Misogyni
Swetnam the Woman-Hater , tryckt 1620, har sagts ligga till grund for den engelska termen misogyny . Betydelse ? hatisk attityd mot kvinnor Miljo ? konsmaktsordningen under patriarket Relaterade begrepp ? misandri (hat mot man), kvinnochauvinism och manschauvinism (tanken att kvinnor resp. man ar battre ), sexism

Misogyni ar en hatisk alternativt kontrollerande ^{[ 1 ]} attityd gentemot kvinnor . ^{[ 2 ]} Ordet kommer fran grekiskans ord μ?σο? ( misos , "hat") och γυν? ( gyn? , "kvinna") och finns i svensk skrift sedan 1845. ^{[ 3 ]} Det motsvarande fenomenet for hat eller starka fordomar mot man kallas misandri .

Historik och tankar [ redigera | redigera wikitext ]

Hos en del religioner och filosofier forekommer vad man kan kalla for misogyni.

Under 1500-talet skrev den skotske protestantiske reformisten John Knox boken The First Blast of the Trumpet Against the Monstrous Regiment of Women . I verket argumenterade han mot kvinnors formaga att styra. ^{[ 4 ]}

1800- och tidigt 1900-tal [ redigera | redigera wikitext ]

Arthur Schopenhauer ar kand for sin uppsats "Om kvinnor" ("Uber die Weiber"), i vilken han uttrycker sin opposition mot vad han kallar " germansk - kristen dumhet" angaende kvinnliga arenden. Han havdade att "kvinnor ar menade av naturen att lyda ". ^{[ 5 ]} Uppsatsen ger dock tva komplimanger: att "kvinnor definitivt har ett sundare beslutande an man" och att de ar mer sympatiska gentemot andras lidande. ^{[ 6 ]}

Nietzsche ar kand for att ha argumenterat att varje form av hogre civilisation haft strikta kontroller pa kvinnor. ^{[ 7 ]} Han forolampade kvinnor ofta, men ar i sammanhanget mest kand for fraserna "Kvinnor ar mindre an ytliga", "Kvinnan var guds andra misslyckande", och "Ar du pa vag till kvinnor? Glom inte piskan!". ^{[ 8 ]}

Filosofen Otto Weininger karaktariserade i sin bok Geschlecht und Charakter ('Kon och karaktar') fran 1903 den "kvinnliga" delen av varje individ som egentligen "ingenting", utan nagon egentlig existens, utan nagot egentligt samvete eller nagot sinne for rationalitet . ^{[ 9 ]} Weininger sager: "Ingen man som tanker djupt om kvinnor har ett hogt anseende for dem; man antingen foraktar kvinnor eller sa har de aldrig tankt seriost angaende dem." August Strindberg hyllade Weininger for att formodligen ha lost det svaraste av alla problem ? "kvinnoproblemet". ^{[ 10 ]}

Feministiska tankar [ redigera | redigera wikitext ]

Enligt den uppmarksammade ^{[ 11 ]} filosofen Kate Manne bor misogyni tillsammans med sexism forstas som fenomen, sa att sexism ar den motiverande kraften bakom patriarkatet medan misogyni ar den verkstallande kraften. ^{[ 1 ]} I Mannes teori, som hon presenterar i Duktig flicka ? misogynins logik , ar misogyni inte ett karaktarsdrag hos manniskor utan en egenskap i sociala miljoer. ^{[ 12 ]} Darmed ges bland annat en enkel och tillforlitlig forklaring till varfor exempelvis misogyna personer inte hatar alla kvinnor eller hatar kvinnor hela tiden , liksom till varfor aven kvinnor kan ge uttryck for misogyni. ^{[ 13 ]} Mannes skrivande har vackt bade positiv ^{[ 11 ]} och negativ uppmarksamhet, inklusive for hennes tolkning av incelrorelsens relativa makt och position for patriarkatets uppratthallande. ^{[ 14 ]}

I modern tid har uttryck for misogyni tolkats in i olika kulturella uttryck, oavsett om syftet varit hat mot kvinnor eller ej. Delar av feminismen (inte minst radikalfeminismen ) ser ofta seder och bruk som paminner om manlig makt och kvinnlig relativ maktloshet som exempel pa misogyni. Detta inkluderar pornografi och sexarbete rent generellt, ^{[ 15 ]} enligt tanken att dessa fenomen representerar ett kulturellt hat mot kvinnor och bidrar till att vidmakthalla konsmaktsordningen . ^{[ 16 ]} Undersokningar bland manliga porrkonsumenter har dock i ett antal fall lett till en motsatt slutsats, den att pornografin snarare kan dampa en kulturell aversion emot kvinnlig egenmakt . ^{[ 17 ] [ 18 ]} Denna slutsats galler atminstone bland sa kallade "superfans". ^{[ 19 ]}

Modern tid [ redigera | redigera wikitext ]

Annu pa 2000-talet betraktas kvinnor i delar av varlden, inklusive i starkt religiosa samhallen i Afrika och Asien , som andra klassens individer. Det kan handla om hur kvinnor behandlas i yrkeslivet eller i andra sociala situationer.

Denna attityd ar numera svarare att finna i bland annat Nordamerika , Australien och storre delen av Europa , dar det okande kvinnliga deltagandet i politik och de allra flesta yrken forandrat maktforhallandena . Efter millennieskiftet har universitetsvarlden i lander som Sverige och USA kommit att fa en allt storre majoritet kvinnliga studenter, parallellt med att antalet kvinnor inom akademikerkaren successivt okat. ^{[ 20 ]} Detta har enligt flera beteendeforskare bidragit till att minska misogynin till forman for en okande misandri i tolkningen av olika sociala relationer och situationer. ^{[ 21 ]} Under 2010-talet har den tidigare diskrimineringen av kvinnliga sokande till olika yrken i bland annat USA vants till en motsatt trend, dar manliga sokande i allt hogre utstrackning blir asidosatta. ^{[ 22 ]} Vissa ser denna utveckling som ett tecken pa att den moderna vasterlandska kulturen bryr sig mer om kvinnor an man, ^{[ 23 ]} och till och med att delar av kulturen utvecklas i en rent misandrisk riktning. ^{[ 24 ]} Andra ser dock misandrin som en oundviklig respons pa en langvarig misogyni i samhallet. ^{[ 25 ]}

I den mer traditionellt patriarkala japanska kulturen konsumeras ibland aven tydligt patriarkala kulturfenomen pa ett icke-traditionellt vis. ^{[ 26 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Manschauvinism
• Misandri
• Ofrivilligt celibat

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]