En annons ar en traditionell form av marknadsforing. Har en annons for flygresor 1937.
En docka for att marknadsfora filmen
Pollyanna
1960.
Marknadsforing
(pa engelska:
marketing
) ar de aktiviteter ett foretag utfor for att fanga kunders och potentiella kunders intresse for foretagets erbjudande. Marknadsforing kan definieras som en process dar foretag skapar varde for kunderna och bygger starka kundrelationer for att fanga kunders intresse i gengald.
[
1
]
Begreppet marknadsforing har sitt ursprung fran den italienska ekonomen
Giancarlo Pallavicini
, redan ar 1959. Rotterna fran den italienska ekonomen var det forsta verktyget som blev den moderna marknadsforingen
[
2
]
. Giancarlo Pallavicini hade foljande definitioner: marknadsforing handlar ocksa om att definiera och ta fram erbjudande som svarar mot behoven, moter utmaningarna och skapar kundvarde. Det omfattar ocksa arbetet med att
positionera
sina produkter pa marknaden. Det omfattar ocksa att kommunicera erbjudanden, konkretisera varden och som en del i saljarbetet och i den fortsatta kundrelationen sakerstalla att forvantningarna infrias. En god och bra marknadsforing utgar fran en marknadsforingsprocess som utgor en modell i fem steg for att skapa och fanga kundvarde. En modell som anvands vid marknadsforing ar en omvarldsanalys, dar den mest utbredda modellen for detta ar
SWOT-analysen
.
Marknadsforing kan studeras inom
foretagsekonomi
och avdelningen i ett foretag kallas marknadsavdelning.
Marknadsforingsprocessen kan beskrivas i fem steg.
[
1
]
I forsta steget undersoks marknaden for att forsta den samt forsta konsumenterna. Foretag maste forsta konsumenternas behov, onskemal och
efterfragan
. I det andra steget skapas en
marknadsforingsstrategi
som involverar bland annat
marknadssegmentering
,
targeting
och
positionering
[
1
]
. Vid steg tre borjar den aktiva marknadsforingen, produkter och tjanster skapas.
Marknadsforingsmix
ar en blandning av strategiska marknadsforingsverktyg som omfattar samordning av fyra element som kallas marknadsforingens
4P
: pris, plats, paverkan och produkt
[
1
]
. Darefter i steg fyra konstrueras en affarsportfolj dar det skapas ett kundvarde som ska bygga lonsamma relationer med kunderna, genom exempelvis god service och bra kvalite. Till sist i steg fem ska kundvardet fangas upp och poangen med det sista steget ar att skapa trogna och aterkommande kunder, vilket kan skapas genom en effektiv
marknadskommunikation
.
[
1
]
Foretag behover forst och framst valja vilka kunder de vill sta till tjanst for. Det gors genom att dela upp en marknad i mindre
segment
eller grupper av kunder. Baseras efter olika variabler, exempelvis demografiska, geografiska, socioekonomiska och kulturella. Segmentering anvands av foretag for att valja ut sin malgrupp av kunder for att sedan planera sin
marknadsforingsstrategi
.
[
1
]
Marknadskommunikation gar ut pa att meddelandet/budskapet ska ga fran punkt A till punkt B, i det har fallet fran sandaren till mottagaren. Sandaren skapar ett meddelande samt valjer vilka mediakanaler de vill anvanda. Meddelandet skickas ut och tolkas av mottagaren. Malet med kommunikationsprocessen ar att mottagaren ska fa det budskap som sandaren skickar ut. Brus kallas det som gor att meddelandet misstolkas eller inte gar fram. Brus ar oforutsedda handelser som inte kan paverkas, som ocksa gor att mottagaren missar eller misstolkar meddelandet. Med hjalp av respons och aterkoppling kan de positiva och negativa faktorerna identifieras samt andras
[
1
]
.
Enligt Kotler ar det forsta steget for en effektiv marknadskommunikation att identifiera sin malgrupp och det efterfoljs av att satta tydliga mal gentemot sin malgrupp samt mot hela marknaden. For att na ut till den malgrupp man vill maste man designa sitt budskap, d.v.s utforma sin kommunikation till marknaden sa att den intresserar och framst av allt lockar ratt malgrupp. Darefter maste man valja kommunikationskanaler vilket kommer paverka vilken grupp och hur manga som nas av det designade meddelandet. Vem eller vad framfor meddelandet, t.ex. en folkkar artist eller en kand atlet kan lyfta fram produkten och indirekt fa kunder att se produkten som godkand av nagon auktoritar profil som de kanner igen. Aterkoppling kan ses som det viktigaste steget da det inte bara tar upp hur det gick utan aven vad som kan forandras till det battre
[
1
]
.
I den svenska
marknadsforingslagen
, den centrala lagen for marknadsforing, foreskrivs att marknadsforing skall stamma overens med god marknadsforingssed. Med god marknadsforingssed avses god affarssed och andra normer som beskrivs acceptabelt inom marknadsforing. Normerna bestar av lagar, praxis och branschkoder som finns i bade rattsliga och utomrattsliga regler
[
3
]
.
Marknadsforingslagen
finns for att skydda konsumenter och naringsidkare vid marknadsforing av produkter. Med produkter avses varor, tjanster, fast egendom, arbetstillfallen och andra nyttigheter. Begreppet marknadsforing definieras i lagen som reklam och andra atgarder i
naringsverksamhet
som ar agnade att framja avsattningen av och tillgangen till produkter. Endast kommersiell marknadsforing omfattas av lagens tillampningsomrade.
[
4
]
Marknadsforing kan ske pa olika satt men det vanligaste metoden som folk kanner till ar annonser i tidning, tv, utskick av reklamblad samtidigt som sociala medier har blivit ett allt vanligare medel. En annorlunda typ av marknadsforing ar
Inbound marketing
dar foretag via
internet
forsoker fa kunden att hitta annonsoren istallet for att i mer konventionell marknadsforing soka upp potentiella kunder.
En ny form av marknadsforing och marknadsforare ar
influering
respektive
influerare
. En influerare (fran
engelskans
: influencer, 'paverkare';
[
5
]
) ar en
bloggare
som tar betalt for att i sitt skrivande gora en
produkt
eller
varumarke
kant for sa manga som mojligt.
[
6
]
Nar det galler musik sa brukar det tillverkas promos (forkortning av promotion eller promosingel), som det kallas, for att marknadsfora artistens nya skiva till exempel. Dessa promoskivor saljs aldrig i butiker utan anvands bara i marknadsforingssyfte
[
kalla behovs
]
.
Rackvidd (
engelska
: reach) ar ett matt pa vilken andel av den tankta
malgruppen
som har natts av budskapet.
Begreppet ar mycket vanligt inom
mediebranschen
och anvands for att satta upp och utvardera mal i samband med marknadsforingsaktiviteter, inte minst vid
annonsering
i
dagstidningar
. Vanligen relateras rackvidden till en viss malgrupp, till exempel kvinnor mellan 20 och 35 ar med en
arsinkomst
over ett visst belopp.
For printmedier (dagspress + tidskrifter) ar rackvidd ett matt som beskriver hur manga lasare en genomsnittlig utgava av tidningen har. Detta skall inte blandas ihop med hushallstackning, som helt enkelt beskriver till hur stor andel av hushallen inom ett visst geografiskt omrade som en tidning delas ut.
For
radio
ar rackvidd andelen av medverkandena i en undersokning om radiolyssnande som lyssnat pa radio i minst en period pa 5 minuter inom ett visst tidsintervall.
[
2
]
Svensk marknadsforingslagstiftning har tidigare gallt all marknadsforing som har effekt pa eller som helt eller delvis riktar sig till den svenska marknaden. Det galler aven om marknadsforingen kommer fran utlandet, daremot har den inte ansetts tillamplig pa marknadsforingsatgarder som harror fran Sverige och som enbart riktar sig till andra lander. Nya EU-regler som grundas pa de sa kallade sandarlands- och ursprungslandsprinciperna har dock fort med sig att effektlandsprincipen under senare ar kommit att ersattas med nya regler av motsatt innebord.
[
7
]
Massmarknadsforing ar att forsoka na sa manga manniskor som mojligt med samma reklam och erbjudande. Detta kallas aven "one-to-many" till skillnad fran "one-to-one" som ar personligt utformad marknadsforing. One-to-many ar vanligtvis det dyrare alternativet av de tva eftersom reklamen da gar ut pa nagon form av media till stora delar av allmanheten. One-to-one blir av samma anledning billigare da den riktar sig till en specifik grupp av manniskor eller till en koncentrerad region. Exempel pa one-to-many ar tv och storre tidningar medan one-to-one ar mer koncentrerad och riktad till en viss grupp manniskor.
[
1
]
Hallbar marknadsforing innebar ansvarstagande inom
social hallbarhet
och
miljomassig hallbarhet
.
[
8
]
De tva aspekterna innebar ett socialt och miljomassigt ansvarstagande som moter konsumenters och foretags behov. Samtidigt tillvaratar och forbattrar den hallbara marknadsforingen for kommande generationers mojlighet att tillfredsstalla framtida behov. For att ta hansyn till de sociala och miljomassiga aspekterna inom den hallbara marknadsforingen efterstravar foretag, konsumenter och myndigheter tillsammans ett smidigt marknadsforingssystem.
[
8
]
Hallbar marknadsforing kan aven benamnas som ansvarstagande inom
ekonomisk hallbarhet
, som darmed ar en global fraga gallande resursfordelning mellan varldens olika lander, regioner och manniskor.
[
9
]
I
Brundtlandrapporten
beskrivs ekonomisk hallbarhet som en definition av hur manniskors basbehov ska tillgodoses.
[
9
]
Hallbar marknadsforing anvands av foretag till att starka kundrelationer och kundvarde i saval nutid som i framtiden.
[
8
]
Metoder for hallbar marknadsforing ar exempelvis:
konsumentorienterad marknadsforing
och
innovativ marknadsforing
.
[
8
]
Med dessa metoder arbetar foretagen utifran kundens perspektiv och soker forbattringar i sitt satt att marknadsfora sig och hitta nya produkter.
[
8
]
Konsumentratt organiseras av invanare och myndigheter for att sakerstalla och forbattra konsumentens relation till saljaren.
[
8
]
Traditionella konsumentrattigheter innehaller exempelvis: ratten att undersoka att en produkt ar saker och ratten att undersoka att en produkt fungerar som utlovat.
[
8
]
For att uppna hallbar marknadsforing kravs ansvar fran saval konsument som foretag.
[
8
]
Konsumenten innehar inte bara rattigheter, utan har aven skyldigheter och ansvar att skydda sig gentemot saljaren.
Exempel pa myndigheter som arbetar for att paverka konsumentratt ar
Konsumentverket
,
Energimyndigheten
,
Naturvardsverket
och
Transportstyrelsen
.
[
9
]
Riktlinjer som myndigheter har tillfort ar exempelvis innehallsforteckning, ratten till information om den verkliga rantan pa ett lan samt ratten till information om produktionskostnad for enskilda produkter.
[
8
]
Dessa myndigheter har aven bidragit till konsumentskydd vid bedrageri samt information om produktsakerhet.