한국   대만   중국   일본 
Lufttankning ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Lufttankning

Fran Wikipedia
En B-2 Spirit fyller pa bransle fran en KC-135 Stratotanker .

Lufttankning ar en metod for att overfora bransle fran en luftfarkost till en annan under flygning . [ 1 ]

Metoden gor att en luftfarkost kan stanna uppe i luften langre tid an vad som annars varit fallet. [ 2 ] Det vanligaste ar att man anvander ett for andamalet specialkonstruerat flygplan for att fa upp branslet i luften. [ 1 ]

Metoden anvands i stort sett bara inom militar luftfart och har ingen motsvarighet inom det civila flyget. [ 1 ]

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Pa 1920-talet gjordes de forsta forsoken med lufttankning da man forde over bransle mellan langsamtgaende propellerflygplan som flog i formation sa att man med en vanlig slang kunde fora over bransle fran det ena flygplanet till det andra. I mitten av 1930-talet kom forst en slangkoppling med vilken man kunde genomfora lufttankningar pa ett sakrare satt, och sedan en koppling som gjorde att man kunde fora over branslet helt utan spill. Denna koppling konstruerades av A.D. Hunter och ar grunden till de kopplingar som anvands idag.

Under andra varldskriget konverterade USA nagra av sina bombplan till tankplan, men da en helt ny typ av flygplan, till exempel B-29 Superfortress , med stora, inbyggda tankar levererades, fanns inte langre behovet att tanka under flygning.

Da den amerikanska B-29:an "Lucky Lady" genomforde en jorden-runt-flygning mellan 26 februari och 3 mars 1947 kom lufttankningen till heders igen. Turen startade och slutade i Fort Worth , Texas , och man genomforde tre tankningar pa vagen; over Tunisien , over Stilla havet nara Guam och over Stilla havet igen, den gangen mellan Hawaii och Kalifornien .

En av Royal Air Force GR4 Tornado tankar i luften over Irak

Da man borjade anvanda jetdrivna flygplan inom det amerikanska flygvapnet uppkom ater behovet av att tanka i luften, da dessa nya flygplan hade en betydligt hogre bransleforbrukning och dessutom en storre operationsradie. De kommande tankflygplanen var konverterade bomb- och transportflygplan som byggts om till tankplan. De var utrustade med en nyutvecklad teleskopisk bom med vingar som hissades ner fran tankflygplanet och sa att saga flog mot sitt mal. Systemet hade konstruerats av Boeing och innebar att man kunde fora over branslet sex ganger sa fort som tidigare. 1954 lade det amerikanska forsvaret in den forsta ordern pa rena tankflygplan hos Boeing. Det handlade om 808 stycken KC-135 som skulle levereras under en tioarsperiod. Idag finns det flera modernare varianter av civila flygplan, bland andra A310 , A330 , B767 , DC-10 , Il-76 och Lockheed Tristar .

Sedan dess har storre och mer avancerade tankflygplan utvecklats och de anvands i en stor del av de krig som utkampas i luften, sa som Vietnamkriget , Falklandskriget , Gulfkriget och Irakkriget .

USA:s flygvapen och andra flygvapen med amerikanska flygplan (till exempel Nederlandernas och Turkiets flygvapen) ar for narvarande de enda kanda anvandare av denna bom, da den kraver en operator for att styra in den till tankande farkost (bommen har en V-stabilisator med tva vingar som gor att tankaren styra den bade vertikalt och horisontellt). Ovriga anvandare av lufttankningsfarkoster (inkluderat USA:s flotta och USA:s marinkar ) anvander en slapande "slang" som kan manovreras (dras in eller slappas ut) av foraren - vilket innebar att det kan racka med bara tva personer ombord (piloten och operatoren) - med ett konformat munstycke for den lufttankande farkosten att sjalv anknyta. Munstycket ar svarare att anknyta till, men systemet kraver totalt sett mindre personal och mycket underhall. Nackdelen ar, som redan namnts, att bommen kan "flygas in" mycket snabbare. Pumptrycket ar ocksa mycket lagre i en slang jamfort med ett ror, sa upptankningen ar langsammare.

Lander med lufttankningskapacitet [ redigera | redigera wikitext ]

Lander som haft lufttankningskapacitet [ redigera | redigera wikitext ]

Iran
Sovjetunionen
Sydafrika

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran norska Wikipedia (bokmal/riksmal) , Lufttanking , 10 april 2007 .

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]