Programvara eller mjukvara (av engelska : software ) ar datorprogram , i betydelsen organiserade samlingar av data och maskininstruktioner , vilket utfor en avsedd uppgift pa ett datorsystem . Programvara skapas med hjalp av programsprak . ^{[ 1 ]} . Svenska datatermgruppen rekommenderar anvandandet av termen programvara istallet for mjukvara. ^{[ 2 ]}

Tre lager [ redigera | redigera wikitext ]

Programvara delas ofta upp i tre olika lager:

• Plattformen ? den del av programvaran som tillhandahaller den grundlaggande infrastrukturen for datorns funktion, sasom BIOS , drivrutiner och operativsystem .
• Tillampningsprogram , aven kallade applikationsprogram eller bara applikationer, ar programvara som fyller nagot direkt syfte for anvandaren, sasom ordbehandlare , e-postklienter och datorspel .
• Egna program ? enkla program som skapats och programmerats av anvandaren sjalv, vilket till exempel kan vara skript , kalkylmallar och makroinstruktioner .

Licenser [ redigera | redigera wikitext ]

Programvarans licens talar om for anvandaren vilka villkor som galler vid anvandning och eventuellt om programvaran far spridas samt modifieras.

Freeware och shareware [ redigera | redigera wikitext ]

Freeware (gratisprogram) programvara ar programvara som far installeras och anvandas gratis, men anvandaren far inga andra rattigheter till programmet. Shareware (utvarderingsprogram) licenserad ar gratis endast under en viss testperiod, eller med begransade funktioner. Ex. bestod datorspelet Dooms shareware version i en del av banorna.

Fri programvara och oppen kallkod [ redigera | redigera wikitext ]

Fri programvara ( aven oppen kallkod ) ar mjukvara som kan anvandas, spridas och modifieras mer eller mindre fritt, ofta pa villkor att man behaller uppgifter om skapare och licens, ger kallkoden at alla man ger programmet at och antecknar vilka andringar man gjort. Dessa fyra "friheter" galler for fri programvara (sa som den definieras av FSF ):

• Frihet 0: Friheten att anvanda programmet for vilket syfte som helst.
• Frihet 1: Friheten att studera och modifiera programmet.
• Frihet 2: Friheten att kopiera programmet sa att du kan hjalpa din granne.
• Frihet 3: Friheten att forbattra programmet och sedan offentliggora dessa forbattringar sa att de kommer allmanheten till del.

For att detta ska vara mojligt maste aven kallkoden for programvaran finnas tillganglig. Fri programvara kan vara copyleft , vilket innebar att ocksa modifierade varianter faller under samma licens, eller fri att pa givna villkor anvanda ocksa under andra licenser.

Proprietar programvara [ redigera | redigera wikitext ]

Den mesta kommersiella programvaran ar proprietar i bemarkelsen att anvandaren har mycket begransad ratt att studera eller gora andringar i programkoden. Ofta forbjuds detta explicit i programvarulicensen ocksa vad galler till exempel rattande av fel.

Programvaruindustrin [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns idag manga foretag varlden over som tillverkar och saljer programvara, och det tycks vara en lonsam industri. Bill Gates , grundaren av Microsoft ar i dagslaget (2011) varldens tredje rikaste manniska ^{[ 3 ]} , vilket han blivit genom att salja programvara ur Microsoft DOS -, Windows - och Officeserierna . Larry Ellison har genom att salja sin databasprogramvara Oracle blivit nummer fjorton pa samma lista.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Bloatware
• Firmware
• Fri programvara
• Hardvara
• Mobil app
• Programvaruutveckling
• Programvarutestning
• Tillampningsprogram
• Oppen programvara

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]