한국   대만   중국   일본 
Mediedrev ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Mediedrev

Fran Wikipedia

Mediedrev ar ett begrepp som beskriver hur medier, i likhet med ett drev , under en tid driver en informell gemensam bevakning och i praktiken samverkar i utvecklingen av framst politiska skandaler.

Inom forskningen anvands termen medieskandal och avser da en granskning overgar till att journalistiken beskriver det som har hant pa ett likartat satt och att det rader konsensus kring att nagon har agerat moraliskt felaktigt. [ 1 ] Kritiken forflyttas successivt fran den granskandes professionella handlande till att alltmer handla om bristande personlig karaktar. [ 1 ] Det finns ocksa en forvantan pa fordomanden. [ 1 ]

En anvand synonym ar mediarattegang ( engelska Trial by media ) dar en persons anseende som mediebevakning far genom att skapa en vida spridd uppfattning om skuld eller oskuld. Det kan ske bade fore och efter att en dom avkunnats av en domstol . Detta uttrycket populariserades sent 1900-tal och tidigt 2000-tal. Den forsta anvandningen var frasen "Trial by Television" efter att varden for det brittiska TV-programmet The Frost Programme , David Frost , hade intervjuat den lankesiske bedragaren Emil Savundra. TV-bolagets ledning blev oroade att det skulle paverka Savundras ratt till en rattvis provning i domstol.

Mediedrev i Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

I en rapport fran stiftelsen Institutet for mediestudier , som beskriver tva politiska mediedrev i Sverige ( Rainer-affaren ar 1983 och Freivalds-affaren ar 2000), liknas mediernas agerande under ett mediedrev med "drevkarlar vid jakten som gar i grupp at samma hall och med samma mal (att fa bytet fallt)". [ 2 ] Det kan kontrasteras mot principen konsekvensneutralitet som vissa medier i Sverige sjalva uppger att de tillampar i sin redaktionella vardag. Enligt samma rapport kannetecknas mediedrevet av att flera medier uppmarksammar affaren, att rapporteringen ar omfattande och att medierna beskriver fragan pa ett likartat satt vad galler till exempel aspekter och infallsvinklar. Mediedreven bygger vanligen pa kritik mot hur en makthavare har upptratt och utnyttjat sin maktposition pa ett otillborligt satt. [ 2 ] En vanlig bestandsdel i ett mediadrev ar att journalister "hackar" [ 3 ] utanfor den bevakades bostad eller arbetsplats.

Aftonbladet s chefredaktor Jan Helin har skrivit att ett drev kan kannetecknas av goda egenskaper som "jakt pa felaktigheter och polarisering som driver fram en klarhet", men aven mindre goda egenskaper som att "smatt blir stort och den manskliga aspekten att sta ensam mot en enad hord som inte riskerar nagot". [ 4 ]

Mediedrev mot politiker kan leda till att den som kritiseras avgar. Manga vittnar om att de har paverkats starkt av att ha blivit utsatta for mediernas granskning. Ulrica Schenstrom , som var nara medarbetare till den svenske statsministern Fredrik Reinfeldt , och som avgick efter ett mediedrev ar 2007, har sagt "Alla som har gatt igenom ett sadant har mediedrev och dessutom overlevt vet att man forandras." [ 5 ] Cecilia Stego Chilo , som avgick ur den svenska regeringen efter en mediegranskning ar 2006, har sagt att "det fanns stunder nar jag tyckte att det var ratt obehagligt. Det ar nagon slags medeltida mobbstamning som tranger fram hos vanliga hyggliga svenskar nar sant har hander." [ 6 ]

Begreppet mediedrev, dess egenskaper och konsekvenser, har beskrivits i flera bocker, bland andra Mediedrev. Sa overlever du av Fredrik Runsio och Karl-Ola Nilsson [ 7 ] , Drevet gar. Om mediernas hetsjakt av journalisten Anders Pihlblad som sjalv blev utsatt for ett mediedrev i samband med affaren kring Ulrika Schenstrom [ 8 ] , samt Skandalenes markedsplass. Politikk, moral og mediedrev , sammanstalld av Sigurd Allern och Ester Pollack . [ 9 ]

Journalisten Erik Fichtelius vander sig mot uttrycket "drev" och skriver i boken Vad ar en nyhet att jaktmetaforen ar olycklig och felaktig ur ett journalistiskt perspektiv. "Det finns ingen samordning och det bor inte finnas nagon avsikt att falla ett offer". Han anser att journalister inte ska jaga "for att doda", men rapportera det som ar sant och relevant. [ 10 ]

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ [ a b c ] " Nar drevet gar " (vid 12m30s), Nordegren & Epstein i P1 , Sveriges Radio , 20 mars 2018. Atkomst den 24 mars 2018.
  2. ^ [ a b ] Lars Nord . " Statsraden och dreven ", Stiftelsen institutet for mediestudier (arkiverad pa Internet Archive fran originalet ), 2001. Atkomst den 17 juli 2016.
  3. ^ "Hackning" (jamfor faglars hackning ) ar enligt Herman Melzer pa Sveriges Radios Ekoredaktion en term som anvands bland journalister for att beskriva hur de samlas pa samma stalle for att bevaka samma handelse. " Inslag i Nordegren i P1 ", Nordegren i P1 (8m 02s), 23 januari 2012. Hort den 23 januari 2012.
  4. ^ Jan Helin . "[bloggar.aftonbladet.se/janhelin/2013/09/sondagskolumn-68-om-politik-journalistik-och-hanne-kjoller/ Sondagskolumn #68. Om politik, journalistik och Hanne Kjoller.]", aftonbladet.se, 29 september 2013. Last den 6 oktober 2013.
  5. ^ Claes de Faire. " Schenstrom: Mitt omdome svek ", resume.se, 29 april 2008 (arkiverad pa Internet Archive fran originalet Arkiverad 29 september 2011 hamtat fran the Wayback Machine .). Atkomst den 17 juli 2016.
  6. ^ " Cecilia Stego Chilo blickar tillbaka pa politiken ", nyheter24.se, 2 juli 2009. Atkomst den 17 juli 2016.
  7. ^ Runsio, Fredrik; Nilsson, Karl-Ola (2005). Mediedrev: sa overlever du . Stockholm: Blue Publishing. Libris 10059989 . ISBN 91-631-8007-3  
  8. ^ Pihlblad, Anders (2010). Drevet gar: om mediernas hetsjakt . Stockholm: Natur & kultur. Libris 11614541 . ISBN 978-91-27-12136-2 (inb.)  
  9. ^ Pollack Ester, Allern Sigurd, red (2009) (pa norska). Skandalenes markedsplass: politikk, moral og mediedrev . Bergen: Fagbokforl. Libris 11605010 . ISBN 978-82-450-0847-0  
  10. ^ Fichtelius, Erik (2016). Vad ar en nyhet: och 100 andra jatteviktiga fragor . Stockholm: Langenskiold. Libris 18546423 . ISBN 9789187007927  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]