Maria Fjodorovna (Sofia Dorotea av Wurttemberg)

Sofia Dorotea av Wurttemberg
Sofia Dorotea av Wurttemberg
	Kejsarinnan Maria , ; portratterad av Elisabeth Vigee Le Brun
	Kejsarinna av Ryssland
Regeringstid	17 november 1796-23 mars 1801 ; 4 ar och 126 dagar
Kroning	5 april 1797
Foretradare	Sofia av Anhalt-Zerbst
Eftertradare	Louise av Baden
Gemal	Paul I
Barn	Alexander I ; Konstantin ; Alexandra ; Helena ; Maria ; Katarina ; Olga ; Anna ; Nikolaj ; Michael
Att	Wurttemberg
Far	Fredrik II Eugen av Wurttemberg
Mor	Sofia Dorothea av Brandenburg-Schwedt
Fodd	25 oktober 1759 ; Stettin , Preussen
Dod	5 november 1828 ; 69 ar och 11 dagar ; Palatset i Pavlovsk , Pavlovsk , Sankt Petersburg , Ryssland
Begravd	Peter-Paulkatedralen , Peter-Paulfastningen , Sankt Petersburg , Ryssland
	Monogram
	;

Maria Fjodorovna , fodd Sofia Dorotea av Wurttemberg 25 oktober 1759 i Stettin , dod 5 november 1828 i Pavlovsk , var en rysk kejsarinna ( tsaritsa ), gift med tsar Paul I av Ryssland och mor till tsar Alexander I av Ryssland och tsar Nikolaj I av Ryssland . ^[
1
] Hon var kejsarinna 1796-1801.

Bakgrund [ redigera | redigera wikitext ]

Maria Fjodorovna var fodd i Preussen som Sofia Dorotea av Wurttemberg , dotter till den blivande hertigen Fredrik II Eugen av Wurttemberg och Sofia Dorothea av Brandenburg-Schwedt . Vid tidpunkten for hennes fodelse var Fredrik Eugen bara tredje i tronfoljden till hertigdomet Wurttemberg och general i Fredrik den stores tjanst under sjuarskriget , och han blev darefter stationerad i Treptow an der Rega i Pommern under perioden 1763 till 1769, dar ocksa Sofia Dorotea vaxte upp med familjen. Efter att fadern avslutat sin tjanst flyttade de till slottet i den wurttembergska exklaven Mompelgard vaster om Rhen. Sofia Dorotea blev har van med forfattaren Henriette von Oberkirch , som i sina memoarer utforligt skildrar deras gemensamma tid har. Fredrik Eugens och familjens sommarresidens var ett slott i narbelagna Etupes .

Sofia Dorotea hade en harmonisk uppvaxt i familjen och uppfostrades till blygsamhet, disciplin och religiositet. Hon fick en utforlig utbildning och larde sig flera sprak som franska, italienska och latin. Hon fick aven undervisning i konversation, musik, dans, teckning, malning, handarbete, historia, geografi och religion. Samtidigt fick hon aven lara sig hushallsekonomiska fardigheter och kunskaper. Aven hennes kulturella intressen vacktes. Hon laste tamligen mycket och hennes far korresponderade med Jean-Jacques Rousseau .

Ar 1773 fanns hon bland de tyska prinsessor som fordes till Ryssland for att valjas som maka till den ryske tronfoljaren Paul av Katarina den stora , men valdes bort pa grund av sin alder: efter att Pauls forsta maka dott 1776, blev hon dock utvald. Vid giftermalet 1776 konverterade hon till den ortodoxa kyrkan och fick namnet Maria Fjodorovna.

Aktenskap [ redigera | redigera wikitext ]

Relationen mellan Maria och Paul beskrivs som lycklig. Maria beskrivs som en lugn och saklig person som kunde lugna ned den ofta nervosa Paul, och hon saknade inte inflytande over honom. Paret visade sig sallan vid Katarinas hov utan hade ett eget hov, dar de levde ganska isolerat. Maria hade en bred konstnarlig utbildning och intresserade sig for konst, skapade en bokcirkel och arrangerade amatorteater, intresserade sig for tradgardskotsel, for parets egendomar och bedrev valgorenhet. Hon satte stort varde pa etikett, ceremonier och offentliga upptradanden.

Relationen med Katarina var dalig da Maria stod pa Pauls sida i hans konflikter med modern, och Maria dessutom hade en tendens att framstalla sig som moraliskt overlagsen Katarina. Paret gjorde 1781-82 en rundresa i Europa.

Kejsarinna [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 1796 blev hon kejsarinna. Relationen med Paul forsamrades nagot under de sista aren innan han blev monark genom hans foralskelse i hennes hovdam Jekaterina Nelidova , och under hans regeringstid pa grund av hans relation med Anna Lopuchina , men Paul havdade infor Maria att dessa relationer var platoniska.

Som kejsarinna utovade hon ett visst politiskt inflytande som bedoms som positivt. Hon grundade ett mycket stort antal sociala institutioner och valgorenhetsorganisationer som kom att vara i verksamhet fram till ryska revolutionen 1917, bland annat skolor oppna for kvinnor.

Ankekejsarinna [ redigera | redigera wikitext ]

Da maken stortades 1801 hade hon planer pa att folja sin svarmor Katarinas exempel och overta tronen sjalv, men hon overtalades av sonen att avsta eftersom det inte fanns nagot stod for detta. Under den forsta tiden efter kuppen brukade hon lagga fram makens blodiga skjorta som en tyst pik under sonens besok. Hon gavs som anka den hogsta rangen bland landets kvinnor: det blev efter detta en sed vid det ryska hovet att ge ankekejsarinnan en hogre rang an kejsarinnan, och Maria betraktades som en modell for framtida kejsarinnor. Vid hovets ceremonier hade hon foretrade framfor kejsarinnan och gick exempelvis arm i arm med sin son kejsaren medan kejsarinnan fick ga efter dem.

Maria lyckades inte utova nagot politiskt inflytande over sin son trots forsok att gora det, men hennes salong blev ett centrum for Napoleonfientliga stamningar. Hon spelade en mycket aktiv offentlig roll, holl ett eget hov, var vardinna for stora fester och inspekterade trupper kladd i uniform. Da sonen hade enkla vanor och svardottern levde tillbakadraget blev hennes hushall hovets sociala centrum, och ett mal ambitiosa personer forvantades besoka. Hon var kritisk mot Napoleon och godkande inte hans frieri till hennes dotter (och darmed alliansforslag ) ar 1809. Hon agnade sig at en stor mangd sociala och kulturella projekt, bland annat grundandet av flickskolor. Hon var aven verksam som skulptor och finns representerad vid bland annat Nationalmuseum ^[
2
].