Madeleine du Fargis , fodd de Silly , dod 1639, var en fransk hovfunktionar, hovdam till den franska drottningen Anna av Osterrike .

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

du Fargis hade uppfostrats i ett kloster tillhorande karmelitorden , dar hon enligt uppgift hade placerats av sin far pa grund av sitt omoraliska uppforande. Hon var slakt med salongsvarden Madame de Rambouillet , och hennes syster Francoise de Silly var gift med Philip Emmanuel de Gondi. Efter sin fars dod lamnade hon klostret och sokte upp Madame de Rambouillet, i vars salong hon motte sin blivande make, Charles d'Angennes, Seigneur de Fargis. Maken var Frankrikes ambassador i Spanien 1620-1624, dit hon foljde honom och dar hon gjorde succe.

Hovliv [ redigera | redigera wikitext ]

du Fargis anstalldes som dame d'atour hos Anna sedan denna tjanst blivit tom nar dess forra innehavare, Marie-Catherine de Senecey , befordrats till dame d'honneur efter Charlotte de Lannoys dod 1626. Du Fargis utsags i realiteten av kardinal Richelieu med uppgift att spionera pa Anna for hans rakning: pa grund av hennes uppfostran i kloster forvantades hon vara religios och lojal mot honom i hans egenskap av kardinal, och genom att hon tillhorde lagadeln kunde hon tankas vara tacksam for att han gett henne platsen som hovdam. ^{[ 2 ]} Hon rekommenderades ocksa av Richelieus van kardinal Berulle, och var van med Richelieus brorsdotter/systerdotter, Madame de Combalet. Genom sina litterara kontakter och spanska kunskaper antogs hon ocksa kunna komma nara Anna nog for att ha nagot att rapportera till Richelieu.

Madeleine du Fargis beskrivs som kopparrig men charmerande och med en rak och grovkornig humor, och hon blev snart en nara van till Anna, men i stallet for att bli Richelieus agent lierade hon sig i stallet med Annas Richelieu-fientliga parti. I december 1630 avskedade Ludvig XIII en rad personer ur Annas hov som straff for att hon i samarbete med Maria av Medici forsokte fa Richelieu avsatt, och bland de avskedade ingick forutom madame de Motteville aven Madeleine du Fargis, pa grund av att det var kant att hon underholl Annas ogillande av kardinalen. Anna kontaktade Richelieu och bad honom att fa behalla du Fargis och att hon aldrig skulle forlata honom om han inte forhindrade avskedet, men da det anda verkstalldes svor hon oppet att aldrig forlata honom. ^{[ 2 ]}

Senare liv [ redigera | redigera wikitext ]

Madeleine du Fargis reste till Lothringen och darifran med hjalp av Spaniens ambassador till Bryssel, dar hennes make hade allierat sig med kungens bror Gaston, som planerade en invasion for att tvinga kungen att forlata deras mor Maria av Medici och lata denne atervanda till Frankrike. Anna och du Fargis upprattholl under denna tid en illegal korrespondens. Efter Gastons invasion 1632 upptacktes en rad brev av du Fargis till vanner i Paris, dar hon beskrev Annas klagomal pa kardinalen och planerna att gifta bort Anna med Gaston om Ludvig skulle da och Gaston bli monark. ^{[ 2 ]} De upphittade breven ledde till att Anna forhordes, och hon vittnade om att de hade skrivits av du Fargis men fornekade att hon brevvaxlade med henne eller kande till nagot om dess innehall, och eftersom det inte fanns nagra brev fran du Fargis till henne fick de inga foljer. I juli 1637 bad Anna du Fargis att ta reda pa om det lag nagon sanning i ryktet om huruvida Frankrike och England narmade sig varandra och om England och Spanien darmed skulle bryta sina diplomatiska forbindelser, vilket skulle stora hennes hemliga kurirnatverk mellan de engelska ambassaderna i Paris och spanska Bryssel. Anna fortsatte sin hemliga korrespondens med du Fargis parallellt med den till Marie de Rohan , och de tog bada emot pengar fran henne och vidarebefordrade kansliga brev vidare.

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• https://archive.org/stream/marriedlifeofann00freerich/marriedlifeofann00freerich_djvu.txt