Michel Ney
, fodd
10 januari
1769
i
Saarlouis
, dod
7 december
1815
i
Paris
, var en fransk militar och
hertig
av
Elchingen
fran 1808 samt
furste
av
Moskva
fran 1812. Han blev
brigadgeneral
1796,
divisionsgeneral
1799 och
marskalk av Frankrike
1804.
[
1
]
Ney kom i militartjanst 1788, blev overste 1794, brigadgeneral 1796, divisionsgeneral 1799 och marskalk av Frankrike 1804. Han deltog med utmarkelse under revolutionskrigen bland annat i
slaget vid Zurich
1799 och
slaget vid Hohenlinden
1800. Han var 1802?1803 fransk minister i
Bern
. Under kriget mot Osterrike och Ryssland visade han sadant mod och foretagsamhet, sarskilt i
slaget vid Elchingen
1805,
slaget vid Jena
1806 och
slaget vid Friedland
1807 att han blev kallad "den tappraste av de tappra" (
le brave des braves
). Senare deltog han i striderna i
Portugal
1808?11 och forde under
Napoleons ryska falttag
1812 befalet over 3:e armefordelningen och vann nya framgangar i
slaget vid Smolensk
och
slaget vid Borodino
och forde under atertaget befalet over
arriargardet
och lyckades med sin djarvhet radda spillrorna av Napoleons arme fran undergang. I 1813 ars krig vann han segrarna i
slaget vid Lutzen
och
slaget vid Dresden
men besegrades i
slaget vid Dennewitz
av den svenske kronprinsen
Jean Baptiste Bernadotte
och i
slaget vid Rosslau
av
Johan August Sandels
.
[
1
]
Efter Napoleons abdikation 1814 fick Ney behalla en hog militar tjanst under
Ludvig XVIII:s
nya regim och upphojdes till
par
, men da Napoleon atervande fran
Elba
stallde han sig ater pa dennes sida. Han deltog i
slaget vid Quatre Bras
och
slaget vid Waterloo
, dar anforde han det gamla gardet vid det sista anfallet. Efter Napoleons fall stalldes Ney infor
krigsratt
och
arkebuserades
bakom
Luxembourgtradgarden
, dar en byst av honom numera ar rest.
[
1
]
- ^ [
a
b
c
]
Carlquist, Gunnar
, red (1937).
Svensk uppslagsbok. Bd 19
. Malmo: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1065
