Mahmud II
, fodd
20 juli
1785
, dod
1 juli
1839
, var den 30:e
sultanen
i det
Osmanska riket
och regerade fran 1808 till sin dod. Han var son till sultan
Abd ul-Hamid I
och
Nak?idil Sultan
.
Da Mahmud tilltradde sin regering var Turkiet invecklat i krig med Storbritannien (fred 1809) och Ryssland, avslutat genom freden i Bukarest 1812, dar
Bessarabien
gick forlorat.
Vid Mahmuds tronbestigning var den centrala regeringsmakten i Turkiet mycket svag och stathallarna i provinserna, framst de sa kallade
derebejerna
i
Anatolien
, intog stor sjalvstandighet och visade sig ofta illojala. Gentemot dessa havdade Mahmud med stor kraft sin auktoritet. Han inskred med vapenmakt mot de motstraviga som
Ali Pascha av Janina
, vilken forst 1820 underkastade sig. 1817 borjade den serbiska och 1820 den grekiska frihetsrorelsen, vilka tvingade Mahmud att overge arbetet med rikets inre konsolidering.
De standiga krigen gav Mahmud anledning att ge sig i kast med en omorganisation av militaren. Reguljara trupper utbildades efter europeiskt monster med borjan 1826. Pa grund harav utbrot ett uppror bland
janitsjarerna
, vilket slutade med denna kars fullstandiga avskaffande i juni 1826. I 1828-29 ars krig med Ryssland visade sig dock den nya armen inte vuxen sin uppgift. Kriget slutade olyckligt och medforde bland annat forlusten av Grekland. Ar 1831 rakade Mahmud i konflikt med
Muhammed Ali av Egypten
, vilken tidigare bistatt honom vid kuvandet av
vahabiterna
i Arabiens uppror. Konflikten slutade 1833 med att
Syrien
maste avtradas.
Bland Mahmuds reformer pa det inre omradet marks hans
ferman
av 1826 for forbattring av statstjanstemannen stallning och inforandet av ett ministerkabinett efter europeiskt monster.
- ^
Brockhaus Enzyklopadie
, Mahmud Ii., last: 9 oktober 2017.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
]
Dalibor Brozovi? & Tomislav Ladan,
Hrvatska enciklopedija
, lexikografiska institutet Miroslav Krle?a, 1999,
ISBN 978-953-6036-31-8
, Mahmud Ii..
[kalla fran Wikidata]