Luigi Federico Menabrea
, greve, sedermera
markis de Valdora
, fodd
4 september
1809
i
Chambery
, dod dar
24 maj
1896
, var en italiensk militar, statsman och
matematiker
.
Menabrea tjanstgjorde som lojtnant i
sardinska
ingenjorskaren, tills han av regeringen kallades till professor i
mekanik
och konstruktionslara vid militarakademien, artilleriets tillampningsskola och universitetet i
Turin
. Under sin professorstid utgav han bland annat
Etudes sur la serie de Lagrange
(1844?47). Ar 1848 befordrades han till kapten, invaldes i parlamentet och sandes pa diplomatiskt uppdrag till
Modena
och
Parma
for att forma dessa stater att ansluta sig till Sardinien. Han tjanstgjorde under de foljande aren i krigs- och utrikesministerierna samt utnamndes vid krigsutbrottet 1859 till generalmajor och chef for ingenjortrupperna. Han ledde belagringen av
Peschiera del Garda
samt deltog i slagen vid
Palestro
och
Solferino
.
Kung
Viktor Emanuel II
utnamnde honom 1860 till senator och greve samt anfortrodde at honom ledningen av befastningsarbetena vid
Bologna
,
Piacenza
och
Pavia
. Som generallojtnant ledde han de militara operationerna vid
Ancona
och
Capua
samt belagringen av
Gaeta
, blev efter namnda fastnings fall 1861 president i den militara ingenjorskommitten och intradde samma ar i
Bettino Ricasolis
ministar som marinminister. Under sin ministertid (fran juni 1861 till mars 1862) sysselsatte han sig framst med byggandet av arsenalerna i
La Spezia
. Han var 1866 Italiens fullmaktig vid undertecknandet av freden i
Prag
och tradde i oktober 1867 efter
Urbano Rattazzi
i spetsen for regeringen, i vilken han sjalv overtog utrikesportfoljen samt avvecklade den konflikt med
Frankrike
, som
Giuseppe Garibaldis
misslyckade anfall mot
Kyrkostaten
framkallat. Fore det vatikanska motet protesterade Menabrea pa forhand mot alla emot italienska institutioner riktade atgarder fran motets sida, och han frantog 1869 eleverna vid prastseminarierna den befrielse fran varnplikt de dittills atnjutit. Menabreas ministar avgick i december 1869 efter nederlag vid allmanna valen samma ar. Han var italienskt sandebud i
London
1876?82 och i
Paris
1882?92 samt upphojdes 1875 till markis. Han var aven ledamot av svenska
Krigsvetenskapsakademien
(1862) och
Vetenskapsakademien
(1871) samt av
Institut de France
(1887).
- ^
MacTutor History of Mathematics archive
, last: 22 augusti 2017.
[kalla fran Wikidata]
- ^
Bibliotheque nationale de France
,
BnF Catalogue general :
oppen dataplattform
, Luigi Federico Menabrea,
licens
: oppen licens.
[kalla fran Wikidata]
- ^
www.accademiadellescienze.it
, Luigi Federigo Menabrea Di Valdora, last: 1 december 2020.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
c
]
www.accademiadellescienze.it
, last: 1 december 2020.
[kalla fran Wikidata]
- ^
las online
,
notes9.senato.it
.
[kalla fran Wikidata]
- ^
las online
,
www.archiviolastampa.it
.
[kalla fran Wikidata]
- ^
storia.camera.it
,
luigi-federico-menabrea-18090904
, last: 2 april 2022.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
c
d
e
f
]
storia.camera.it
,
las online
, last: 8 maj 2019.
[kalla fran Wikidata]
- ^
las online
,
gallica.bnf.fr
.
[kalla fran Wikidata]