Malt
Malt
ar
sad
, vanligen
korn
, som fuktats med vatten och fatt
gro
. Groddarna producerar
enzymet
amylas
vilket far
starkelsen
i malten att omvandlas till
maltsocker
nar malten laggs i blot, som vid bryggning. Efter att groendet gatt tillrackligt langt avbryts processen genom att
gronmalten
torkas eller rostas med varm luft. Den fardiga malten kan lagras lange. Malt anvands i tillverkning av
ol
och
whisky
[
1
]
men anvands aven i jul- och paskmust, vissa brod och till exempel
memma
. Dess rostningsgrad ar en viktig smakfaktor: kraftigare rostning ger ett morkare ol i och med att sockret
karamelliseras
. Vid
olbryggning
anvands huvudsakligen ljusa maltsorter som pilsnermalt och pale ale-malt.
Maltare
, ofta
malterska
, var forr en person som livnarde sig pa att framstalla malt.
Malthus
, eller
malteri
kallades den byggnad i vilket detta utfordes.
For att bestamma rostningsgraden anvander man sig av EBC (European Brewery Convention) dar hogre varde anger morkare farg.
Vanligast ar ljus malt som innehaller stora mangder av sockerbildningsenzym. Ljusa maltsorter ar bland annat pilsner- och lagermalt (3?4 EBC), pale ale-malt (4?7,5 EBC), wienermalt (5?8 EBC), vetemalt (5 EBC) och munchnermalt (8?25 EBC). Karamellmalt (100?300 EBC) anvander man nar man brygger morkare oler for att ge dem farg, arom och stomme. Den forekommer aven i en form som kallas kristallmalt.
Fargmalter anvands sarskilt ofta vid framstallningen av mycket morka olsorter, till exempel porter. Fargmalt kallas chokladmalt (1000 EBC) rostad malt (1000?1500 EBC) bland annat.
Fargmalt ar malt som torkats vid 200 °C. Malten blir nastan svart och har en brand smak. Fargmalt anvands framforallt till
porter
&
stout
.
Karamellmalt ar malt som torkats vid 100 °C. Karamellmalten forsockras under
maltningen
och anvands bland annat vid bryggning av
ale
. Malten ger en betydligt morkare farg till olet och ger aven en okad sotma.