Den har artikeln behover kallhanvisningar for att kunna verifieras . Motivering: Referenser saknas och innehallet bygger till stora delar pa spekulation. (2014-10) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Metanhydrat eller metanklatrat , ar metanhaltig is . Metanmolekyler ar fangade i burar bestaende av vattenmolekyler bundna till varandra med vatebindning . Metanklatrat ser ut ungefar som vanlig is. ^{[ 1 ]} Den kan antandas och brinner da med gul laga.

Metanklatrat ar bara stabilt vid laga temperaturer eller hoga tryck. I naturen finns metanklatrat dels i permafrost i Sibirien , dels i sediment pa varldshavens botten, till exempel i Bermudatriangeln ^{[ kalla behovs ]} . Hur mycket metan som finns bunden i denna form pa havsbottnen ar okant, men troligen ror det sig om mycket stora mangder. Om den globala uppvarmningen leder till att denna varms upp tillrackligt, skulle detta metan hastigt kunna frislappas till atmosfaren. Eftersom metan ar en 21 ganger mera potent vaxthusgas an koldioxid skulle det kunna leda till kraftigt okad vaxthuseffekt , och darmed till avsevard uppvarmning av jordklotet ? en "metanklatratkatastrof", men ett sadant scenario betraktas som mycket osannolikt av IPCC .

Tidigare forandringar i jordens klimat med global uppvarmning, exempelvis for ungefar 55 miljoner ar sedan, kan ha berott pa att stora mangder klatratbundet metan frislappts i atmosfaren.

Nagra kommersiella metoder for att exploatera jordens metanklatratfyndigheter finns for narvarande inte. Ett genombrott i metanklatrattekniken skulle kunna fa omfattande konsekvenser for den globala energi- och klimatplaneringen.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]