Mecklenburg

For andra betydelser, se Mecklenburg (olika betydelser) .

Mecklenburg (Meklenburg pa medellagtyska) ar en historisk region och ett fore detta tyskt furstendome som var belaget mellan de bada floderna Elbe och Oder . Det var under kejsardomet ( 1871 ? 1919 ) delat mellan de bada storhertigdomena Mecklenburg-Schwerin och Mecklenburg-Strelitz . Sedan 1990 ar Mecklenburg en del av det tyska forbundslandet Mecklenburg-Vorpommern .

Geografi [ redigera | redigera wikitext ]

Mecklenburg tillhor det nordtyska laglandet och upptas till storsta delen av den sa kallade Baltiska sjoplatan , vars riktning i Mecklenburg gar fran nordvast till sydost Endast i sydvast stracker sig omradet utanfor denna plata, och i nordost utbreder sig ett lagt forland fram till Ostersjon. Sjoplatan har en bredd av 40?50 km, ar i sydost omkring 100 m hog, i nordost hogst 60 m samt avtar i hojd mot vaster. Over platan reser sig nagra berg, bland vilka marks Helpterberg (179 m), Lichtenberg (166 m), Keulenberg (140 m) i den ostra delen och Hoheburg (143 m) med flera i nordvastra delen. Utanfor den egentliga sjoplatan hojer sig i sydvast Ruhnerberg (178 m) och Sonnenberg (126 m). Aven i det nordostra forlandet finns nagra, fran sjoplatan alldeles fristaende lagre berg.

Pa en grundval av paleozoiska berg vilar krita, som i sydvastra delen ar overlagrad av tertiara bildningar. Pa kritan och de namnda tertiara bildningarna ligger diluviala sediment av anda till 100?130 m djup och ovanpa dem har och var alluviala lager. For landets ytbildning har istiden varit i hog grad bestammande. Det ar glaciala avlagringar, som bildar marken och betingar dess former. Moranbildningar och rullstensasar ar kvarlevor fran denna tid, liksom aven den utomordentligt rika forekomsten av sjoar . Inom Mecklenburg finns omkring 650 sjoar med en totalyta av 850 km², det vill saga 5,3 % av hela landets. De storsta ar Muritzsjon (133 km²), Schwerinsjon (65 km²) och Plauersjon (42,5 km²). Floderna ar likaledes manga, men sma. De flesta ar bifloder till Elbe , som sjalv beror en del av Mecklenburg-Schwerin. De storsta ar Elde (220 km) och Warnow (130 km), den senares vattenomrade omfattar 3 171 km². Aven Peene upprinner inom Mecklenburg. Nagra ar segelbara, sasom i norr Warnow (med Nebel ) och Peene, i soder huvudsakligen Elde.

Kusten ar i regel flack, brant ar den endast pa enstaka stallen, sasom vid Bad Doberan ; dess langd ar 228 km. Den djupaste inskarningen ar Wismarbukten , fran vilken Boltenhagener Wiek tranger in vaster om den stora on Poel , medan Salzhaff utmynnar i dess ostra del, skild fran Ostersjon genom halvon Wustrow . En annan haff - eller kanske rattare limanbildning ar Breitling , soder om Warnemunde ; aven en del av Saaler Bodden hor till Mecklenburg.

Mecklenburg-Schwerin var till ytan den sjunde och till folkmangden den nionde storsta staten i Tyska riket . Det gransade i norr till Ostersjon, i oster till Pommern och Mecklenburg-Strelitz, i soder till Brandenburg och Hannover samt i vaster till Schleswig-Holstein , det strelitzska furstendomet Ratzeburg och floden Trave . Det omfattade hertigdomena Schwerin och Gustrow , distriktet Rostock , furstendomet Schwerin och herresatet Wismar jamte tre sma enklaver i Brandenburg och Mecklenburg-Strelitz. Inom dess granser lag en till Preussen och tva till Mecklenburg-Strelitz horande enklaver . Arealen utgjorde 13 127 km² (varav 667 km² vatten).

Mecklenburg-Strelitz, till storleken den tolfte och till folkmangden den tjugoforsta staten i Tyska riket, bestod av tva skilda delar: herresatet Stargard (i nyare tid utan historisk grund kallat hertigdomet Strelitz), oster om Mecklenburg-Schwerin, mellan detta samt Pommern och Brandenburg, och furstendomet Ratzeburg (ett sekulariserat biskopsland), vaster om Mecklenburg-Schwerin och i ovrigt begransat av Schleswig-Holstein, Lubeck och Trave. Den sammanlagda arealen utgjorde 2 930 km².

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

De germaner , som pa Tacitus tid innehade den trakt, som nu kallas Mecklenburg, eftertraddes sedan 500-talet av vendiska slaver : Lutitzer i oster, redarier i sydvast och obotriter i vastra delen av landet, som fatt sitt namn av deras huvudstad Mikilinborg ("den stora borgen", nu en by soder om Wismar). Ar 1160 gjorde hertig Henrik Lejonet av Sachsen sig till herre over obotriternas land och insatte 1167 deras furste Pribislav I av Mecklenburg , stamfader for det annu regerande furstehuset, till sin vasall , sedan denne antagit kristendomen . Vid denna tid borjade germanernas aterinflyttning i Mecklenburg, men slaverna utrotades ej, ty annu pa 1600-talet fanns ett stort antal vendiska familjer kvar. Valdemar Sejr gjorde Mecklenburg 1202 skattskyldigt till Danmark , men denna forbindelse lostes efter Valdemars nederlag vid Bornhoved (1227). Ar 1229 intraffade landets forsta delning, varigenom 4 linjer bildades. Av dessa fortlever annu den aldsta, som residerade i stamslottet Mecklenburg, varemot de andra tre utdog; linjen Werle eller Gilstrow 1436, Rostock 1314 och Parchim 1261, sa att deras lander atergick till huvudlinjen, vilken genom gifte darjamte erholl herrskapet Stargard 1304 och genom kop grevskapet Schwerin 1358.

Under medeltiden gjorde hertigarna av Sachsen och markgrevarna av Brandenburg ansprak pa lanshoghet over Mecklenburg, och forst 1348 erholl Albrekt I (1329?1379) av kejsar Karl IV hertigtiteln och erkandes darmed som omedelbar riksfurste. Hans andre son med svenske kungen Magnus Erikssons syster Eufemia, Albrekt II , var 1364?1389 kung i Sverige och 1384?1412 hertig av Mecklenburg. Genom fordraget i Wittstock 1442 erholl Brandenburg successionsratt, om Mecklenburgs dynasti utslocknade pa manssidan . Under 1549 erkandes lutherska laran som landets religion . Aren 1555 och 1621 agde nya delningar rum, mellan linjerna Mecklenburg-Schwerin och Mecklenburg-Gustrow. I trettioariga kriget avsattes (1628) de bada hertigarna Johan Albrekt II av Mecklenburg-Gustrow (1611?1636) och Adolf Fredrik I av Mecklenburg-Schwerin (1608?1658) till foljd av sina forbindelser med Danmark; kejsaren forpantade 1627 hela Mecklenburg till Wallenstein , som 1629 erholl det som arftligt lan.

Med sin kusin konung Gustav II Adolfs hjalp atervande de fordrivna hertigarna 1631, och Freden i Prag (1635) aterinsatte dem i deras arvlander. I westfaliska freden (1648) avtradde hertigarna staden Wismar jamte amten Poel och Neukloster till Sverige mot gottgorelse av de sekulariserade biskopsstiften Schwerin och Ratzeburg med mera. Sedan linjen Gustrow 1695 utslocknat (med Johan Albrekt II:s son Gustaf Adolf) och Adolf Fredriks i Schwerin son Kristian Ludvig avlidit barnlos 1692 (hans yngre broder stiftade sidolinjerna Mirow och Strelitz), uppstod en flerarig arvstvist, som 1701 avgjordes sa, att Kristian Ludvigs brorson Fredrik Vilhelm av Grabow (dod 1713) fick Schwerin och Gustrow och hans yngste broder, Adolf Fredrik II av Strelitz (dod 1708), Ratzeburg och Stargard, varigenom bildades de sedan den tiden bestaende mecklenburgska staterna Mecklenburg-Schwerin och Mecklenburg-Strelitz. Hertig Fredrik Frans I av Mecklenburg-Schwerin (1785?1837) erholl 1803 av Sverige staden Wismar med Poel och Neukloster som pant for ett lan pa 100 ar varjamte Sverige avstod sina ansprak pa Warnemunde stadstull . Bade han och hertig Karl I av Mecklenburg-Strelitz (1794?1816) bitradde Rhenforbundet (1808?1813) och darefter Tyska forbundet samt antog 1815 storhertigtiteln.

I Mecklenburg-Schwerin foljde efter Fredrik Frans hans sonson Paul Fredrik (1837?42), dennes son Fredrik Frans II (1842?83) samt hans aldste son Fredrik Frans III (1883?97) och sonen Fredrik Frans IV (fran1897). I Mecklenburg-Strelitz foljde efter Karl hans son Georg (1816?60) och sonson Fredrik Vilhelm (1860?1904) samt dennes son Adolf Fredrik (fran 1904).

Mecklenburg stod langt efter det ovriga Tyskland i fraga om social utveckling och var foga berort av den allmanna utvecklingen dar, da regering och ridderskap sokt bevara det gamla samhallsskicket. Livegenskapen avskaffades den 18 januari 1820 , men bondernas lage forbattrades inte namnvart. Industrins utveckling hammades genom ett strangt skravasen och handeln genom avsparrning fran tullforeningen.

I Mecklenburg-Schwerin foljde efter Fredrik Frans hans sonson Paul Fredrik (1837?1842), dennes son Fredrik Frans II (1842?1883) samt hans aldste son Fredrik Frans III (1883?1897) och sonen Fredrik Frans IV (fran 1897). I Mecklenburg-Strelitz foljde efter Karl hans son Georg (1816?1860) och sonson Fredrik Vilhelm (1860?1904) samt dennes son Adolf Fredrik (fran 1904). Marsoroligheterna 1848 tvingade de bada storhertigarna att utlova en ny forfattning; 31 oktober samma ar sammantradde en grundlagstiftande forsamling, men i augusti 1849 tradde Mecklenburg-Strelitz tillbaka fran forsoket, och endast for Mecklenburg-Schwerin utfardades den nya forfattningen 10 oktober samma ar Men mot denna protesterade saval den strelitzska regeringen som ridderskapet och de bada mecklenburgska linjernas agnater , bland dem kungen av Preussen. Sedan en tysk forbundsdomstol forklarat den ogiltig, upphavdes den, och en fullstandig reaktion intradde, varvid till och med prygelstraffet aterinfordes.

Mecklenburg-Schwerin deltog pa Preussens sida i tysk-osterrikiska kriget 1866 , men Mecklenburg-Strelitz hann inte fa sin kontingent stridsfardig, forran kriget redan var slut. Mecklenburg intradde 1867 i Nordtyska forbundet , 1868 i tyska tullforeningen och 1871 i det nybildade Tyska riket .

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran Nordisk familjebok , Mecklenburg , 1904?1926.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]