Mongolernas invasion av Japan
Del av Mongolvaldets invasioner och erovringar
Malning forestallande en krigsscen fran mongolernas invasion av Japan.
Agde rum 1274, 1281 Plats Kyushu   Japan Utfall Invasionen misslyckades Resultat Japan beholl sin sjalvstandighet
Stridande
Mongolvaldet	Japan
Befalhavare och ledare
Khubilai khan	H?j? Tokimune Su Sukekuni Taira Kagetaka Shoni Tsunetsugu

Mongolernas invasion av Japan ( japanska : 元寇 ^? , Genk? ^{[ 1 ]} ) avser tva militara anfall aren 1274 och 1281 nar mongolvaldet forsokte invadera Japan . Under de bada invasionerna var de mongoliska styrkorna inledningsvis framgangsrika, men attackerna avbrots pa grund av tyfoner och allmant ovader. Mongolernas anfallsstyrkor bestod till stora delar av koreaner och under den andra invasionen aven av kineser efter att dessa lander erovrats av mongolvaldet. Invasionsstyrkorna var mycket stora, och anfallen raknas till de storre sjoinvasionerna fran tiden fore landstigningen i Normandie 1944. Mongolerna lyckades aldrig erovra Japan, och den tyfon som ar 1281 raddade Japan ar ursprunget till begreppet kamikaze .

Bakgrund [ redigera | redigera wikitext ]

Efter att Djingis khan i borjan av 1200-talet enat mongolerna foljde en lang rad militara falttag som resulterade i en av varldshistoriens storsta militara framgangssagor ^{[ 2 ]} och varldshistoriens storsta sammanhangande imperium . ^{[ 3 ]} Efter en serie falttag 1231 till 1259 hade mongolvaldet erovrat Korea , ^{[ 4 ]} som darmed blev en lydstat och kom att utgora mongolvaldet ostra grans. ^{[ 5 ]} Den mongoliska militaren var specialiserad pa strider pa land fran hastryggen och hade begransad erfarenhet av sjoslag. Korea fick darmed en nyckelfunktion som skeppsbyggare infor invasionerna. ^{[ 6 ]} Fran ar 1260 styrdes mongolvaldet av Khubilai khan , som aven grundande Yuandynastin med dess huvudstad i Khanbalik (dagens Peking ). ^{[ 7 ]}

Historieverket Yuanshi antyder att Khubilai khan horde talas om Japan for forsta gangen ar 1265. Aret darpa skickade han tva sandebud med ett brev till det japanska hovet. ^{[ 5 ]} Vid tiden for invasionerna var den japanske kejsarens makt mycket begransad. I praktiken styrdes Japan av shogunens regent H?j? Tokimune ^{[ 8 ]} och hans militara myndighet bakufu med sate i Kamakura . ^{[ 9 ] [ 10 ] [ 6 ]} Brevet var adresserat till "Japans kung" (日本?王 ^{[ 11 ]} ), vilket sags som en forolampning av den japanske kejsaren. ^{[ 12 ]}

Forst i borjan av ar 1268 nadde sandebuden Hakata i Japan. Khubilai khans brev overlamnades till den lokale guvernoren i Fukuoka , som skickade brevet vidare till hovet. ^{[ 5 ]} I brevet uppmanas Japan, pa ett delvis tvetydigt satt, att skapa fredliga relationer med mongolvaldet. Brevet beskriver inte i detalj vad Japan forvantas gora, men antyder genom hot att militara atgarder kommer att vidtas om Japan inte svarar. ^{[ 5 ]}

”	[…] Vi hoppas att vi framover kommer att valkomna varandra och uppratta goda [relationer] for omsesidig tillgivenhet och vanskap. […] Gallande bruket av soldater och vapen ? vem onskar det?	?
– Del av Khubilai khans brev till det japanska hovet. [ 5 ] [ a ]

Det japanska hovet beslutade sig for att inte besvara brevet. I stallet lat shoguns bakufu forstarka landets invasionsforsvar. ^{[ 5 ]} Mongolerna skickade ytterligare sandebud under slutet av 1268 for att erhalla ett svar fran japanerna, men bakufu avradde hovet att svara. Under 1269 anlande en ny delegation till Japan med ett meddelande fran mongolvaldet. Vad detta meddelande bestod av ar okant, eftersom texten inte finns bevarad. Aterigen hindrade bakufu hovet fran att svara mongolerna. En fjarde delegation anlande till Japan ar 1271, men aterkom till Korea i borjan av 1272 utan svar fran japanerna. ^{[ 5 ]} Det femte och sista sandebudet anlande till Dazaifu i borjan av 1273, men atervande samma ar till mongolvaldet huvudstad Khanbalik (dagens Peking ), aven denna gang utan att ha uppnatt nagot resultat. ^{[ 5 ]} Dazaifu var shogunatets regionala hogkvarter pa Kyushu . ^{[ 1 ]}

Det ar oklart vilket som var mongolernas huvudsyfte med att anfalla Japan. En enkel forklaring kunde vara att mongolerna ville fa Japan att betala tribut ^{[ 9 ]} och efter ett overtagande av Japan skulle den mongoliska krigsmakten kunna starkas genom att aven de japanska samurajerna kunde tillfogas militarstyrkan. ^{[ 6 ]} En generell maktdemonstration, och viljan att lagga annu storre territorier under sig, kan ocksa ha paverkat beslutet. ^{[ 9 ]} En delanledning kan ha varit de japanska piraterna ( wako ^{[ 13 ]} ) som i stor omfattning ranade skeppen pa haven runt Japan. ^{[ 10 ]} Det forekom dessutom rykten om att det fanns stora mangder guld i Japan. ^{[ 6 ]} Marco Polo , som befann sig i Kina vid tiden for invasionerna, beskriver i sin reseberattelse att det var Japans rikedomar som var anledningen till invasionen. ^{[ 14 ]}

”	Da den store Kublai kan [Khubilai khan] horde att on Zipangu [Japan] var sa rik overvagde han hur han skulle kunna fa den under sitt valde och inforliva den med sitt rike. Han utrustade en talrik flotta och inskeppade en stor truppstyrka under befal av tva av sina basta krigsoverstar [...]	?
– Fran Marco Polos reseberattelser . [ 14 ]

Forsta invasionen, 1274 [ redigera | redigera wikitext ]

Tsushima och Ikioarna [ redigera | redigera wikitext ]

Khubilai khan hade beslutat sig for att invadera Japan, och tvingade darfor koreanerna, som fungerade som lydstat under mongolerna, att bygga hundratals fullt utrustade skepp for anfallet. ^{[ 15 ]} Pa grund av bristande koreanska resurser var flottan inte klar ar 1273 som planerat utan projektet forsenades ett ar. ^{[ 16 ]} Khubilai khan beordrade ar 1274 en styrka bestaende av mongoler, kineser, jurchen och koreaner att invadera Japan . ^{[ 12 ]} Den 4 november anlande invasionsflottan till Tsushimaoarna . ^{[ 17 ]} Tidigt pa morgonen dagen darpa landsteg armen pa on och omgaende utbrot strider med de lokala samurajerna under ledning av feodalherren Su Sukekuni . ^{[ 18 ]} Intensiva strider foljde med forluster pa bada sidor, men till slut var japanerna overmannade och besegrade. Su Sukekuni dodades pa stranden. De mongoliska styrkorna brande ned byggnader i naromradet och dodade manga pa oarna. ^{[ 18 ]} En japansk bat lyckades dock lamna on, och besattningen kunde meddela Dazaifu att landet nu befann sig i krig. ^{[ 18 ]} Nar Tsushima var sakrat och odelagt fortsatte flottan mot de mindre Ikioarna . ^{[ 19 ]}

Ikioarna styrdes av guvernor ( jito ) Taira Kagetaka . Taira Kagetaka hade natts av informationen fran Tsushima, och hade skickat en begaran om forstarkning till Dazaifu. ^{[ 19 ]} Den mongoliska flottan landsteg pa norra delen av Ikioarna pa kvallen den 13 november. ^{[ 19 ] [ 17 ]} Strider utbrot genast och de japanska styrkorna led stora forluster och tvingades retirera fran de mongoliska bagskyttarna. De mongoliska styrkorna atervande till sina skepp for natten, och japanerna sokte skydd i Taira Kagetakas trafort for att invanta forstarkning fran det japanska fastlandet. ^{[ 19 ]} Pa morgonen den 14 november var Taira Kagetakas befastning omringad av den mongoliska armen. Fortet intogs och Taira Kagetaka begick sjalvmord. ^{[ 19 ]}

Hakatabukten [ redigera | redigera wikitext ]

Den 15 och 16 november gjorde den mongoliska armen rader pa Matsuurahalvon pa Kyushu och attackerade Hirado . ^{[ 16 ] [ 18 ]} Forsvararna led stora forluster och de skickade sandebud till Dazaifu, vilken redan hade natts av informationen om de mongoliska attackerna fran Tsushima och Ikioarna. ^{[ 20 ] [ 12 ]} Det japanska forsvaret leddes av Dazaifus guvernor Shoni Tsunetsugu . Japanerna placerade pontoner over Chikugofloden for att underlatta truppforflyttningar fran sodra Kyushu. ^{[ 16 ]}

Den 19 november ^{[ 12 ]} anlande mongolerna till Hakatabukten och landsteg vid dagens Fukuoka . ^{[ 1 ] [ 21 ]} Aven Dazaifu intogs. ^{[ 6 ]} Det huvudsakliga slaget utbrot vid gryningen den 20 november. De mongoliska styrkorna gick in i staden Hakata , som forsvarades av de japanska samurajerna. ^{[ 1 ]} Striden utkampades huvudsakligen mellan bada sidors bagskyttar, men mongolerna anvande dessutom katapulter och skot aven tunga projektiler och bomber med brannbart material, nagot japanerna tidigare aldrig hade upplevt. ^{[ 10 ] [ 6 ] [ 16 ] [ 12 ]} De mongoliska styrkorna hade en fordel i att de hade stor erfarenhet av storskaliga slag, medan de japanska samurajerna var vana vid man-mot-man-strider och inte hade deltagit i nagra storre strider pa 50 ar. ^{[ 16 ] [ 10 ]}

Japanerna hamnade i underlage och lyckades inte forsvara stranderna. De fick pa kvallen retirera nagra kilometer bort fran kusten undan angriparna. Dar kunde de overnatta och invanta den forstarkning som var pa vag fran Honshu . ^{[ 1 ]} Mongolerna drog sig ocksa tillbaka for kvallen och atervande till sina skepp. ^{[ 12 ]} Pa natten slog ett ovader med starka vindar till och forstorde fler an halften av de mongoliska skeppen och en tredjedel av soldaterna avled nar skeppen krossades mot klipporna. Mongolerna avbrot i och med detta anfallet och lamnade Japan ^{[ 15 ] [ 12 ]} efter att forst ha satt Hakata i brand. ^{[ 16 ]} . Slaget benamns ibland forsta slaget vid Hakatabukten eller Buneislaget , eftersom det utspelade sig under den japanska perioden Bunei . ^{[ 1 ]}

Det finns teorier om att den kraftiga tyfonen vid den forsta invasionen inte var en tyfon, utan att det i stallet var ett plotsligt vaderomslag med forandrad vindriktning som gjorde att mongolerna beslutade att vanda hem. ^{[ 9 ]} Det var inte typiskt sasong for tyfoner vid den aktuella tiden. ^{[ 6 ]}

Tiden mellan invasionerna [ redigera | redigera wikitext ]

Ett ytterligare sandebud fran Khubilai khan skickades ar 1275 med hot om annu en invasion om inte den japanske kungen installde sig i Khanbalik. Sandebudet anlande i Nagato , men japanerna svarade med att halshugga budbararna. ^{[ 22 ] [ 6 ]} Darefter vidtog japanerna omfattande atgarder med att forstarka sitt forsvar. De byggde langa sammanhangande jord- och stenmurar vid potentiella landsattningsstrander i Hakatabukten. ^{[ 21 ] [ 12 ] [ 22 ]} Sammanlagt strackte sig murarna, benamnda Genk? B?rui , ^{[ 6 ]} cirka 20 kilometer langs bukten. ^{[ 9 ]} De vastra och norra stranderna av Kyushu forstarktes med bade befastningar, kustfartyg och fler soldater i varje garnison. ^{[ 1 ]} I slutet av 1275 utgick order till de vastra provinserna att bygga och bemanna militara skepp. ^{[ 22 ]} De militara upprustningarna tarde hart pa de japanska resurserna, och det tog fem ar att fardigstalla forsvarsmurarna i Hakatabukten. ^{[ 23 ]}

Eftersom en stor del av de mongoliska styrkorna var upptagna med att avsluta invasionen av Kina drojde det till 1279 innan Korea pa nytt fick order om att bygga ett stort antal skepp for den kommande invasionen. ^{[ 23 ]} For att administrera en andra invasion etablerade Khubilai khan ar 1279 ett militart sekretariat i Korea. ^{[ 15 ]} Eftersom krigen i Kina var avslutade fanns stora militara resurser tillgangliga ^{[ 15 ]} och parallellt med den koreanska flottan forberedde Khubilai khan aven en invasionsstyrka i sodra Kina med i huvudsak kinesiska soldater. ^{[ 23 ]} Det tog till januari 1281 innan de tva flottorna var fardigstallda. ^{[ 23 ]}

Andra invasionen, 1281 [ redigera | redigera wikitext ]

Khubilai khan hade tva kompletta flottor for invasionen; den sodra flottan med en stor andel kinesiska soldater och den ostra bestaende huvudsakligen av koreanska soldater. ^{[ 15 ]} Den ostra flottan lamnade Masan ^{[ 24 ]} i Korea den 22 maj 1281 ^{[ 6 ]} och den sodra flottan lamnade Kina i juni samma ar. ^{[ 12 ]} De bada styrkorna skulle sammanstrala utanfor Ikioarna och darifran gemensamt anfalla Kyushu. ^{[ 23 ] [ 6 ]} Den sodra flottan blev dock forsenad, och den ostra flottan fran Korea attackerade Tsushima pa egen hand. ^{[ 23 ]} Tsushima angreps den 9 juni och hade erovrats den 14 juni. Det ar oklart varfor den ostra flottan inte invantade forstarkningen. ^{[ 6 ]}

Aven Ikioarna erovrades av den ostra flottan innan den fortsatte mot Kyushus norra kust dar soldaterna landsteg den 23 juni. ^{[ 23 ]} Invasionsstyrkan landsteg pa flera platser runt omkring de japanska befastningarna och en utdragen strid utan nagra storre utmarkande slag tog sin borjan. ^{[ 9 ] [ 1 ]} Detaljerna kring striderna ar mycket knapphandigt dokumenterade. ^{[ 6 ]} I borjan av augusti anlande aven den sodra invasionsflottan ^{[ 9 ] [ 12 ]} i bukten utanfor Imari , ^{[ 23 ]} sannolikt for att darifran kunna angripa Dazaifu. ^{[ 6 ]}

Det japanska forsvaret lyckades forsvara stranderna i nastan tva manader, och flera av de mongoliska skeppen slogs ut av de japanska kustbatarna. ^{[ 23 ]} Japanerna var framgangsrika med sina sma batar som attackerade de storre anfallande mongoliska skeppen ^{[ 6 ]} och mongolerna lyckades aldrig fa overtag i striden. ^{[ 23 ]}

Den 15 augusti ^{[ 23 ]} slog en kraftig tyfon till mot Kyushu, vilket tvingade de mongolledda styrkorna att dra sig tillbaka. En stor del av den koreanska ostra flottan lyckades lamna kusten innan ovadret nadde sitt maximum, men minst en tredjedel av besattningen blev kvarlamnad pa Kyushu. ^{[ 23 ]} Den storre delen av den sodra kinesiska flottan drabbades mycket hart och manga batar slogs sonder mot varandra. ^{[ 23 ]} De som blev strandsatta pa Kyushu dodades av de japanska samurajerna . ^{[ 21 ] [ 23 ] [ 12 ]} Efter tyfonen var de bada mongoliska flottorna kraftigt forsvagade och sarbara for de japanska motattackerna, vilket resulterade i att ett stort antal soldater dodades och invasionen blastes av. ^{[ 15 ]}

Moderna arkeologiska fynd av vrak fran slaget, tyder mer pa att de forlista skeppen i den mongoliska flottan sjunkit langsamt an att de slitits sonder i en valdsam storm. Detta, i kombination med historisk dokumentation, indikerar att skeppen kan ha lidit av bristande byggkvalite, nagot som kan ha bidragit till de mongoliska forlusterna. ^{[ 6 ]} Slaget benamns ibland andra slaget vid Hakatabukten eller Koanslaget eftersom det utspelade sig under den japanska perioden K?an . ^{[ 24 ]}

Invasionsstyrkans storlek och forluster [ redigera | redigera wikitext ]

Invasionsstyrkornas storlek ar omdebatterad och omdiskuterad bland historiker. Det finns skal till att ifragasatta flera av de antalsuppgifter som omnamns i de samtida kallorna, och rapporteringen ar dessutom relativt knapphandig. Det forekommer aven stora variationer mellan olika kallor och bedomare. Bade japanerna och mongolerna tros ha overdrivit storleken pa styrkorna. ^{[ 1 ] [ 9 ] [ 16 ] [ 6 ]}

For bemanningen pa 1274 ars invasionsflotta forekommer uppgifter om till exempel 20 000, ^{[ 6 ]} 40 000 ^{[ 12 ] [ 9 ]} och till och med 90 000 ^{[ 9 ]} man pa batarna. George Sansom bedomer att styrkan bestod av 15 000 mongoler och kineser tillsammans med 8 000 koreaner. ^{[ 6 ] [ 16 ]} Stephen Turnbull anger 16 600 soldater varav 1 600 var koreaner. ^{[ 6 ] [ 25 ]} Det finns aven uppgifter om att 5 000 mongoliska ryttare deltog i invasionen. ^{[ 12 ] [ 9 ]} Flera kallor namner att flottan bestod av totalt 900 skepp, ^{[ 6 ] [ 15 ] [ 9 ] [ 12 ]} av vilka 300 var av storre modell. ^{[ 16 ]} Utover soldaterna medfoljde ocksa omkring 7 000 sjoman i besattningen. ^{[ 15 ] [ 6 ] [ 16 ]}

Forlusterna som drabbade invasionsstyrkorna uppges ha varit fler an 10 000. ^{[ 6 ]} Flera kallor uppger forlusterna i storleksordningen 13 000 doda, och ungefar 200 forlorade skepp. ^{[ 16 ] [ 9 ]} Aven storleken pa de forsvarande styrkorna ar osakra. Japan hade ingen betydande flotta, och storleken pa dess militara styrkor har sannolikt overdrivits av mongolerna for att de battre skulle kunna urskulda sitt nederlag. ^{[ 6 ]} Mycket talar for att de forsvarande styrkorna var betydligt mindre an de anfallande. Eventuellt deltog bara cirka 3 000 till 6 000 japanska soldater i striderna. ^{[ 6 ] [ 9 ]}

Ar 1281 var invasionsstyrkan betydligt storre, ^{[ 9 ]} och operationen var en av historiens storsta sjoinvasioner innan landstigningen i Normandie skedde ar 1944. ^{[ 6 ] [ 9 ]} Vid aven denna invasion ar det stor spridning pa uppgifterna om truppstorlekar. ^{[ 6 ]} Ofta forekommer uppgifter om att den ostra anfallsstyrkan fran Korea bestod av 40 000 man och att den sodra styrkan fran Kina bestod av sa manga som 100 000 man, ^{[ 24 ] [ 9 ] [ 1 ]} uppgifter som bygger pa mongoliska kallor. ^{[ 23 ]} Uppskattningar gor gallande att det sannolikt dock rorde sig om tiotusentals soldater. ^{[ 9 ]} De anfallande styrkorna mottes av ungefar 3 000 forsvarande japanska samurajer. ^{[ 6 ]} Det ar i dag omojligt att sakert uppskatta antalet batar, ^{[ 23 ]} men en vanlig uppgift ar att den ostra flottan fran Korea bestod av 900 skepp och den sodra fran Kina av 3 500 skepp. ^{[ 24 ] [ 9 ]} Sannolikt var nagra hundra av dessa skepp av modell storre. ^{[ 23 ]} Det finns aven uppgifter om att den totala flottan bestod av 1 500 skepp. ^{[ 6 ]}

Invasionen ledde till ett enormt stort antal dodsoffer, ^{[ 23 ]} och det finns uppgifter om 100 000 doda. ^{[ 15 ] [ 1 ]} Enligt Yuandynastins dokumentation dodades mellan 20 000 och 30 000 mongoler och koreaner som blivit strandsatta efter att delar av flottan forlist och aterstoden givit sig av. ^{[ 6 ]}

Eftermale [ redigera | redigera wikitext ]

Khubilai khan overvagde ar 1284 att gora ett tredje forsok att invadera Japan, men fick avbryta planerna ar 1286 pa grund av resursbrist och finansiella problem. ^{[ 6 ] [ 1 ]} De utforda operationerna var mycket kostsamma och forsatte regimen i ekonomiska svarigheter. ^{[ 9 ]} Inga fler invasionsforsok av Japan foretogs av mongolvaldet. ^{[ 10 ]} De japanska militara framgangarna ledde till att bakufu beholl makten i Japan. ^{[ 9 ]} Japan var finansiellt forsvagat efter invasionerna och bakufu forberedde landet for en eventuell tredje invasion, som emellertid aldrig intraffade. ^{[ 6 ]} De mongoliska attackerna var det narmaste Japan kommit att invaderas och erovras sedan tiden fore Naraperioden , och handelsen betraktas i dag som en av de viktigaste i japansk militarhistoria. ^{[ 1 ]} Invasionerna avbildades pa Japans 1- yen -sedel fran 1873. ^{[ 6 ] [ 26 ]}

Mongolanfallet fick ocksa betydelse for vastvarlden. Det var namligen i detta sammanhang som Europa for forsta gangen fick kannedom om det dittills obekanta, avlagsna Japan. ^{[ 27 ]} Venetianaren Marco Polo , som i 20 ar varit i Khubilais tjanst, berattade i sin beromda reseskildring nu for europeer om "Zipangu", som han kallade Japan. Han hade visserligen inte sjalv varit i Japan och var inte heller varit delaktig i krigsforetaget, men hans skildring av handelsen overensstammer till stor del med de ovriga kinesiska och japanska berattelserna. ^{[ 27 ]}

Tyfonen ar 1281, ”den gudomliga vinden”, var ursprunget till begreppet kamikaze ^{[ 28 ] [ 9 ]} och blev en del av den japanska mytologin. ^{[ 12 ]} Uttrycket anvandes av japanerna under andra varldskriget for sjalvmordsattackerna med flygplan. ^{[ 24 ]} Historiebeskrivningen om Kamakuraperioden berattar att tyfonen var ett svar pa boner om overnaturliga krafter for att radda japanerna fran mongolerna och att gudarna skyddar de japanska oarna. ^{[ 21 ]}

Ar 2011 gjordes ett arkeologiskt fynd av ett mongoliskt skepp utanfor Nagasaki , ett skepp som tros ha forlist under invasionen 1281. ^{[ 9 ] [ 29 ]} Ar 2014 hittades ytterligare ett skepp knappt tva kilometer vaster om vraket fran 2011. ^{[ 30 ]} Ytterligare tre vrak som potentiellt kan ha tillhort den mongoliska flottan har identifierats. ^{[ 30 ]} Aven delar av den en gang 20 kilometer langa forsvarsmuren langs kusten i Hakatabukten finns bevarad. ^{[ 6 ]}

I popularkulturen skildras invasionerna bland annat i spelen Ghost of Tsushima och Shogun Total War: The Mongol Invasion ^{[ 31 ]} och i TV-shower som Kublai Khan’s Lost Fleet fran 2003. ^{[ 6 ]}

Kronologi [ redigera | redigera wikitext ]

• 1259 ? Mongolvaldet har invaderat Korea ^{[ 4 ]}
• 1260 ? Kublai Khan grundar Yuandynastin ^{[ 7 ]}
• 1268 ? Kublai Khans brev nar det japanska hovet ^{[ 5 ]}
• 1274, 4 november ? Invasionsstyrkan landstiger pa Tsushimaoarna ^{[ 17 ]}
• 1274, 13 november ? Invasionsstyrkan landstiger pa Ikioarna ^{[ 19 ]}
• 1274, 15 november ? Invasionsstyrkan landstiger pa Kyushu ^{[ 16 ]}
• 1274, 19 november ? Invasionsstyrkan landstiger pa Hakatabuktens strand vid Fukuoka ^{[ 12 ]}
• 1274, 19?20 november ? Ett ovader tvingar mongolerna att avbryta invasionen ^{[ 17 ]}
• 1279 ? Kublai Khan etablerar ett militart sekretariat i Korea ^{[ 15 ]}
• 1281, 9 juni ? Invasionsstyrkan landstiger pa Tsushimaoarna ^{[ 6 ]}
• 1281, 23 juni ? Invasionsstyrkan landstiger pa Kyushu ^{[ 23 ]}
• 1281, 15 augusti ? En tyfon tvingar mongolerna att avbryta invasionen ^{[ 23 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Mongolvaldets invasioner och erovringar
• Mongolernas invasion av Kina
• Mongolernas invasion av Korea

Anmarkningar [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Ebrey, Patricia; Anne Walthall (2013) (pa engelska). Pre-Modern East Asia: A Cultural, Social, and Political History, Volume I: To 1800 . Wadsworth Publishing. ISBN 978-1133606512 . https://www.amazon.co.uk/Pre-Modern-East-Asia-Cultural-Political/dp/1133606512/ref=sr_1_1?s=books&ie=UTF8&qid=1529257617&sr=1-1&keywords=9781133606512  
• Turnbull, Stephen (2013) (pa engelska). The Mongol Invasions of Japan 1274 and 1281 . Osprey Publishing . https://www.amazon.co.uk/Mongol-Invasions-Japan-1274-Campaign-ebook/dp/B01BY34IP4/ref=sr_1_1?s=books&ie=UTF8&qid=1529759804&sr=1-1&keywords=9781472800459  
• Henthorn, William E (1963) (pa engelska). Korea: the Mongol invasions . Leiden : E.J. Brill. ISBN 978-0812217667 . https://archive.org/details/koreamongolinvas00hent  
• Polo, Marco (1982). Marco Polos resor i Asien 1271-1295 . overs. Thordeman, Bengt. FORUM. ISBN 91-37-08045-8  
• Sansom, George (1958) (pa engelska). A History of Japan to 1334 . Stanford University Press. ISBN 978-0804705233 . https://www.amazon.co.uk/History-Japan-1334-George-Sansom/dp/0804705232/ref=sr_1_1?s=books&ie=UTF8&qid=1529947181&sr=1-1&keywords=9780804705233  
• Man, John (2015) (pa engelska). The Mongol Empire . Corgi. ISBN 9780552168809 . http://www.amazon.com/The-Mongol-Empire-Genghis-Founding/dp/0552168807  

v   ?   r Mongolvaldets invasioner och erovringar Centralasien Kara-Khitan (1216?18)  · Khwarezm (1219?21)  · Centralasien (1219?1225) Ostasien Kina (1205?79)  · Tibet (1240)  · Dali (1253?55)  · Korea (1231?59)  · Japan (1274, 81) Sydostasien Burma (1277?87) / (1300?01)  · Vietnam (1257, 84, 87?88)  · Java (1292?93) Europa Europa (1236?42) Mellanostern Vastra Asien (1253?60)