Mikrostat

Fran Wikipedia
Den har artikeln behover fler eller battre kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2023-05)
Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .
Mikrostat
Mycket liten sjalvstandig stat   Redigera Wikidata
Under­klass till suveran stat   Redigera Wikidata
Motsats till kontinentliknande land   Redigera Wikidata

En mikrostat ar en mycket liten stat som ar sjalvstandig i folkrattslig mening.

Definition [ redigera | redigera wikitext ]

I FN:s arsrapport for 1967 (utgiven 1968) definierades begreppet mikrostat (engelska: microstate) som "enheter som ar utomordentlig sma till yta, befolkning, manskliga och ekonomiska resurser, enheter som nu trader fram som sjalvstandiga stater". Utifran denna definition, som framst relaterade till 1960-talets globala avkolonisering , beskrev IBM:s William M. Harris 1970 mikrostater som lander med hogst en miljon invanare. [ 1 ]

Karaktar [ redigera | redigera wikitext ]

Genom sin ringa storlek har dessa lander begransade naturresurser och liten befolkning . Darfor har de antagit andra metoder for att vaxa ekonomiskt ; de flesta har antagit lag eller obefintlig inkomst - och foretagsskatt . Detta for att uppmuntra investeringar och placeringar inom landets granser. Flera stater har ingatt tullunion med sina storre grannar for att forbattra sin ekonomiska situation: Vatikanstaten och San Marino med Italien ; Liechtenstein med Schweiz ; Monaco med Frankrike .

Genom dessa unioner har Europas mikrostater langtgaende samarbete med Europeiska unionen (EU), utan att ha gatt med i den.

Andra sma eller isolerade territoriella enheter ar exklaver , avhangiga , associerade med en storre stat eller med autonoma regioner . Detta skiljer dem definitionsmassigt fran mikrostaterna.

Nutida mikrostater [ redigera | redigera wikitext ]

Europa [ redigera | redigera wikitext ]

Dessa stater ar i regel anomalier ; de ar enstaka overlevare ur historien .

  • Andorra har varit en feodal kvarleva belagen i Pyreneerna . Fran 1278 var landet ett kondominat som styrdes gemensamt av biskopen av Urgel i Spanien och greven av Foix i Frankrike. 1607 overtogs grevens av Foix roll av Frankrikes kung och sedermera Frankrikes president. Sedan 1993 har Andorra full suveranitet och de dubbla statschefernas roll ar endast formell.
  • Island blev sjalvstandigt fran Danmark 1944.
  • Kosovo blev sjalvstandigt fran Serbien 2008.
  • Liechtenstein ar den enda kvarlevan av Tysk-romerska riket . Det skapades av grevskapen Vaduz (landets huvudstad) och Schellenberg ar 1699 som en forlaning at den rika osterrikiska atten Liechtenstein. Pa grund av sitt geografiska lage mellan Schweiz och Osterrike undgick det att beroras av den stora omorganiseringen av Tyskland, eller tas upp av det tyska kejsardomet pa 1800-talet.
  • Luxemburg lamnade unionen med Nederlanderna 1890.
  • Malta blev sjalvstandigt fran Storbritannien i september 1964.
  • Malteserorden ar en sjalvstandig icke-territoriell enhet som aven kan anses vara en ministat; dess sjalvstandighet ar erkand av ett dussintal stater. Den har dock inget territorium, annat an ett kvarter i Rom. Detta kan jamforas med en ambassads territorium.
  • Monaco styrs sedan 1200-talet av atten Grimaldi och fick full sjalvstandighet efter att den omkringliggande Nice-regionen blev en del av Frankrike, istallet for Piemonte i Italien, pa 1860-talet.
  • Montenegro blev sjalvstandigt fran Osmanska riket 1878, anslot sig till det som skulle bli Jugoslavien 1918 och 2006 upplostes unionen med Serbien som tillkom i samband med att Jugoslavien splittrades 1992.
  • San Marino ar den sista kvarlevan av ett stort antal italienska stadsstater fran medeltiden. Den overlevde konsolideringen i medelstora stater pa 1400-talet och Italiens enande pa 1800-talet, mycket tack vare sitt avlagsna lage i de apenninska bergen , pa gransen mellan Emilia Romagna och Marche .
  • Vatikanstaten , varldens minsta stat, ar den sista resten av den tidigare Kyrkostaten , omraden i centrala Italien som styrdes av paven. Denna stat forsvann i och med Italiens enande 1870, men aterskapades i och med Lateranfordraget 1929, mellan paven och den italienska regeringen. I avtalet erkande paven den italienska staten i utbyte mot att paven erkandes overhoghet over den lilla staten, helt omsluten av staden Rom .

Spelen for sma stater i Europa [ redigera | redigera wikitext ]

Deltagande lander i Spelen for sma stater i Europa

Regelbundet arrangeras en sportfestival bland europeiska ministater kallad The Games of the Small States of Europe (GSSE). De vanliga medtavlande landerna ar Andorra , Cypern , Island , Liechtenstein , Luxemburg , Malta , Monaco , Montenegro och San Marino .

Afrika [ redigera | redigera wikitext ]

Asien [ redigera | redigera wikitext ]

Nordamerika [ redigera | redigera wikitext ]

Oceanien [ redigera | redigera wikitext ]

Historiska mikrostater [ redigera | redigera wikitext ]

Manga lander i Europa har genom historien innehallit enheter som idag skulle kallas mikrostater. Vissa delstater i det tyska kejsardomet hade bade exklaver och enklaver . Den mest fragmenterade regionen av Thuringen bestod av atta mikrostater, Sachsen-Weimar-Eisenach , Sachsen-Coburg-Gotha , Sachsen-Altenburg , Sachsen-Meiningen , Schwarzburg-Rudolstadt , Schwarzburg-Sondershausen , Reuss-Gera och Reuss-Greiz .

Bland numera icke existerande mikrostater som har varit betydelsefulla:

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ Harris, William L. (1970). ”Microstates in the United Nations: A Broader Purpose” . COLUMBIA JOURNAL OF TRANSNATIONAL LAW 9:1: sid. 23 . http://uniset.ca/microstates2/microstates_unitednations.pdf .  

Ovriga kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mikrostat&oldid=54073102 ”