran det aktiva verkstadsforetaget Motala Verkstad. Gamla Motala Verkstad ags sedan 1986 av Motala kommun. Ar 2009 sjosatte Motala kommun ett ambitiost program for restaurering av de da ganska slitna byggnaderna. Arbetet har inneburit en varsam renovering dar byggnadernas ursprungliga karaktar har fatt styra, sarskild vikt har lagts pa att bevara omradets industrikansla. Restaureringsarkitekt har varit Paul Wilund. En ny detaljplan haller pa att tas fram (2012?13) och omradet skall med ett par varsamma tillagg utvecklas till en kulturstadsdel.

Arkitektur [ redigera | redigera wikitext ]

Motala verkstad ar som bostadsomrade i Motala en kanalmiljo med varierad bebyggelse praglad av Motala verkstad . Omradet innehaller bostader for arbetare, forman, tjansteman och direktor. Har finns ocksa Foreningshuset, byggt av Motala verkstads arbetarforening 1866, fore detta simhall (1940), vardshus (1828) samt fore detta skola (1831). Bland ovriga representationsbyggnader kan namnas det sa kallade Bolagshuset, byggt for representation efter ritningar av Bengt Nystrom samt den forsta verkstads- och kontorsbyggnaden fran 1828. I Motala verkstad finns aven en egen jarnvagsstation och ett Folkets Hus uppfort 1906.

En av sevardheterna ar Langa raden, ett arbetarbostadsomrade pa bada sidor om Verkstadsvagen samt norr darom ett antal egna hem. Arbetarbostaderna tillkom i samband med kanalbygget och ar bra exempel pa denna typ av bebyggelse fran industrialismens borjan. Husen ar av timmer i tva vaningar med liggande rodmalad panel. En annan sevardhet ar Motala verkstads reparationsdocka samt darintill liggande magasin och fore detta arbetarbostader. Dockan, en av tre utmed Gota kanal, byggdes 1815. I anslutning till denna ligger den sa kallade dockbyggningen, en rodmalad och panelad arbetarbostad byggd pa 1820-talet for atta familjer.

Det gamla verkstadsomradet idag [ redigera | redigera wikitext ]

Mitt i det gamla verkstadsomradet ligger sedan 2004 Motala Industrimuseum . Bredvid torrdockan ligger ett STF vandrarhem samt kafe. I det gamla huvudkontoret ligger Bona folkhogskola . Den sodra delen av Platverkstaden anvandes under en period som teater, dar Mudderverket hade urpremiar 2006. Mellan aren 1997 och 2005 spelades det historiska spelet om Gota kanal "Grefven och Grafvarne", de tva forsta aren utomhus pa "Bragarn" och sedan inomhus i Platverkstan. Ar 2011 byggdes den stora hallen "Lokverkstaden" om till ett flexibelt kulturhus. I "Lokverkstaden" har bland annat teaterforeningen Arbis uppfort Teaterbaten och Norrkopings symfoniorkester har haft konserter. Ar 2022 rustades "Lokverkstaden" upp for att kunna anvandas som storre konsertlokal ^{[ 5 ]} . I omradet finns ocksa Foreningen Ankarklyset som ar en ideell forening vars mal ar att bygga, segla och handha segelskutor, foretradesvis pa Vattern. Foreningen vill framja en aktiv fritid inom hantverk och kultur. De har startat ett skutbygge av en Vattergaleas med utgangspunkt fran Don Carlos som byggdes 1891. Manga gamla arbetarbostader har blivit moderna bostader. Vid Svarta raden finns tva museilagenheter.

Byggnader i verkstadsomradet [ redigera | redigera wikitext ]

• Bolagshuset
• Foreningshuset
• Normandie (Motala)
• Svarta raden
• Kamrersbostaden
• Formansraden

Byggda fartyg i urval [ redigera | redigera wikitext ]

• 1833 Gotha Elf , varvsnummer 3
• 1842 Skandia, det andra i Sverige byggda fartyget med stalskrov
• 1856 DS Skibladner
• 1857 S/S Per Brahe , varvsnummer 62
• 1857 S/S Trafik
• 1862 Bogserbaten Flottisten
• 1863 S/S Orn
• 1863 S/S Wisingso
• 1864 Kronoangaren Sofia
• 1866 S/S Engelbrekt (Motala Verkstad, Lindholmen)
• 1867 Kalmarsund No1 (Viktoria)
• 1868 Kalmarsund Nr3, numera S/S Freja af Fryken
• 1873 Kolga
• 1873 Venus
• 1874 M/S Juno
• 1875 S/S Thomee , monterad vid Revsundasjon
• 1875 S/S Delfin, varvsnummer 217, numera M/S Sjofroken
• 1876 S/S Primus, varvsnummer 248, fran 1937 Ariadne
• 1878 S/S Zoroaster , varldens forsta tankfartyg, for Branobel , Baku
• 1879 S/S Maria , varvsnummer 288
• 1882 Bogserbaten Ivar
• 1882 Lustyachten S/S Pelle
• 1883 Visingso, varvsnummer 336, senare DS Nordnorge
• 1884 S/S Akers Kanal, varvsnummer 362
• 1885 S/S Ellen , varvsnummer 369
• 1895 S/S Braviken, varvsnummer 398 Dimensioner. 30,65 x 5BB,97 x 2,22 m. Brt. 157. Angmaskin 132 kW. Knop. 11,5. Passagerare. 280.
• 1896 S/S Wermdo II, senare Tor IV och Ostan
• 1900 S/S Nya Svartsjolandet (Numera M/S Vastan)O
• 1901 Motala verkstad , angfarja
• 1903 Angslupen Bore , numera M/S Bore, varvsnummer 403
• 1903 Angslupen Hebe , numera MS Gamle Hebe, varvsnummer 404
• 1908 S/S Fylgia, varvsnummer 435
• 1909 S/S Angantyr
• 1909 S/S Drottningholm , varvsnummer 439
• 1911 S/S Ostra Skargarden 3 , varvsnummer 445
• 1912 M/S Wilhelm Tham , varvsnummer 446
• 1915 S/S Nya Skargarden , varvsnummer 461
• 1916 S/S Vielle Montagne III, varvsnummer 466 (numera M/S Riddarholmen )
• 1920 Farjan 4
• 1929 Polstjarnan III, Vanern

Motala Verkstad i litteraturen [ redigera | redigera wikitext ]

Jules Verne lat sin romanfigur kapten Nemo i En varldsomsegling under havet bygga sitt markliga undervattensfartyg Nautilus med delar fran varldens under 1800-talet ledande verkstadsforetag. Rammen lat han darfor tillverka vid Motala verkstad ( les ateliers de Motala, en Suede ).

Bildgalleri [ redigera | redigera wikitext ]

• 
  Tag med lok nummer 5 pa Jonkoping?Gripenbergs Jarnvag , mellan 1902 och 1920
• 
  Motala verkstad presenterad i bildverk omkring 1900.
• 
  Lokverkstaden invid Gota kanal.
• 
  Motala verkstad, har ses verkstadson och Motala strom fran Charlottenborg .
• 
  Motala verkstad, industri- och bostadsomradet ar idag en idyll, med ett stort antal byggnader fran 1800-talets industrialiseringsepok.
• 
  Motala verkstad, nybyggnationen pa verkstadsomradet har fatt anpassa sig till den aldre byggnationen som i huvudsak harror sig fran 1800-talet.
• 
  M/S Juno , byggd 1874, har utanfor Reimersholme i Stockholm

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Motala varv
• Motala Verkstads Lillkyrka

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran Nordisk familjebok , Motala mekaniska verkstad , 1 juni 1913.

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Gooch, Geoffrey D (1991). Teknikimporten fran Storbritannien 1825-1850 : en studie av Gota kanals och Motala verkstads betydelse som forindustriella teknikimportorer  : [en rapport fran forskningsprojektet Gota kanal] . Gota kanalforskning, 0283-6173 ; 4. Linkoping: Univ. Libris 7670779 . ISBN 91-7870-757-9  
• Guide till Motala verkstad och Gota kanal . Motala: Motala kommun. 2003. Libris 9151889 . ISBN 91-974558-1-4  
• Hagsten, Marie (2003). Byggnadsdokumentation och kulturhistorisk analys : Motala verkstad  : Motala stad och kommun, Ostergotlands lan . Rapport / Ostergotlands lansmuseum, 1403-9273 ; 2003 :2. Linkoping: Kulturmiljoavdelningen, Ostergotlands lansmuseum. Libris 11255994  
• Jansson, Jan-Olov (1990). Arbetsorganisationen vid Motala verkstad 1822-1843 : den engelska tiden . Stockholm studies in economic history, 0346-8305 ; 13. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Libris 7223127 . ISBN 91-22-01377-6  
• Kindell, Mats (2016). Motala Verkstads betydelse for Motalas framvaxt . [Motala: Mats Kindell]. Libris 18800728 . ISBN 9789163900884  
• Minnesskrift med anledning av Motala verkstads hundraariga verksamhet 1822-1922 . [Motala]: AB Lindholmen-Motala. 1922. Libris 424220  
• Motala mekaniska verkstad : beskrifning, jemte karta . Jonkoping. 1844. Libris 2338045  
• Motala verkstad : "den svenska industrins vagga"  : en resa i tid och rum . Motala: Intresseforen. Motala verkstad. 1995. Libris 2260512  
• Motala verkstad : svensk verkstadsindustris vagga . Motala: Nykterhetsrorelsens bildningsverksamhet (NBV). 1989-1994. Libris 865695  
  • Del 1, 1822-1840 . 1989. Libris 865696  
  • Del 2, 1840-1875 . 1990. Libris 865697  
  • Del 3 . 1991. Libris 865698  
  • Del 4 . 1992. Libris 865699  
  • Del 5 . 1994. Libris 865700  
• Ring, Herman A (1894-1907). Sveriges industri - dess storman och beframjare . Stockholm: Eklund. Libris 2148639 . https://runeberg.org/rhasvindus/1/0067.html  
• Stromback, Lars (1993). Baltzar von Platen, Thomas Telford och Gota kanal : entreprenorskap och teknikoverforing i brytningstid . Linkoping studies in arts and science, 0282-9800 ; 92. Stockholm: Symposion graduale. Libris 7607450 . ISBN 91-7139-136-3  
• Svensson, Joakim (1997). Vision, teknologi och fortroende : Motala verkstads bolag och innovationen 1840-1851 . Tema-T arbetsnotat, 99-0584967-X ; 186. Linkoping: Tema, Univ. Libris 2374331  
• Soderberg, Sten; Palmquist, Eric; Hammarskiold, Hans (1967). Aspekter och fakta : en presentation av AB Motala verkstad . Motala: AB Motala verkstad. Libris 1223755  
• Tung svensk storindustri : Aktiebolaget Motala verkstad 1822-1947 . [Motala]: [AB Motala verkstad]. 1947. Libris 1420780  
• Agren, Karl-Olof (1991). Verkstadsindustrins vagga, Motala verkstad 1822-1990 : industriprologer om beromda tilltalsnamn, smeknamn, binamn samt oknamn  : industrihistorier ...  : minnesskrift . [Motala]: [K-O. Agren]. Libris 1345273  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• AB Motala Verkstad
• Motala Industrimuseum
• Wikimedia Commons har media som ror Motala Verkstad .
  Bilder & media