Manchuiska

	Manchuiska
	????? ; ????? Manju gisun ;
Talas i	Kina
Region	Manchuriet
Antal talare	20
Status	Kritiskt utrotningshotat
Sprakfamilj	Manchuiska
Skriftsystem	Manchurisk skrift
Officiell status
Sprakmyndighet	-
Sprakkoder
ISO 639 ?2	mnc
ISO 639 ?3	mnc

Manchuiska ar ett manchu-tungussprak talat av ett fatal manchuer i provinsen Heilongjiang i Manchuriet i nordostra Kina . I lexikaliskt hanseende (ordrotterna) star manchuiskan narmast de tungusiska dialekterna i ostra Sibirien , men i formellt hanseende narmare till mongoliskan .

Manchuiska delas ofta i fyra olika dialekter: ^[
3
]

alechuxa
bala
jing
lalin

Fonologi [ redigera | redigera wikitext ]

Vokalharmonin framtrader har mindre an i turkiskan och ungerskan . Daremot finnes i manchuiskan en art av skiftning i sjalva stammens vokaler fran harda till mjuka, varigenom motsatsen emellan det "overlagsna" och "underlagsna" antydes, till exempel ganggan , stark, genggen , svag, ama , far, eme , mor, wasi , nedstiga, wesi , uppstiga, o. d.

Konsonanter [ redigera | redigera wikitext ]

		Bilabiala	Labiala	Dentala	Alveolara	Palatala	Velara
Nasaler		m		n			ŋ
Klusiler	Icke-asp.	p		t		t?	k ~ g
Klusiler	Aspirerade	p?		t?		t??	k? ~ q?
Frikativer			f		s		x ~ χ
Approximanter						j
Tremulanter				r
Lateraler			l				w

Kalla: ^[
4
]

Vokaler [ redigera | redigera wikitext ]

	Framre	Bakre
Sluten	i \| y	u
Halvsluten		?
Mellanvokal	e	? \| o
Mellanoppen		?
Oppen	a

Kalla: ^[
4
]

Grammatik [ redigera | redigera wikitext ]

Ordbildningen sker uteslutande med suffix . Prefix , prepositioner och grammatiskt genus saknas. Pluralis uttrycks for animater genom andelserna -sa eller -ta , annars genom reduplikation eller ord som "manga" osv. Man brukar rakna med fem kasus ( nominativ , utan andelse, genitiv , dativ , ackusativ , ablativ ), men sammanfogningen ar losare an i latin och grekiska .

Adjektivet ar obojligt och gar som ovriga bestamningsord alltid fore det som det bestammer. Possessiv uttrycks inte som i de flesta altaiska sprak med suffix, utan med genitivformer av personliga pronomen. Elativ saknas helt. Verbet bojs inte for numerus eller person (som svenskan), men har daremot alla de typer av avledningar av verbstammar som ar typiska for de altaiska spraken, som kausativa frekventativ, intensiv osv. Verbrotens grundform ar imperativ . Temporala och modala stammar, infinitiv och particip uttrycks med sarskilda, vokalharmoniskt vaxlande suffix, t. ex. omi , drick, omi-me , att dricka, bi ( si, i, be ) omi-he , jag (du, han, vi) drack, omi-ne-me , att borja dricka, bi ( tse ) omi-ne-he , jag (de) borjade dricka.

Skriftsprak [ redigera | redigera wikitext ]

Manchuiska skrivs med en utokad variant av den mongoliska skriften , i lodrata rader uppifran och ner; raderna foljer varandra fran hoger till vanster. Enligt officiell historieskrivning skapades det manchuiska alfabetet av tva larde, Erdeni och G'aig'ai, 1599 pa order fran manchuernas ledare Nurhaci . Forst sedan manchuerna erovrat Kina ( 1644 ) fick spraket en mer omfattande litteratur, vilken till storsta delen bestar av oversattningar (foretradesvis av historia och klassisk litteratur) fran kinesiskan , som utovat ett genomgripande inflytande pa manchuiskan.

Litteratur och officiell status [ redigera | redigera wikitext ]

En stele av Kangxi med bada manchuiska och kinesiska nara Marco Polo-bron .

Ur den manchuiska litteraturen bor sarskilt namnas en fullstandig samling av alla Qing -kejsarnas lagar, en kronika over Amurlandet (Sachalian-ula) fram till 1810 samt tva fortraffliga lexikaliska arbeten av manchuiska larde: den sakligt ordnade manchu-kinesiska ordboken Qingwen jian och den alfabetiskt uppstallda manchu-mongolisk-kinesiska Sanhe bianlan .

Manchuiskan var Qing-hovets och de kinesiska ambetsmannens officiella sprak, men ar i Kina mycket forsummat; idag talas spraket endast av sma folkspillror i Fuyu och Aihui i provinsen Heilongjiang . ^[
5
] Sibe -spraket (aven kallat Xibo), som ar nara beslaktat med manchuiskan, talas idag av cirka 30 000 personer i Qapqal , Xinjiang .

Spraket idag [ redigera | redigera wikitext ]

Manchuiskan ar nastan utdod och kommer ganska sakert att forsvinna. ^[
3
] Sedan 2009 har spraket klassificerats som ett hotat sprak av FN . ^[
6
] Men fast manchuiskans framtid ser mork ut, finns det forsok att revitalisera spraket med moderna larobocker och genom att uppmuntra manniskor att lara sig manchuiska. ^[
7
]

Antal etniska manchuer ar ungefar 10 miljoner, men de flesta talar kinesiska hellre an manchuiska. De yngsta modersmalstalarna ar over 70 ar, och dagens ungdom forstar inte spraket. ^[
8
]. Att lara sig manchuiska anses i basta fall vara en hobby. ^[
6
] Storsta delen av de medier man konsumerar ar enbart pa kinesiska. ^[
9
]

I byn Sanjiazi, dar storsta delen av manchuiskans talare bor idag, borjade de lokala myndigheterna betala 2400 yuan per ar till 16 seniorer som skulle bli manchuiskans "sprakvakter" och samla andra bybor for att tala manchuiska. Vid 2017 hade nio av de ursprungliga sprakvakterna avlidit. ^[
6
].

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Mandsjuspraket i Nordisk familjebok (forsta upplagan, 1886)

^ Ethnologue: mcn , hamtad 2019-01-28
^ ”Manchu” (pa engelska). UNESCO WAL . https://en.wal.unesco.org/languages/manchu . Last 4 april 2023 .
^ [ a b ] ”Glottolog 4.2.1 - Manchu” . glottolog.org . https://glottolog.org/resource/languoid/id/manc1252 . Last 7 juni 2020 .
^ [ a b ] ”Manchu alphabet and language” . omniglot.com . https://omniglot.com/writing/manchu.htm . Last 7 juni 2020 .
^ China's Manchu speakers struggle to save language, International Herald Tribune, 2007-03-16
^ [ a b c ] Tone, Sixth (30 maj 2017). ”Manchu, Once China’s Official Language, Could Lose Its Voice” (pa engelska). Sixth Tone . http://www.sixthtone.com/news/1000272/manchu%2C-once-chinas-official-language%2C-could-lose-its-voice . Last 7 juni 2020 .
^ ”?救??振??族文化_大公??_大公?” . news.takungpao.com . http://news.takungpao.com/paper/q/2015/0426/2982819_wap.html . Last 7 juni 2020 .
^ hermes (29 juni 2016). ”Last of the native Manchu speakers” (pa engelska). The Straits Times . https://www.straitstimes.com/asia/east-asia/last-of-the-native-manchu-speakers . Last 7 juni 2020 .
^ ”The Manchus ruled China into the 20th century, but their language is nearly extinct” (pa engelska). The World from PRX . https://www.pri.org/stories/2013-12-03/manchus-ruled-china-20th-century-their-language-almost-extinct . Last 7 juni 2020 .

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

Grammatikor [ redigera | redigera wikitext ]

Adam, Lucien (1873) (pa franska). Grammaire de la langue Mandchou. . Paris: Maissoneuve. Libris 2535129 . http://books.google.com/books?id=5PAv2uI9QP0C&printsec=frontcover&dq=subject:%22Manchu+language%22&lr=&as_brr=1
Gorelova Lilia Mikhailovna., red (2002) (pa engelska). Manchu grammar [Elektronisk resurs] . Handbook of Oriental Studies. Section eight, Central Asia ; vol. 7. Leiden: Brill. Libris 10424472
Mollendorff, Paul Georg von (1892) (pa engelska). A Manchu grammar: with analysed texts . Shanghai: American Presbyterian Mission Press. Libris 11787147 . http://books.google.com/books?id=KgkQAAAAYAAJ&printsec=frontcover&dq=manchu+grammar&source=gbs_book_other_versions_r&cad=0_2

Larobocker [ redigera | redigera wikitext ]

Li, Gertraude Roth (2000) (pa engelska). Manchu: a textbook for reading documents . Honolulu: Univ. of Hawai'i Press. Libris 5805932 . ISBN 0-8248-2206-4 (pbk)

Ordbocker [ redigera | redigera wikitext ]

Hauer, Erich; Corff Oliver (2007) (pa tyska). Handworterbuch der Mandschusprache (2., durchges. und erw. Aufl. / hrsg. von Oliver Corff). Wiesbaden: Harrassowitz. Libris 11788390 . ISBN 978-3-447-05528-4
Norman, Jerry; Dede Keith., Branner David Prager. (2013) (pa engelska). A comprehensive Manchu-English dictionary . Harvard-Yenching Institute Monograph Series; 85. Cambridge, MA: Harvard University Asia Center. Libris 13931908 . ISBN 978-0-674-07213-8

Ovrigt [ redigera | redigera wikitext ]

Rohnstrom, John. "Manchu Printed Books in the Royal Library in Stockholm." Bulletin of the Museum of Far Eastern Antiquities , no. 44 (1972): 133-40. Libris 8259174

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

[1] Ethnologue: mcn , hamtad 2019-01-28

[2] ”Manchu” (pa engelska). UNESCO WAL . https://en.wal.unesco.org/languages/manchu . Last 4 april 2023 .

[:1-3] [ a b ] ”Glottolog 4.2.1 - Manchu” . glottolog.org . https://glottolog.org/resource/languoid/id/manc1252 . Last 7 juni 2020 .

[:0-4] [ a b ] ”Manchu alphabet and language” . omniglot.com . https://omniglot.com/writing/manchu.htm . Last 7 juni 2020 .

[5] China's Manchu speakers struggle to save language, International Herald Tribune, 2007-03-16

[:2-6] [ a b c ] Tone, Sixth (30 maj 2017). ”Manchu, Once China’s Official Language, Could Lose Its Voice” (pa engelska). Sixth Tone . http://www.sixthtone.com/news/1000272/manchu%2C-once-chinas-official-language%2C-could-lose-its-voice . Last 7 juni 2020 .

[7] ”?救??振??族文化_大公??_大公?” . news.takungpao.com . http://news.takungpao.com/paper/q/2015/0426/2982819_wap.html . Last 7 juni 2020 .

[8] rmes (29 juni 2016). ”Last of the native Manchu speakers” (pa engelska). The Straits Times . https://www.straitstimes.com/asia/east-asia/last-of-the-native-manchu-speakers . Last 7 juni 2020 .

[9] ”The Manchus ruled China into the 20th century, but their language is nearly extinct” (pa engelska). The World from PRX . https://www.pri.org/stories/2013-12-03/manchus-ruled-china-20th-century-their-language-almost-extinct . Last 7 juni 2020 .

[ 1 ]

[ 2 ]

[ 3 ]

[ 4 ]

[ 5 ]

[ 6 ]

[ 7 ]

[ 8 ]

[ 9 ]