Materialism , (aven fysikalism), ar en inriktning inom filosofin som grundar sig pa iden om att varlden endast innehaller materia som existerar oberoende av oss manniskor och var betraktelse av den. Detta till skillnad fran idealism dar tanken istallet ar den motsatta: att varlden ar helt beroende av en bakomliggande struktur, form eller ide. Den idealistiska tanken aterfinns i flera kulturer, men utarbetades i synnerhet av Platon . Kombinerad med en empiristisk tradition finns den ocksa hos den irlandske filosofen Berkeley som menade att verkligheten existerar genom att "percipieras", alltsa uppfattas med vart eller Guds medvetande. Den klassiska atomteorin som utvecklades under antiken blev en utgangspunkt for den fysikens utveckling som tog fart fran ca 1600 och framat och intog en alltmer dominerande stallning fram till kvantmekanikens genombrott cirka ar 1927. Dess stora verk ar Newtons Principia . Som en form av materialism kan ocksa fysikalismen betraktas.

Materialism under antiken [ redigera | redigera wikitext ]

Enligt klassisk atomteori bestar verkligheten av osynligt sma farglosa och solida materiella partiklar som foljer mekanikens lagar, det vill saga bara kan paverka varandra via kollision. Denna standpunkt kommer fran Leukippos och Demokritos och har framst bevarats via Lucretius . Genom demokritos atomistik uppkom den moderna atomlaran, genom efterfoljandes bidrag. ^{[ 1 ]} Redan under antiken proklamerade Demokritos : Av ingenting blir ingenting. Ingenting, som ar, kan forintas. All forandring ar endast forening och upplosning av delar. ^{[ 2 ]} Nagonting som i vara dagar skulle bli kant som termodynamikens forsta huvudsats . Materialismen vackte anstot i antiken da den ansags ge matematisk och fysikalisk forskning foretrade framfor teleologi . ^{[ 3 ]} Demokritos materialism hade ett etiskt mal medan Epikurus materialism hade en mer renodlat materialistisk varldsaskadning. ^{[ 4 ]}

Historisk materialism [ redigera | redigera wikitext ]

Historisk materialism ar en teori om samhallets utveckling, utvecklad av Karl Marx och Friedrich Engels inspirerad av Friedrich Hegels dialektik .

Dialektisk materialism [ redigera | redigera wikitext ]

Dialektisk materialism ar en materialistisk variant av Hegels filosofi som havdar att alla sociala fenomen i sista instans bestams av materiella forutsattningar, och ska inte sammanblandas med fysikalismen. Det finns namligen flera andra materialistiska system som havdar andra motiv. Till exempel menade Buckle att klimatet ar det som avgor, och enligt Sigmund Freud kan manga handlingar sparas till sexuella orsaker. Likasa kan ekonomiska motiv vara avgorande oavsett om fysikalismen ar sann eller inte. Darfor ar de tva larorna inte helt likvardiga, aven om den dialektiska materialismen ar ett slags materialism aven i filosofisk mening.

Termen "dialektisk materialism" myntades av den ryske marxisten Georgij Plechanov . Han betraktade den historiska materialismen som ett specialfall av den dialektiska. ^{[ 5 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Materialism (etik)
• Postmaterialism

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]