Magnus Fredrik Brahe
Magnus Fredrik Brahe ikladd Serafimerdrakten med Serafimerordens och Nordstjarneordens kedjor runt halsen tillsammans med Gustav III:s faddertecken fran Gustav IV Adolfs dop 1778. Brahe haller lantmarskalksstaven i handen. Malning av Carl Fredrik von Breda .
Titlar
Greve
Andra titlar	en av rikets herrar serafimerriddare
Yrke	Militar
Militartjanst
I tjanst for	Sverige
Forsvarsgren	Livdrabanterna
Grad	kaptenlojtnant
Utmarkelser	Carl XIII:s orden
Politik
Lantmarskalk for Adelsstandet
Ledamot av Sveriges riksdag
Mandatperiod
Riksdagen 1789
Personfakta
Fodd	15 oktober 1756
Nationalitet	Sverige
Dom/straff	1789 husarrest
Dod	12 december 1826 (70 ar)
Begravd	Braheska gravkoret i Ostra Ryds kyrka i Ostra Ryd
Slakt
Fralse- eller adelsatt	Brahe
Satesgard	Rydboholms slott
Far	Erik Brahe
Mor	Stina Piper
Familj
Gift	1779
Make/maka	Ulrica Catharina Koskull
Familj 2
Gift 2	1806
Make/maka 2	Aurora Wilhelmina Koskull
Heraldiskt vapen

Magnus Fredrik Brahe , fodd den 15 oktober 1756 i Stockholm , dod dar den 12 december 1826 , var en svensk greve , lantmarskalk och hovman .

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Magnus Fredrik Brahe foddes tre manader efter sin fars, Erik Brahes , dod. Hans mor var Stina Piper . Han blev som sin far anhangare till dem som arbetade for en starkare kungamakt. Brahe utnamndes av Gustaf III till en av kronprisens Gustav Adolfs faddrar vid dennes dop den 10 november 1778 och fick vid drottningens kyrktagning den 27 december 1778 mottaga Gustav III:s faddertecken samt att han blev utnamnd till en av rikets herrar . Han var aven serafimerriddare . Det var Brahe som bar Gustav Adolf vid dopet.

Han borjade sin karriar inom det militara vid Livdrabanterna och avancerade till kaptenlojtnant. Ar 1787 begarde Brahe avsked och kom nu att sugas in i kretsen kring de adelsman som motsatte sig kungens vidlyftiga planer. Han deltog vid Riksdagen 1789 da han tillhorde de adelsman ur oppositionen som arresterades pa order av kung Gustav III den 20 februari 1789, infor kungens plan pa att genomdriva Forenings- och sakerhetsakten . Brahe sattes i husarrest ^{[ 1 ]} och han slapptes efter riksdagens slut samma ar. ^{[ 2 ]} Brahe hade dock ingen del i mordet pa Gustav III , men satt en kort tid fangslad efter mordet.

Som namnts var Brahe i opposition mot kungen under dennes senare regeringstid, men han var en av dem som besokte kungen pa Slottet i Stockholm efter maskeraden och de forsonades vid kungens dodsbadd. Mot slutet av sitt liv drog sig Brahe tillbaka till sitt gods Rydboholms slott utanfor Stockholm dar han lat anlagga en stor engelsk park .

Brahe var gift tva ganger. Forsta aktenskapet ingicks 1779 med friherrinnan Ulrica Catharina Koskull och andra aktenskapet 1806 med forsta hustruns brorsdotter friherrinnan Aurora Wilhelmina Koskull .

Brahe recipierades i Svenska Frimurare Orden 1785 och erholl, som en av de forsta, Carl XIII:s orden 1811. I januari 1803 blev han tillsammans med forsta hustrun, samtidigt som greve Erik Ruuth och dennes hustru Charlotte Wahrendorff, av hertig Karl intagen i Carl Adolf Bohemans hemliga sallskap Gula Rosen . ^{[ 3 ]} Till detta sallskaps medlemmar raknades aven hertig Karl, Hedvig Elisabet Charlotta och drottningens mor . ^{[ 4 ]}

Galleri [ redigera | redigera wikitext ]

• 
  Magnus Fredrik Brahe i Sodra skanska kavalleriregementets Uniform m/1756 och harnesk . Runt armen ar den vita armbindeln fran Gustav III:s statsvalvning den 19 augusti 1772.
• 
  Ulrika Katarina Koskull, Magnus Fredrik Brahes forsta hustru.
• 
  Aurora Vilhelmina Koskull, Magnus Fredrik Brahes andra hustru.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Biografi i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
• Biografi i Herman Hofberg , Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)