한국   대만   중국   일본 
Michael Anckarsvard ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Michael Anckarsvard

Fran Wikipedia
Mikael Anckarsvard
Fodd Michael Cosswa
9 mars 1742 [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]
Hogfors bruk, Norberg [ 2 ] [ 3 ] [ 4 ]
Dod 23 mars 1838 [ 1 ] [ 5 ] [ 6 ]  (96 ar)
Karlslunds herrgard [ 5 ] [ 4 ]
Medborgare i Sverige
Utbildad vid Uppsala universitet
Sysselsattning Politiker , militar , ambetsman
Befattning
Chef for Skargardsflottan (1788?1790)
Landshovding i Kalmar lan (1790?1810)
Lantmarskalk
Riksdagen 1809?1810 (1809?1810)
Maka Eva von Segebaden
(g. 1781?1838, personens dod)
Barn Carl Henrik Anckarsvard (f. 1782)
Johan August Anckarsvard (f. 1783)
Mikael Gustaf Anckarsvard (f. 1792)
Foraldrar Johan Cosswa
Slaktingar Magnus Anckarsvard (syskon)
Utmarkelser
Riddare av Svardsorden (1772)
Kommendor av Svardsorden (1797)
Kommendor med stora korset av Svardsorden (1801)
Kungliga Serafimerorden (1809)
Redigera Wikidata

Michael Anckarsvard , fore adlandet Cosswa , fodd den 9 mars 1742 pa Hogfors bruk i Vastmanland , dod den 23 mars 1838 pa Karlslund , var en svensk greve , militar , ambetsman och politiker .

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Tidiga karriar [ redigera | redigera wikitext ]

Efter en tids universitetsstudier fick han 1759 anstallning vid fortifikationen och deltog som underofficer och officer i pommerska kriget . Han hade dar anstallning dels vid faltartilleriet, dels vid armens flotta. Han blev efter kriget anstalld av Ehrensvard vid den nya flottbasen Sveaborg . Han var en av de forsta som 1772 i fortroende fick vetskap om Gustav III :s planerade revolution.

Den davarande fanriken Cosswas uppdrag var att fangsla riksradet Esbjorn Reuterholm , och med fartyget han forde ansluta sig till Jacob Magnus Sprengtportens eskader. Denna anlande forst i september till Stockholm , efter att revolutionen redan var mer eller mindre avslutad. Kungen mottog den med stora hedersbetygelser, och Cosswa blev lojtnant och adlad med namnet Anckarsvard .

Gustav III:s ryska krig [ redigera | redigera wikitext ]

Sedan Anckarsvard aterkommit till Sveaborg, arbetade han under de foljande artiondena som varvschef, lotschef och slutligen 1784 som eskaderchef med att satta armens flotta i stand. Da Gustav III pa varen 1788 forberedde krig mot Ryssland , kallades Anckarsvard till Stockholm for att ge kungen rad, vilka dock ej foljdes. Det var till stor del hans fortjanst att armens flotta vid krigets utbrott var i gott skick. Under 1788 ars sjokrig forde Anckarsvard befalet over bada de eskadrar, som denna flotta var indelad i.

Missnojet med kriget gav honom anledning till den sammanslutning av i synnerhet finska officerare, vilken ar kand under namnet Anjalaforbundet . "Armens flottas officerare av finska eskadern". De skrev i september 1788 till kungens bror och bad om prinsens bistand for att sammankalla en riksdag och fa ett slut pa kriget. Kungens hallning var lange obeslutsam, men i mars 1789 kallades Anckarsvard till Stockholm anklagad for upproriska avsikter. Han fordes under bevakning over Kvarken och holls fangslad, forst i Fredrikshov , sedan i Drottningholms slott 18 mars till 7 maj. Under denna tid skrev han Tankar om 1789 ars falttag . Utan narmare undersokning lades atalet ned, och han utnamndes till kungens generaladjutant , med sate i krigsberedningen.

Hosten 1789 la han fram en plan for armens flottas nasta krigstag och fick sjalv leda planens utforande. Det var vasentligen Anckarsvards fortjanst att den flotta, som 1790 segrade vid Svensksund , kunde lopa ut i ratt tid och gott skick. Efter krigets slut utnamndes Anckarsvard till landshovding i Kalmar lan , dar han i tjugo ar (1790?1810) kom att leda lansstyrelsen.

Revolutionen och den nya forfattningen [ redigera | redigera wikitext ]

Aven om Anckarsvard fatt bevis pa kung Gustav IV Adolfs fortroende och valvilja ? han blev generalmajor 1795 och friherre 1805 ? hade han alltifran Norrkopings riksdag varit orolig for rikets stallning, framst i utrikespolitiken. Snart brydde han sig inte om att dolja sitt missnoje. Han var fullt medveten om att hans soner Karl Henrik och Johan August var inblandade i forberedelserna i den del av upproret mot kungen som skulle utga fran Varmland, och da hertig Karl 13 mars 1809 atagit sig riksforestandarskapet, skrev han genast till Anckarsvard med begaran att denne skulle racka honom "en hjalpsam hand".

Pa Georg Adlersparres forslag kallades Anckarsvard att som lantmarskalk leda den konstituerande riksdagens forsta stand. Anckarsvard kom pa sa satt att bli den som a detta stands vagnar den 6 juni 1809 bekraftade den nya regeringsformen . Samma dag upphojdes han till greve och generallojtnant . Den 8 maj 1809 bidrog han till att riksforestandarens ansprak att som arvsberattigad kung bestiga tronen avslogs av de som foretradde asikten att man skulle anta den nya grundlagen innan man skulle valja kung. Anckarsvard har i enskilda anteckningar skrivit att detta fran borjan varit hans asikt, vilket inte kan lasas i adelns protokoll.

Nar Anckarsvard ville avsluta plenum, innan nagot giltigt svar kunnat inhamtas pa hans proposition om bifall till hertigens skrivelse, "uppkom harvid", heter det i protokollet, "en ganska markelig oro". Enskilda memoarer pastar till och med att det forekom valdsamma ord och athavor mot den gamle lantmarskalken, som var misstankt som bade "rojalist" fran 1772 och som "frondor" fran 1789. Slutligen uttalade Anckarsvard tydligt, att han "skulle for H. K. H. inberatta, det han tyckt sig formarka, att Ridderskapet och Adeln ej funnit sig kunna bifalla till vad H. K. H. behagat foresla".

Anckarsvard fick inget arvode for tiden som lantmarskalk, men mottog under riksdagens lopp serafimerorden . Vid dess slut tog han aven avsked fran alla sina ovriga ambeten. Han bosatte sig pa sin egendom Karlslunds herrgard i narheten av Orebro . Endast for en tid under riksdagen 1817?1818 deltog han ater i riddarhusets forhandlingar. Det enskilda livets lugn fick han njuta ovanligt lange, och kunde bland annat betrakta sonen Carl Henrik Anckarsvards politiska strider. Den 23 mars 1838 avled han pa Karlslunds herrgard , 96 ar gammal.

Bibliografi (i urval) [ redigera | redigera wikitext ]

  • Gustavianska opinioner: Michael Anckarsvards brev till Nathanael Gerhard Schulten 1790-1808 : med inledning och kommentarer . Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens handlingar. Historiska serien, 0083-6788 ; 10. Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1965. Libris 487898  
  • Ofverste Mikael Anckarsvards minnen fran aren 1788-1790. . Skrifter utgivna av Svenska historiska foreningen, 0348-4238 ; 1. Stockholm: Norstedt. 1892. Libris 22166  

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ [ a b ] Michael (Cosswa) Anckarsvard , Svenskt biografiskt lexikon , las online . [kalla fran Wikidata]
  2. ^ [ a b ] Bernhard Meijer (red.), Nordisk familjebok : A - Armati , vol. 1, 1904, s. 923, Mikael A., las online las online . [kalla fran Wikidata]
  3. ^ [ a b ] Herman Hofberg , Svenskt biografiskt handlexikon , 1906, s. 30, Anckarsvard, Mikael (Cosswa), las online . [kalla fran Wikidata]
  4. ^ [ a b ] Nils Bohman (red.), Svenska man och kvinnor  : biografisk uppslagsbok. 1 A-B , vol. 1, Albert Bonniers Forlag , 1942, s. 82, Anckarsvard, Michael, las online las online . [kalla fran Wikidata]
  5. ^ [ a b ] Bernhard Meijer (red.), Nordisk familjebok : A - Armati , vol. 1, 1904, s. 924, Mikael A., las online las online . [kalla fran Wikidata]
  6. ^ Herman Hofberg , Svenskt biografiskt handlexikon , 1906, s. 31, Anckarsvard, Mikael (Cosswa), las online . [kalla fran Wikidata]

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Auktoritetsdata
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Michael_Anckarsvard&oldid=54624797 ”