Marksand digital-tv
, ar tekniker for
tv-distribution
genom att
digital television
sands fran
TV-master
utplacerade pa marken. Sandarna sander pa samma
frekvensband
som den aldre markbundna
analoga televisionen
. Mottagaren behover en riktad
TV-antenn
pa taket eller mojligen pa
TV-apparaten
av samma typ som for analog television. TV-apparaten maste innehalla en sarskild dekoder for marksand digital-tv, eller kompletteras med en separat digital-tv-box med dekoder specifikt for andamalet.
Marksand tv mojliggor i teorin farre
tv-kanaler
an de konkurrerande losningarna
kabel-tv
,
satellit-tv
(det vill saga
parabolantenn
) och
IP-TV
. Marksand tv mojliggor att politiska krav pa innehall, exempelvis rorande reklaminnehall, kan stallas for att ge sandningstillstand till programleverantorer.
Flera lander har ersatt det gamla analoga tv-natet med digitala sandningar, och ytterligare lander planerar att gora det. Ar
2003
blev
Berlin
i
Tyskland
forst i varlden att slacka de analoga sandningarna och slackningen fortsatte genom landet och var i princip helt genomford i november 2008. I Sverige genomfordes en
stegvis slackning fran den 19 september 2005 till den 29 oktober 2007
, medan man i Finland stangde av hela analoga tv-natet samtidigt den 1 september 2007.
I Sverige distribueras all markbunden tv av
Teracom
, och forsaljningen av abonnemang for
betal-tv
-kanaler skots av
Boxer TV Access
.
Digital-tv underlattar kryptering vilket mojliggor
betal-TV
-tjanster. I Storbritannien ar nastan alla sandningar i det digitala natet okrypterade, sa man kan se runt trettio kanaler utan att betala for det. I Sverige ar nagra kanaler krypterade.
Digital-tv har fordelen framfor analog tv-distribution att mangfalt fler TV-program kan sandas pa samma frekvensutrymme, framst till foljd av effektiv videokompression, vanligen enligt standarden
MPEG-2
. TV-sandare forbrukar mycket stora mangder elenergi, men med digital-tv kan detta reduceras genom att sandareffekten minskas och samma eller battre tackning anda uppnas. Dessutom ar mottagarna inte lika kansliga for interferens (overhorning) fran andra sandare som anvander samma kanalfrekvens, till foljd av effektiv felrattande kodning. Det betyder att samma kanalfrekvens kan ateranvandas pa manga flera platser i landet, och fler kanalfrekvenser kan utnyttjas pa samma ort an i analoga system.
Digital teknik ger en flexibilitet som mojliggor olika TV-program kan fa olika upplosning och kvalitet, att antal TV-program och deras prestanda kan andras dynamiskt under dygnet sa att olika program lanar kapacitet av varandra. Dessutom kan flera ljudkanaler med olika sprak och olika datatjanster distribueras over samma sandarnat.
En nackdel med digital teknik ar omfattande tidsfordrojning, vilket marks vid kanalbyte. Analoga sandningar, exempelvis via radionatet och ibland via kabel-tv, av samma programinnehall ligger flera hundra millisekunder tidigare. En annan nackdel med digital teknik ar att vid storningar stors ofta bilden ut helt under flera tiondels sekunder medan man fortfarande kan skonja motivet bakom bruset vid analog transmission, eller att tillfalliga storningar ar snabbare overgaende vid analog sandning. Overgangen till digital-tv har inneburit att befolkningen maste investera i ny mottagarutrustning, som ofta har kravt dubbla fjarrkontroller.
Tre etablerade standarder finns:
ATSC
for
Nordamerika
,
ISDB-T
for
Japan
och
DVB-T
for Europa. Det mesta av ovriga varlden har inte bestamt nagon standard annu.
Sandarnat baserade pa standarden
DVB-T
(
Digital Video Broadcasting
- Terrestrial) finns i dagslaget i bland annat
Tyskland
,
Italien
,
Sverige
,
Norge
,
Storbritannien
,
Belgien
och
Finland
, och manga fler lander. DVB-T ar avpassad for en nationell leverantor som sander flera TV-program via samma mast och samma kanalfrekvenser, medan de amerikanska och japanska systemen mojliggor med smalbandiga frekvenskanaler och darmed enklare kan hantera att varje TV-station har en egen sandare. Det europeiska systemet DVB-T underlattar enkelfrekvensnatverk, det vill saga att alla sandare i en region som sander samma tv-program kan sanda pa samma frekvens, utan att stora varandra utan tvartom ge en diversitetsvinst. Darmed kan anda fler program sandas pa samma frekvensutrymme, och signalkvaliten forbattras till mottagare pa utsatta positioner mellan flera sandare.
Flera nya tekniker for mobil marksand
mobil-TV
finns, dar
DVB-H
ar ett exempel som forekommer i Europa, men annu inte ront sarskilt stor framgang.
En ny version av DVB-T har introducerats, kallad
DVB-T2
, och som ar avsedd for
HDTV
. Emellertid forekommer HDTV-sandningar med DVB-T-transmission sedan tidigare.
Bland annat Sydafrika och Kenya har inlett digitala sandningar. Nedslackning av det analoga natet i Sydafrika beraknas ske 2011.
- Azerbajdzan
- I september 2004 sades det att Brunei var klara med forberedelserna och kunde inleda sandningar 2007.
Alla sandningar i Europa sker med
DVB-T
-standarden.
I Belgien har nastan alla hushall tillgang till kabel-tv, sa marksand television anvands bara i begransad omfattning. Bland annat sa sander den Flamlandska statsandaren VRT (Vlaamse Radio en Televisie) sina kanaler ”een” (”Ettan”) och ”Canvas”, plus ett antal radiokanaler, via DVB-T. Tackningen omfattar annu ej hela Flandern, men planer finns att utvidga denna. I huvudstaden Bryssel finns aven lokalsandare pa DVB-T. I den fransktalande landsdelen ar DVB-T inte sarskilt utbyggt. Den belgiska sandningsutrustningen for analog television ar pa sina hall 15?20 ar gammal, och man passar darfor pa att byta till digital sandningsteknik i och med att de gamla sandarna ska uppdateras. Analog slackning beraknas till senast ar 2010.
I april 2006 inleddes nationella digitala marksandningar for DR1, DR2 och TV2. Detta innebar bland annat att DR2 nu kunde tas emot i hela landet. Den 22 juni 2005 beslutade en bred majoritet i
Folketinget
att det analoga natet ska slackas. Detta skedde 2009-11-01
[
1
]
.
Faroarna
foljer dock inte denna plan. De inledde sandningar redan 2002.
Under 2020 overgick sandningen till
DVB-T2
.
[
2
]
Borjade sanda digitalt 2008 och man kommer slacka det analoga sandningarna 1 juli 2010 for narvarande finns att tillga 6st fria kanaler bl.a. ETV,ETV2,KANAL2.
De finlandska marksandningarna inleddes den 27 augusti 2001. I Finland kallar man multiplexer for kanalknippen. Det finns tre kanalknippen, A med
Rundradions
kanaler, B med
MTV3
och
Fyrans
kanaler samt C med olika kanaler, bland annat betalkanaler. Kanalknippe A och B ar breddade sa att 99 procent av Finlands befolkning kan ta in de sandningarna. Kanalknippe C borjade sanda 2004 och har inte lika stor tackning. Regeringen har tilldelat licenser for tva nya kanalknippen. Kanalknippe D ska anvandas till DVB-H och E till rikssvenska samt betalkanaler. Alla analoga sandningar upphorde den 1 september 2007.
Alands
marksandningar ar helt digitala. De utfors av
Alands Radio och TV
till skillnad fran ovriga Finland. De digitala tv-sandningarna startade 2003 med SVT:s kanaler. 2005 startade sandningar av TV4 (Sverige), FST, TV1, och TV2 (Finland). Aterstaende analoga sandningar (SVT 1 och 2) stangdes av den 3 april 2006.
De franska sandningarna inleddes officiellt den 31 mars 2005 med runt 14 gratiskanaler. I november 2011 beraknar man kunna slacka ned det analoga marknatet.
Den 31 december 2012 har satts som en tidsgrans da overgangen till digitalt sand tv ska vara slutford.
Kroatiens digitala marksandningar rapporterades i juni 2005 vara igang fran tre olika sandare. Ar 2010 beraknar man kunna slacka de analoga sandningarna.
Under 2020 overgick sandningarna till
DVB-T2
.
[
3
]
Officiella sandningar kom igang 1 september 2007. Den sista analoga sandaren stangdes den 1 december 2009
[
4
]
.
NRK
:s utbud ar gratis och okrypterat, medan
TV2 (Norge)
kommer att vara tillgangligt gratis, men krypterat fram till 2009. I Norge anvands
MPEG-4
-teknik, vilket innebar att det inte gar att se norsk digital-tv med en svensk digital-tv-box over gransen. Sedan 2008 finns det dock boxar med MPEG-4 att kopa aven i Sverige och da gar det utmarkt att se de norska okrypterade kanalerna (NRK) over gransen.
Storbritannien var tidiga med sina sandningar som inleddes 1998. Vid starten gavs tre sandarnat till de existerande analoga programbolagen, medan resten auktionerades ut. Det blev ett foretag som senare fick namnet
ITV Digital
som fick licensen. Det gick dock inte bra for ITV Digital som lades ner 2002. Istallet tog ett nytt konsortium over multiplexrarna och tjansten
Freeview
startades. Med hjalp av den kan man se ungefar 30 kanaler utan abonnemang, bara man har en marknatsbox.
En rikstackande overgang till digitala marksandningar, region for region, inleddes den 17 oktober 2007 och ska vara fullt genomford i mars 2013, da de sista sandarna i
London
,
Tyne Tees
och
Ulster
stangs av.
I Sverige inleddes sandningarna i april 1999.
De analoga sandningarna slacktes ner stegvis med borjan den
19 september
2005
. Den
1 februari
2008
overgick Sverige helt till de digitala sandningarna.
I Sverige ar det
Radio- och TV-verket
som ger tillstand for att fa sanda i marknatet (undantaget licensavgiftsfinansierade sandningar, dvs SVT och UR, som far sandningstillstand fran regeringen),
Teracom
som skoter sandningarna samt
Boxer TV Access
som tar hand om forsaljning av programkort for krypterade sandningar. Om programbolaget far tillstand att sanda i marknatet kan det valja mellan att sanda fritt (okrypterat) eller sluta avtal med Boxer. For narvarande sands SVT-kanalerna,
SVT1
,
SVT2
,
Kunskapskanalen
,
SVTB
,
SVT24
,
SVT1 HD
,
SVT2 HD
,
TV4
,
TV6
,
TV Finland
och ett antal lokala kanaler
[
5
]
okrypterat i natet. Ovriga kanaler ar kodade.
Det finns sex utbyggda sandarnat (multiplexer). Ett sjunde sandarnat for HDTV kommer byggas ut under 2010?2011. Fem av dem tacker 99 procent av befolkningen, en av dem 90 procent. Sammanlagt sands 42 tv-kanaler, beroende pa var man bor. Till fotbolls-VM 2006 startades en sjatte mux i Stockholmsomradet speciellt for de utlovade HD-sandningarna fran VM.
I Tyskland ar digital marksand tv tillganglig i hela landet. Man hade forst en omstallningsperiod, da man sande bade analogt och digitalt, innan man helt slackte de analoga sandningarna, vilket var genomfort den 25 november 2008 (sa nar som pa en huvudsandare som slacktes i juni 2009). Den 4 augusti 2003 blev Berlin forst i varlden med att slacka sandningarna. De hade da haft en omstallningsperiod fran 1 november 2002.
I Osterrike inleddes digitala forsokssandningar i marknatet i april 2004. I borjan uppstod manga problem pa grund av sarskilda elektromagnetiska forhallanden i Alperna. Digitala sandningar blev dock reguljara i hela landet i oktober 2006 efter ett antal tekniska anpassningar genomfordes.
Jamfort med andra lander i Europa borjade digital-TV-overgangen i Osterrike sent men skedde relativt snabbt, redan ett ar efter lanseringen var 80 % av det analoga marknatet ur drift. De allra sista kvarvarande analoga sandarna slacktes slutligen i juni 2011.
Efterfragan for marksand digital-TV i Osterrike ar valdigt lag, eftersom 60 % av alla hushallen har parabol riktad mot satelliten Astra 19,2° ost som gor det mojligt att motta alla tysksprakiga kanaler fran bade Osterrike och Tyskland helt utan abonnemang. Inget annat land i Europa har en sadan hog spridning av digital satellitmottagning. Resten av hushallen som inte har parabol har vanligtvis anknytning till digitalt kabelnat eller IPTV via bredband och det ar faktiskt mindre an 10 % av landets hushall som aterstar med TV-mottagning via marknatet.
Kanalerna i det digitala marknatet sands okrypterade i DVB-T-standarden och det ar ORF eins, ORF 2, ORF III, Puls 4, Servus TV, ATV, ORF Sport Plus och 3sat samt en kommersiell regionalkanal for varje delstat som sands. Public-servicekanalen ORF 2 visar regionala nyheter och kanalen sands da alltid dubbelt ? med regionala nyheterna for det egna delstaten och for en granndelstat.
I svaratkomliga omraden i Alperna finns slavsandare med mindre sandareffekt som erbjuder endast public-servicekanalerna ORF eins och ORF 2 samt kommersiella ATV. Dessa tre kanaler sandes forr redan i det analoga marknatet och utgor det minimala basutbudet som maste sandas rikstackande aven om satellitmottagningen faktiskt ar det enda sattet for TV-mottagning som anvands av hushallen i sadana regioner.
Dessutom finns manga sandare som drivs av olika lokala smaforetag som sander lokala kanaler och vanligtvis ytterligare kommersiella kanaler.
I april 2013 inleddes sandningar i DVB-T2-standarden som komplement till det befintliga digitala marknatet som sands i DVB-T-standarden.
De hogupplosta kanalerna ORF eins HD, ORF 2 HD och Servus TV HD sands da okrypterade. Dessutom infordes krypterade sandningar via DVB-T2. Lagprisabonnemangen (10 Euro per manad) kallas simpliTV och erbjuder bade public-servicekanaler och nagra kommersiella kanaler fran Tyskland samt ett fatal internationella kanaler som CNN och Eurosport. DVB-T2 i Osterrike ar da faktiskt ett mycket nischat erbjudande som riktar sig framforallt at de fa hushall som vill eller kan inte skaffa parabol, kabel-tv eller IPTV.
Andorra
har en enda multiplex som tacker hela befolkningen
I
Bosnien och Hercegovina
har planerna pa DVB-T stannat upp. Ett foretag,
Sartelcom
, har bildats for att driva fragan vidare och fa en eventuell licens. De sager att det ar byrakratiska problem som ligger bakom.
| Land
|
Digital start
|
Analog slackningsstart
|
Analogt slackningsslut
|
Antal sandarnat
|
| Andorra
|
?
|
?
|
25 september 2007
|
1
|
| Danmark
|
2006
|
?
|
1 november 2009
[
1
]
|
5
|
| Finland
|
27 augusti 2001
|
1 september 2007
|
1 september 2007
[
6
]
|
4
|
| Frankrike
|
17 januari 2005
|
4 februari 2009
|
November 2011
|
?
|
| Irland
|
?
|
?
|
2012
|
|
| Italien
|
1 januari 2004
|
1 mars 2008 ?
|
31 december 2012 (prel)
|
|
| Norge
|
1 september 2007
|
4 mars 2008
|
1 december 2009
[
4
]
|
Upp till 3
|
| Ryssland
|
2010
|
?
|
2015
|
?
|
| Spanien
|
19 november 1999
|
2009
|
3 april 2010
|
?
|
| Storbritannien
|
1998
|
17 oktober 2007
|
Mars 2013
|
Upp till 5
|
| Sverige
|
April 1999
|
19 september 2005
|
29 oktober 2007
|
7 (MUX1-5
SD
, 6-7
HD
)
|
| Tyskland
|
1 november 2002
|
1 november 2002
|
Juni 2009
|
Upp till 6-7
|
| Osterrike
|
2004
(forsok)
26 oktober 2006
(reguljart)
|
5 mars 2007
|
2010
|
upp till 6
|
I Australien sker sandningar via digitalt marknat med DVB-T-standard.
USA slackte ner sina analoga marksandningar den 13 juni 2009.
[
7
]
Brasilien inledde gratis digitala HD-sandningar den 2 december 2007 i
Sao Paulo
, vilka i januari 2008 utokades till Brasilia, Rio de Janeiro och Belo Horizonte. Parallella analoga/digitala sandningar kommer att fortsatta till och med juni 2016, da det analoga natet slacks.
Planerade slackningsar for andra lander i Sydamerika ar: Chile 2018, Colombia 2019 och Peru 2020.