Militaromraden och militarkommandon 1989:
Militaromradesstaber ?
Militarkommandostaber
Militaromraden
ar en del av
Sveriges militarterritoriella indelning
. Militaromradesindelningen ersatte 1942 den tidigare indelningen i
armefordelningar
som mellan 1888 och 1893 gradvis ersatte de fran 1833 inforda militardistrikten. Militaromradet ledes av en
militarbefalhavare
(MB). 1942 fick Befalhavaren de operativa uppgifterna for armestridskrafterna. 1966 overfordes aven de operativa uppgifter som tidigare legat pa
marinkommandochefer
samt
jakteskaderchefer
. Militarbefalhavaren hade fran 1966 hela ansvaret for den samlade operativa ledningen av alla stridskrafter inom respektive militaromrade.
Den 1 juli 2000 ersattes militaromradena med en
militardistriktsorganisation
, vilken kom att vara aktiv fram till den 31 december 2005. Efter att militardistrikten hade avvecklats inordnades fyra stycken "Sakerhets- och samverkanssektioner". Sektioner leddes fran
Hogkvarteret
, och hade som uppgift att samordna den militara sakerhetstjansten samt samverka med regionala myndigheter. Fran och med den 1 januari 2013 ersatts dessa sektioner, av fyra
militarregioner
. Regionerna ar tankta att lyda under Hogkvarteret och samordna den markterritoriella verksamheten. Regionerna kan till viss del likstallas de tidigare
forsvarsomradena
.
Enligt ett kungligt brev indelades armen den 10 maj 1792 atta fordelningar. Fordelningarna leddes av en fordelningschef, vilkas uppgifter reglerades i en instruktion fran 19 maj 1792. Dar det framgick att han skulle vara ansvarig for exercis och disciplin och bevisa de arliga motens vid regementena. Trupperna skulle alltid vara i stridbart skick och fordelningschefen skulle rapportera sina iakttagelser till kungen varje ar. Enligt ett kungligt brev den 13 februari 1797 upplostes armens fordelningsindelning.
[
1
]
Militaromrade
|
Stabsort
|
Aktivt
|
Livfordelningen
|
???
|
1792?1797
|
Skanska fordelningen
|
???
|
1792?1797
|
Finska fordelningen
|
???
|
1792?1797
|
Vastra fordelningen
|
???
|
1792?1797
|
Norra fordelningen
|
???
|
1792?1797
|
??? fordelningen
|
???
|
1792?1797
|
??? fordelningen
|
???
|
1792?1797
|
??? fordelningen
|
???
|
1792?1797
|
Militardistrikten inrattades 1833 som endast en fredstida indelningsform.
Blekinge lan
stod utanfor indelningen och utgjorde
Flottans militardistrikt
.
Militaromrade
|
Stabsort
|
Aktivt
|
1. militardistriktet
|
Landskrona
|
1833?1847
|
2. militardistriktet
|
Vaxjo
|
1833?1847
|
3. militardistriktet
|
Goteborg
|
1833?1847
|
4. militardistriktet
|
Stockholm
|
1833?1847
|
5. militardistriktet
|
Arboga
|
1833?1847
|
6. militardistriktet
|
Stockholm
|
1833?1847
|
Militaromrade
|
Stabsort
|
Aktivt
|
1. militardistriktet
|
Landskrona
Malmo
Helsingborg
|
1847?1863
1863?1864
1864?1867
|
2. militardistriktet
|
Mariefred
Stockholm
Linkoping
|
1847?18??
18???1863
1863?1867
|
3. militardistriktet
|
Karlstad
Alingsas
Toreboda
|
1847?1862
1862?1864
1864?1867
|
4. militardistriktet
|
Stockholm
|
1847?1867
|
5. militardistriktet
|
Gavle
Soderhamn
Stockholm
Gavle
|
1847?1856
1856?1861
1861?1866
1866?1867
|
Militaromrade
|
Stabsort
|
Aktivt
|
1. militardistriktet
|
Helsingborg
Kristianstad
|
1864?1887
1887?1889
|
2. militardistriktet
|
Jonkoping
Linkoping
Eksjo
|
1867?1873
1873?1888
1888?1889
|
3. militardistriktet
|
Mariestad
Karlstad
Stockholm
Karlstad
Skovde
|
1867?1873
1873?1878
1878?1882
1882?1885
1885?1889
|
4. militardistriktet
|
Stockholm
|
1867?1889
|
5. militardistriktet
|
Gavle
Stockholm
Gavle
|
1866?1878
1878?1888
1888
|
Gotlands militarbefal
|
Visby
|
1873?1889
|
Militaromrade
|
Stabsort
|
Aktivt
|
1. militardistriktet
|
Kristianstad
Helsingborg
|
1887?1888
1888?1893
|
2. militardistriktet
|
Eksjo
|
1889?1893
|
3. militardistriktet
|
Skovde
|
1889?1893
|
4. militardistriktet
|
Stockholm
|
1889?1893
|
5. militardistriktet
|
Stockholm
|
1889?1893
|
6. militardistriktet
|
Gavle
|
1889?1893
|
Gotlands militarbefal
|
Visby
|
1889?1893
|
Inom varje armefordelning samt vid Ovre Norrlands trupper fanns ett militaromrade. Militaromradesbefalhavaren var territoriell chef och understalld chefen for armefordelningen respektive chefen for Ovre Norrlandstrupper.
1937 ars organisation med armefordelningar gav forbanden fordelen genom att armefordelningschefen kunde inrikta sig pa sina huvuduppgifter som utbildning, krigsplanlaggning samt mobiliseringsverksamhet inom fordelningen. Inom vardera fordelning fanns aven en militaromradesbefalhavare som ledde den territoriella verksamheten.
Fran 1942 indelades Sverige i sju militaromraden (numrerade I?VII). I samband med en organisationsforandring 1966 genomfordes ocksa en namnandring. Militaromradena overtog den operativa ledningen, det vill saga militaromradet ansvarade for krigsplanlaggningen inom sitt omrade i handelse av
krig
.
I samband med en organisationsforandring 1966 genomfordes en namnandring pa Militaromradena. Militaromradena overtog den operativa ledningen. Det vill saga Militaromradet ansvarade for krigsplanlaggning inom omradet (Milot), i handelse av
krig
. Vidare reucerades antalet militaromraden da VII.militaromradet, som omfattade Gotland, uppgick som ett kommando inom Ostra militaromradet.
1966 ars organisation bestod fram till aren 1991 och 1993 da de sex militaromradena slogs samman och bildade tre stycken omraden samt ett kommando.
Genom
forsvarsbeslutet 2000
avvecklades militaromradena och ersattes av
militardistrikt
. De nya Militardistrikten motsvarade geografiskt sett de gamla militaromradena, dock hade man inte med samma territoriella och operativa uppgifter som militaromradena. Utan dessa overfordes till nyinrattade
Operativa insatsledningen
(OPIL). Militardistrikten kom istallet att bli den lagsta nivan dar chefen var territoriellt ansvarig, istallet for som tidigare respektive
forsvarsomrade
. Deras framsta uppgift var territoriell verksamhet, utbildning av hemvarns- och frivillig personal samt insatser, i forsta hand inom ramen for stod till samhallet.
Inom respektive militardistrikt organiserades
militardistriktsgrupper
, totalt 29 stycken vilka i princip tog over den gamla forsvarsomradesindelningen, som i stort sett foljde
lansindelningen
. Militardistriktens uppgift var att stodja och utbilda
hemvarnet
samt ovriga frivilliga organisationer. Distrikten avvecklades i sin tur 2005 efter
forsvarsbeslutet 2004
.
Efter militardistriktens avveckling ersattes de till viss del av fyra
Sakerhets- och samverkanssektioner
. Sektionerna uppgift ar bland annat att regionalt samordna den militara sakerhetstjansten samt samverka med regionala myndigheter. Sektionerna ledes fran Forsvarsmaktens Hogkvarter i Stockholm, men fanns lokaliserade pa fyra orter i Sverige.
[
2
]
De fyra Sakerhets- och samverkanssektionerna ersattes av fyra militarregioner fran den 1 januari 2013, vilka overtog sektionernas uppgifter.
Sektion
|
Stabsort
|
Aktivt
|
Ingaende lan
|
SakSam sekt Boden
|
Boden
|
2005?2012
|
Norrbottens
,
Vasterbottens
,
Vasternorrlands
och
Jamtlands lan
|
SakSam sekt Goteborg
|
Goteborg
|
2005?2012
|
Vastra Gotalands
,
Hallands
,
Orebro
och
Varmlands lan
|
SakSam sekt Malmo
|
Malmo
|
2005?2012
|
Skanes
,
Blekinge
,
Kronobergs
,
Jonkopings
och
Kalmar lan
|
SakSam sekt Stockholm
|
Stockholm
|
2005?2012
|
Stockholms
,
Uppsala
,
Dalarnas
,
Gavleborgs
,
Vastmanlands
,
Sodermanlands
,
Ostergotlands
och
Gotlands lan
|
I
Regeringen Reinfeldts
budgetpropositionen for 2011 avsags att i insatsorganisationen inratta fyra regionala staber. Staberna var tankta att lyda under Hogkvarteret och samordna den markterritoriella verksamheten. Vidare var det aven tankt att staberna ska overta de uppgifter som tidigare utfordes av sakerhets- och samverkanssektioner och insatsledning i Stockholm.
[
3
]
De fyra regionala staberna att lokaliserades till Boden, Kungsangen, Skovde/Goteborg och Revingehed.
[
4
]
Militarregionerna skiljer sig fran tidigare organisationer, da de ar organiserade som insatsforband, och lyder under cheferna for Norrbottens regemente (I 19), Livgardet (LG), Skaraborgs regemente (P 4) samt Sodra skanska regementet (P 7). Vidare inordnades de fyra befintliga Sakerhets- och Samverkanssektioner (SakSam) och Insatsledning Stockholm i staberna. Stabernas framsta uppgift ar att leda territoriell verksamhet pa den regionala och lokala nivan. Upprattandet av staberna tillgodosag det militara ledningsbehovet och ar aven en samverkanspartner till den civila delen av samhallet.
Den 1 januari 2018 delades dock ledningen av regementena och militarregionerna (vid Militarregion Nord 1 oktober 2018), det genom att en separat chefsbefattning for militarregionerna tillsattes. Inriktningen inom Forsvarsmakten ar att fran den 1 januari 2020 ska samtliga militarregioner bli sjalvstandiga forband, inom Forsvarsmakten benamnd som organisationsenhet (OrgE). Darvid kommer de samtidigt att overta ledningen aven i fredstid av
utbildningsgrupperna
med dess hemvarnsbataljoner. Respektive militarregion kommer darmed att tilldelas ett sa kallat produktionsledningsansvar.
[
5
]
Militarregion
|
Beteckning
|
Stabsort
|
Aktivt
|
Kommentar
|
Militarregion Nord
|
MR N (Norr)
|
Boden
|
2013?
|
Sakerhets- och samverkanssektion Boden
|
Militarregion Mitt
|
MR M (Mitt)
|
Kungsangen
|
2013?
|
Sakerhets- och samverkanssektion Stockholm
|
Militarregion Gotland
|
MR G (Gotland)
|
Visby
|
2018?
|
Framre ledning Gotland (MR M)
|
Militarregion Vast
|
MR V (Vast)
|
Skovde/Goteborg
|
2013?
|
Sakerhets- och samverkanssektion Goteborg
|
Militarregion Syd
|
MR S (Syd)
|
Revingehed
|
2013?
|
Sakerhets- och samverkanssektion Malmo
|
- Holmberg, Bjorn (1993).
Armens regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanstallning
. Arvidsjaur: Svenskt militarhistoriskt bibliotek (SMB).
Libris
7796532
.
ISBN 91-972209-0-6
- Westerberg, Lennart (1993).
Militar ledning i nedre Norrland: minnesskrift med anledning av Milo NN upphorande 1993
. Ostersund: Nedre Norrlands militaromrade.
Libris
1698050
- Svensk soldat, 1994 ars utgava. M7742-712011
Forsvarsmakten
|
---|
| Ledning
| | | | Forsvarsgrenar
| | | Stridskraft ledning- och underrattelse (LEDUND)
| | | Stridskraft logistik (LOG)
| | | Forsvarsmaktens specialforband
| | | EU:s stridsgrupper
| | | Totalforsvarsgemensamma centrum och skolor
| | | Forsvarsmaktens gemensamma centra
| | | Utbildning
| Forsvarsmaktens militarhogskolor
| | | Forsvarsmaktens stridsskolor
| | | Forsvarsmaktens ovriga funktionsskolor
| | | Forsvarsmaktens funktionsenheter
| |
| | Forsvarsmaktsgemensamma forband
| | | Forsvarsmakts- och
totalforsvarsovningar
| |
|