Den har artikeln behover fler eller battre kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2014-04) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Med hjalp av minnet har vi formagan att lagra erfarenheter och gora det mojligt att kanna igen och lara. Minnena blir en del av var person och ger oss ocksa en plats i tidsdimensionen. Med hjalp av minnet kan tankandet ta itu med de problem som moter oss.

Langtidsminnet [ redigera | redigera wikitext ]

I langtidsminnet lagras kunskap under mycket langa tidsperioder och utan att individen behover anstranga sig. Det finns ingen grans for hur mycket information som kan lagras i langtidsminnet. Men langtidsminnen blir samre med tiden. Minnena kan blandas ihop med andra minnen eller bli ihopslagna med andra upplevelser. ^{[ 1 ]} Information fran langtidsminnet plockas idealt fram da individen befinner sig i en situation nar den behovs.

Langtidsminnet kan delas in i explicita och implicita minnen.

• Det explicita minnet lagrar fakta , det vill saga sarskilda handelser.
  Det explicita minnet kan i sin tur delas in i:
  • Episodminnet dar upplevelser lagras.
  • Det semantiska minnet lagrar kunskap och fakta.
• Det implicita minnet ( procedurminnet ) lagrar "know-how", det vill saga hur man gor nar man cyklar eller gar pa tva ben eller nar man talar ett sprak. Val inovade/automatiserade procedurminnen blir permanenta och forsvinner inte ens vid Alzheimers demens.

Korttidsminnet [ redigera | redigera wikitext ]

I korttidsminnet (arbetsminnet) finns information eller kunskap som individen behover for att hantera den nuvarande situationen, exempelvis att komma ihag ett telefonnummer samtidigt som den letar efter en penna. Korttidsminnet bestar av flera olika delar som kan hantera olika aspekter av information (exempelvis siffror, ord, visualiseringar). Gemensamt for dessa delar ar att de bara lagrar information som individen behover just nu; information som inte anvands kommer att forsvinna fran korttidsminnet. Det som ocksa ar viktigt att veta ar att korttidsminnet bara kan hantera fyra ^{[ 2 ]} saker pa samma gang for att inte overbelastas; man klarar av att halla kvar informationen i ungefar 30 sekunder. Olika manniskor ar olika bra pa de olika sorterna av korttidsminne ? visuellt ^{[ 3 ]} (baserat pa synintryck), auditivt ^{[ 3 ]} (ljud) och motoriskt ^{[ 4 ]} minne (aven kallat "muskelminne", baserat pa kroppens rorelser).

Sjukdomar [ redigera | redigera wikitext ]

Vanligt forekommande sjukdomar som paverkar minnet ar Alzheimers sjukdom och andra former av demens .

Amnesi ar minnesforlust och forekommer mer eller mindre allvarliga i tva varianter som kan uppkomma pa flera olika satt (till exempel olyckor eller alkoholism). De tva varianterna ar retrograd och anterograd amnesi . Retrograd amnesi innebar att man inte kan minnas saker fran livet innan skadan och anterograd amnesi innebar att man inte kan minnas saker som hant efter, alltsa att man inte kan lara sig nagot nytt. I extremfall har personer forlorat 40 ar av det tidigare livet; i ett fall levde en person resten av sitt liv som 19-arig marinsoldat under andra varldskriget . I ett annat fall traffade personen samma manniskor varje dag i 50 ar ? och presenterade sig for dem varje dag eftersom han glomde dem sa fort han borjade tanka pa nagot annat. ^{[ kalla behovs ]}

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]