Allegori for lyckan (Malning fran
1546
av
Angelo Bronzino
)
- For andra betydelser, se
Lycka (olika betydelser)
.
Lycka
ar en
kansla
av
valbehag
. Under de senaste decennierna har ett forskningsfalt vaxt fram,
lyckoforskning
, som undersoker vad som skapar lycka i manniskors liv.
Lycka ar ett beloningssystem som anvands for att premiera ett leverne i vilket vara behov tillgodoses. Lycka ar darmed inte ett matt pa framgang da en framgangsrik person fortfarande kan vara olycklig. Undersokningar visar att manniskor i rika lander inte ar lyckligare an de i fattiga. Inte heller har stora lotterivinster, allvarliga sjukdomar eller materiella ting nagon langvarig effekt pa manniskors lycka. Exempel pa nagra faktorer som har langvarig effekt for hur lyckliga vi kanner oss ar personlig status och respekt fran andra manniskor samt att ha ett fordelaktigt utseende. Forutom miljofaktorer sa finns det stora individuella genetiska skillnader mellan olika individer som paverkar nivan av lycka. En majoritet av befolkningen anser sig vara lyckliga. Nagot som kan tyckas lite motsagesefullt ar att de flesta aven tror sig vara lyckligare an de flesta andra.
Den svenske lyckoforskaren
Bengt Brulde
utforskar i sin bok
Lyckans och lidandets etik
(2009) olika inneborder av lyckobegreppet:
Renodlade affektiva teorier
om lycka identifierar lycka med en eller flera positiva affekter (kanslotillstand), exempelvis kanslor som sinnesro, gladje, njutning, valbehag, etc. Lycka kan ocksa definieras som "positiv affektbalans over tid". Men det finns ocksa
kognitiva teorier
om lycka, samt
hybridteorier
som definierar lycka som en kombination av affekter och kognitioner.
En person som befinner sig i negativ affektbalans - till exempel en man som nyligen fatt veta att hans alskade katt har blivit overkord av en bil och dodad - kan anda sagas vara
lycklig
om hans egen vardering av det egna livet ar positiv. Om han anser att det egna livet ar meningsfullt och innehaller saker han vardesatter, exempelvis nara relationer och arbetsgladje, sa ar han "lycklig" aven om han befinner sig i negativ affektbalans. En renodlad kognitiv teori om lycka identifierar lycka endast med dessa tankar om det egna livets vardefullhet, meningsfullhet, etc. En hybridteori om lycka forsoker dock inkludera bade affekter och kognitioner. Vi kan tanka oss att mannen i exemplet ovan far veta att hans katt inte har blivit overkord, utan har blivit upphittad och snart ska aterlamnas till honom - det dar som blivit overkort var bara en sork. Det vore underligt att mena att mannen var lika lycklig bade nar han trodde att katten vad dod och sorjde den, som nar han far veta att den lever. I vilken proportion lycka ska anses ha med positiv affektbalans respektive med positiv vardering av det egna livet att gora, ar en oppen fraga.
