Mord (latin: homicidium ^{[ 1 ]} ) ar ett uppsatligt och otillatet dodande av en annan manniska , med definition i olika staters lagar . Mord sarskiljs oftast fran andra typer av dodande, sasom former dar uppsat inte existerar. Alla rattsvasen, antika som moderna, ser mord som ett mycket allvarligt brott. En manniska som mordat kallas mordare .

Internationellt perspektiv [ redigera | redigera wikitext ]

Att avsiktligt (eller uppsatligt) doda en person ar kriminaliserat i alla rattsordningar . ^{[ kalla behovs ]} Daremot finns det i alla eller nastan alla lander undantag, tillfallen da det ar tillatet eller inte straffbart att avsiktligt (eller uppsatligt) doda en person. Som exempel kan namnas dodsstraff eller nodvarn .

Om landet ar i krig ar det inte forbjudet att avsiktligt doda stridande personer som kan antas tillhora eller hjalpa en fientlig arme, denna regel galler over hela varlden. ^{[ kalla behovs ]} Att doda civilbefolkningen pa motstandarsidan ar dock forbjudet aven i krig, enligt internationella rattsregler. Vad som ar ett avsiktligt dodande av civilbefolkningen eller dodande av gerillamedhjalpare eller oavsiktligt dodande av civila rader det med nodvandighet mycket olika asikter om (se proportionalitetsprincipen och stadsmord ). En hel del regimer utfor politiska mord aven i fredstid. ^{[ 3 ]}

Finland [ redigera | redigera wikitext ]

Enligt finlandsk ratt regleras mord (finska: murha ) i 21:a kapitlets 2:a paragraf i strafflagen och det ar den grova formen av drap . Brottet anses vara ett mord, om ett drap begas

1. med beratt mod,
2. pa ett synnerligen ratt eller grymt satt,
3. sa att allvarlig allman fara fororsakas eller
4. genom att en tjansteman dodas, medan denne pa tjanstens vagnar uppratthaller ordning och sakerhet, eller pa grund av tjansteatgard.

Ytterligare skall brottet vara grovt aven bedomt som en helhet. For mord skall en myndig person domas till fangelse pa livstid . Den som begar mord i en alder under 18 ar skall domas till fangelse for minst tva och hogst tolv ar. Forsok ar straffbart. Enligt 8:a kapitlets 1:a paragraf i strafflagen preskriberas mord inte. ^{[ 4 ] [ 5 ]}

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Fordjupning: Attentat § Politiska attentat i Sverige

Av 3 kap. 1 §  brottsbalken  ( 1962:700 ) framgar att den som berovar annan livet doms for mord.

Enligt 1864 ars strafflag gjordes en atskillnad mellan att doda nagon med beratt mod och av hastigt mod. I det forstnamnda fallet domdes vanligen for mord, medan dodande i hastigt mod vanligen betecknades som drap . Att garningen forovades med beratt mod ansags betyda att garningen var overlagd eller att garningsmannen haft tid till sadan overlaggning. ^{[ 13 ]} Enligt brottsbalken , som ersatte strafflagen och tradde i kraft 1965, graderas brottet i stallet med hansyn till samtliga omstandigheter. Mord anses darvid vara ”normalfallet” av att berova en annan manniska livet, medan den mindre grova graden betecknas som drap. Vid speciella omstandigheter (framst forlossningspsykos) kan en kvinnas uppsatliga dodande av sitt nyfodda barn anses mindre grovt och rubriceras som barnadrap . ^{[ 14 ]}

Det har ingen betydelse for bedomningen av om det ar ett mord eller inte som begatts pa vilket satt offret dodats, att exempelvis skramma ihjal nagon kan lika garna vara mord som att hugga ihjal nagon med yxa. Garningsmannen behover inte heller ha avsikt att doda, det racker med ett indirekt uppsat eller ett sa kallat likgiltighetsuppsat . Det innebar att det racker att garningsmannen insag att handlingen skulle kunna innebara att offret dog och var likgiltig infor detta. Om avsikten i ett sadant fall ar att grovt misshandla nagon men det uppsatliga valdet blir sa grovt att offret avlider klassas brottet alltsa som mord, eller i vissa fall drap, inte grov misshandel. Om garningsmannen inte kan anses haft uppsat att doda offret men varit oaktsam blir brottsrubriceringen istallet vallande till annans dod .

Dubbelmord och trippelmord ar beteckningar for nar flera manniskor mordas pa samma plats och tid.

Pafoljd [ redigera | redigera wikitext ]

Straffet for mord ar i Sverige fangelse pa viss tid, lagst tio ar och hogst arton ar, eller pa livstid . ^{[ 15 ]}

Enligt brottsbalken gallde ursprungligen att straffet for mord var antingen fangelse i tio ar eller pa livstid. Sedan en lagandring 2009 galler att straffet bestammas till fangelse pa viss tid, lagst tio och hogst arton ar, eller pa livstid. ^{[ 16 ]} Syftet med lagandringen var att skapa utrymme for en mer nyanserad straffmatning for mord och en hojd straffniva for det tidsbestamda straffet for detta brott, eftersom livstidsstraffen blivit avsevart mycket langre sedan den tidigare straffskalan pa tio ar eller livstid infordes. Hogsta domstolen har i flera avgoranden provat fragan om pafoljd for mord. Domstolens praxis har utvecklats i den riktningen att livstidsstraffet bor forbehallas de allvarligaste fallen av mord. Till de allvarligare fallen hor bland annat mord som utforts med stor brutalitet, framkallar svar dodsangest , mord som innefattar moment som gor att det framstar som sarskilt grovt eller dar det annars foreligger forsvarande omstandigheter. ^{[ 17 ] [ 18 ]}

Hogsta domstolen uttalade i rattsfallet ”Bajonettmordet” ( NJA 2013 s. 376 ) att straffet for mord som utgangspunkt skulle vara fjorton ars fangelse. Nar omstandigheterna i nagon man talade for ett lagre straff skulle pafoljden normalt vara tolv ars fangelse och nar det kunde sagas att omstandigheterna var formildrande skulle straffet sattas till tio ars fangelse. Ifall omstandigheterna sammantagna talade for ett hogre straff kunde pafoljden bestammas till sexton ars fangelse. Om omstandigheterna var mycket forsvarande kunde domas till arton ars fangelse. I de undantagsfall da arton ars fangelse inte var tillrackligt kunde livstids fangelse tillampas.

Ar 2014 genomfordes en lagandring med syftet att livstids fangelse skulle domas ut i ”betydligt storre” utstrackning. Den nya lagstiftningen provades i fallet ”Mordstraffskalan” ( NJA 2016 s. 3 ) av Hogsta domstolen, som fann att den ordalydelse som lagrummet i 3 kap. 1 § brottsbalken fatt 2014 inte hade inneburit nagon forandring av det rattslage som gallt med 2009 ars lagstiftning. Riksdagen beslutade 2019 om en ny lagandring i syfte att livstids fangelse skulle domas ut for mord i storre utstrackning. Den nya lagstiftningen tradde i kraft den 1 januari 2020. I rattsfallet ”Mordet med kokskniven” ( NJA 2021 s. 32 ) uttalade Hogsta domstolen att efter lagandringen 2020 far utgangspunkten for straffvardet vid mord anses vara fangelse i sexton ar. I "Mordet med kokskniven" ( NJA 2021 s. 377 ) bestamde Hogsta domstolen, med hansyn till billighetsskalen enligt 29 kap. 5 § brottsbalken, pafoljden till tretton ars fangelse och i "Mordet med hanteln" NJA 2021 s. 583 faststalldes pafoljden till livstids fangelse for ett mord pa narstaende.

Ar garningsmannen under 18 ar far ratten doma till fangelse endast om det finns synnerliga skal. Ar garningsmannen mellan 18 och 21 ar far ratten doma till fangelse endast om det med hansyn till garningens straffvarde eller annars finns sarskilda skal for det. ^{[ 19 ]} Tidigare gallde att ett mord som nagon har begatt innan han eller hon fyllt 21 ar inte kunde ge ett svarare straff an fangelse i 14 ar. ^{[ 20 ]} I ett fall fran 2008 dar Svea hovratt bedomt brottet sa allvarligt att om garningsmannen varit over 21 ar hade han fatt livstid har domstolen domt en 19-aring till fangelse nio ar. ^{[ 21 ]} .

Efter att ungdomsrabatten borttagits for mord begagna 2022 och framat blev en 18-aring som dodade tva larare pa Latinskolan i Malmo den forste att domas till livstid ^{[ 22 ]} .

Sjalvmord, dodshjalp [ redigera | redigera wikitext ]

Sjalvmord ar enligt lagen inget brott i Sverige, eftersom mord innebar att det ar en annan person som dodas, inte den egna personen. Att hjalpa nagon att bega sjalvmord, genom passiv dodshjalp eller lakarassisterat sjalvmord ar inte heller kriminaliserat. ^{[ 23 ]} Daremot ar det mord, alternativt drap, om en person genom aktiv dodshjalp hjalper nagon ta livet av sig, till exempel genom att injicera medicin, "barmhartighetsskott", eller att hjalpa nagon att dricka gift. ^{[ 24 ]}

Passiv dodshjalp praktiseras inom svensk sjukvard. Om den overgar i lakarassisterat sjalvmord, genom att patienten tar medicinen sjalv men lakaren skriver ut medicinen, riskerar lakaren alltsa inte atal for mord men kan bli av med lakarlegitimationen . Om en person utan forskrivningsratt, till exempel anhorig till patienten, overlater receptbelagd medicin till nagon annan, kan denna, oavsett vad personen gor med medicinen, straffas for detta eftersom overlatelse av receptbelagd medicin bara far skotas av vissa yrkesgrupper.

Statistik [ redigera | redigera wikitext ]

I Sverige intraffar genomsnittligt ungefar 100 fall av konstaterat dodligt vald per ar (mord, drap och misshandel med dodlig utgang). Frekvensen per kapita har varit ungefar konstant atminstone sedan 1970-talet, men sjonk langsamt fram till 2012 da den borjade att langsamt oka. Under perioden 2002?2006 rubricerades 64 procent av dessa som mord. Andelen fall rubricerade som mord har okat over tid; perioden 1990?1995 var den 44 procent. ^{[ 25 ] [ uppdatering behovs ]}

I 70 procent av fallen av dodligt vald ar garningsmannen en familjemedlem eller en bekant till offret. ^{[ 26 ] [ uppdatering behovs ]}

Det vanligaste vapnet var kniv ^{[ 27 ] [ uppdatering behovs ]} till och med 2017. Knivmorden har successivt minskat, men istallet har dodsfall till foljd av skjutningar i kriminella miljoer okat snabbt pa senare ar. Sprangattentat i Sverige har ocksa okat snabbt under 2000-talet, men har gett upphov till relativt fa dodsfall.

Sverige, Norge och Danmark hade liknande frekvens av dodligt vald per kapita fram till omkring 2013, och Finland ungefar tre ganger sa hog. Finsk frekvens har sjunkit och svensk okat, och motte varandra ar 2017. ^{[ 28 ]} Enligt en jamforelse av norska Kripos och BRA:s statistik gjord ar 2017 av Aftenposten har Sverige totalt sett haft en dubbelt sa hogt mordfrekvens som grannlandet Norge . ^{[ 29 ]} Parallellt med en okning av skjutvapenvald och handgrantatsdetonationer minskar andelen uppklarade brott i dessa kategorier.

Anmalningsfrekvensen har dock okat allt snabbare sedan 1980-talet. ^{[ 30 ]} Antalet anmalda mordforsok per ar tredubblades fran 1970-talet till 2000-talet, men enligt lanskriminalpolisen i Stockholm resulterade okningen inte i en motsvarande okning av antalet mord eftersom sjukvarden forbattrats under samma period. ^{[ 31 ] [ uppdatering behovs ]} Skillnaden beror enligt BRA pa att flera av de polisanmalda fallen initialt var “felregistrerade” och efter utredning har visat sig vara vallande till annans dod, sjalvmord, overdos, olyckor, naturlig dod eller ofullbordade forsok till mord. BRA forklarar den snabbt okande skillnaden med att polisens registrering datoriserades 1991?1995 och de manuella kontrollerna darmed har blivit farre. ^{[ 32 ] [ 33 ]} till bland de hogsta nivaerna i EU. ^{[ 11 ] [ 12 ]}

Mord dar ingen misstankt finns annu efter en eller tva dagar kallar svensk polis for spaningsmord. ^{[ 34 ]}

Historiska mordfall i Stockholm [ redigera | redigera wikitext ]

Mord och avrattningar i Stockholm finns dokumenterade tillbaka till 1280-talet, da lat Magnus Ladulas halshugga tre riksrad ur Bjalboatten . ^{[ ifragasatt uppgift ]} De hade anklagats for flera “forradiska stamplingar mot tronen”. Darefter ger Stockholms stads tankebocker en bra inblick i stadens mord och drap for perioden mellan 1400-talets mitt och 1600-talets mitt. Raknat per 100 000 invanare var vald med dodlig utgang bland stockholmare hogst under medeltiden, for att sedan mer an halveras fram till sekelskiftet 1700. Det vanligaste var brak som uppstod mellan tva man och oftast var alkoholhaltiga drycker inblandade.

Under Gustav III mildrades dodsstraffen respektive avskaffades helt for vissa brott. Den sista hangningen pa galgen i Hammarbyhojden agde rum 1818 och den sista offentliga avrattningen pa avrattningsplatsen (som lag pa nedanfor galgen) foretogs 1862. Sveriges och Stockholms sista avrattning agde rum den 23 november 1910, da ranmordaren Alfred Ander halshoggs i en giljotin .

Stockholm har upplevt en lang rad politiska mord, dar det storsta ar Stockholms blodbad som agde rum mellan den 7 november och 9 november 1520. I regel ville makthavarna bli av med en eller flera obekvama konkurrenter eller bestraffa en kritiker. 1900-talet och 2000-talets borjan overskuggas aven av tva uppmarksammade mord pa politiker: Olof Palme (1986) och Anna Lindh (2003) samt tre terroristdad med dodlig utgang: Ockupationen av Tysklands ambassad 1975, Terrorattacken pa Drottninggatan 2017 och bombdaden i Stockholm 2010 .

Betraktar man hela den langa perioden fran 1750 till 2009 ar det mest iogonfallande att mord och drap ? relaterat till folkmangden i Stockholm ? inte har okat under de gangna 250 aren.

USA [ redigera | redigera wikitext ]

Da mord i USA vanligtvis inte ar ett federalt brott ^{[ 36 ]} , utan normalt ligger under delstaternas jurisdiktion skiljer sig lagstiftningen at beroende pa var brottet intraffar. Normalt anges mord i olika grader fran mord av forsta graden till mord av tredje graden (vissa delstater). Vad som avgor vilken typ av mord det ar kan bero antingen pa planlaggningen eller pa vilket satt mordet utfors. Det finns tva olika scheman for att bedoma allvaret i mordet.

• Schema 1 - Anvands av de flesta delstater i USA; till exempel Pennsylvania och Kalifornien

1. Mord av forsta graden (first degree murder): Den forsta graden ar den mest brutala och allvarliga formen av mord. Det ar ett overlagt mord och aven mord som utfors i samband med andra brott, till exempel valdtakt, mordbrand eller utfors av en person som sitter i fangelse pa livstid.
2. Mord av andra graden (second degree murder): ej overlagt mord, oversatts ofta till drap pa svenska
3. Mord av tredje graden (third degree murder): alla andra mord, ungefar motsvarande vallande till annans dod

• Schema 2 - Anvands av ett fatal delstater som till exempel delstaten New York.

1. Mord av forsta graden (first degree murder) ar mord under vissa omstandigheter, till exempel mord pa en polis, domare eller vittne. Aven att offret torterats.
2. Mord av andra graden (second degree murder), overlagt mord eller medhjalp till mord som inte har speciella omstandigheter.

Det ar svart att gora en oversattning av de engelska orden murder och manslaughter till mord respektive drap pa svenska eftersom inneborden kan vara olika beroende pa delstat. Manslaughter , da mer precist involuntary manslaughter eller vehicular manslaughter , kan ocksa oversattas till vallande till annans dod , om uppsat saknas. Vidare ar mord, pa svenska, numera befriat fran den tidigare distinktionen i hastigt och beratt mod (ett mord kan begas mycket hastigt, t ex under ett ran , och ett drap kan ha foregatts av lang planering, som vid dodshjalp eller foregaende hustrumisshandel). Gemensamt ar dock att murder utgor ett uppsatligt dodande (eller alternativt tacks av felony murder-regeln ) medan manslaughter ar antingen ett hastigt, delvis forsvarbart eller icke uppsatligt dodande. Denna skillnad utgjorde lange skillnaden mellan om ex dodsstraff kunde utdomas, vilket dock tidigare ocksa var fallet med manslaughter , medan mord i USA idag vidare sonderdelas mellan capital murder , som kan generera dodsstraff i de stater dar det ar en mojlighet, och ovriga former som bestraffas med fangelse (sa aven i Storbritannien mellan 1957 och 1965).

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Allmanfarlig odelaggelse
• Drap
• Folkmord
• Massaker
• Massmordare
• Mordbrand
• Ritualmord
• Seriemordare
• Styckmord
• Terrorism
• Vallande till annans dod

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Brottsforebyggande radets (BRA) sammanstallning av dodligt vald i Sverige under 2023.

• ”Grafik med mordfrekvens i Sveriges regioner” ( PDF ). Dagens Nyheter . 26 maj 2011 . http://www.dn.se/Images/2011/12/mordfrekvensNY.pdf .