Luftfartygsregister ar register system for huvudsakligen civila luftfartyg .

Internationella civila luftfartsorganisationen staller krav pa att varje stat skall registrera sina civila luftfartyg samt anger hur de skall markas och vad ett register bor innehalla. Se Luftfartygsregistret om vilken typ av information som finns i det svenska registret.

Lista over nationskoder [ redigera | redigera wikitext ]

Den har listan ar ofullstandig , du kan hjalpa till genom att utoka den .

Enligt internationell overenskommelse skall alla civila luftfarkoster ges en identitet i register, som fors av den nation luftfartyget ar hemmahorande i. Den vanligaste beteckningen har formen SE-ABC, dar de forsta 1, 2 eller 3 tecknen ( prefixet , bestaende av en bokstavs- eller sifferkombination) avser nationen, sen ett bindestreck varefter de efterfoljande tecknen ar en inom nationen unik kombination. Sammanlagt skall beteckningen alltid innehalla 5 tecken. Nationer med manga registrerade luftfarkoster kan ha flera prefix.

Registreringsbeteckningen galler aven som radioanropsignal . For luftfarkoster i reguljar trafik kan aven flight-numret anvandas som anropsignal. Flight-numret inleds med en bokstavskombination, som identifierar det flygbolag som star for flygforbindelsen. (Exempelvis SAS for Scandinavian Airlines System, SAS; BAW for British Airways; DLH for Lufthansa o.s.v..) Efter bokstavskombinationen foljer ett antal siffror och eventuellt aven bokstaver, t.ex. DLH1JT eller SAS96T. Detta enligt ICAO-systemet.

Det finns inte nagot samband mellan flightnumret och luftfarkostens registreringsbeteckning. For en viss forbindelse kan alltsa an det ena flygplanet, an det andra sattas in, allt efter tillgangen pa plan. Pa samma satt kan ett visst flygplan i radiotrafiken anvanda an det ena, an det andra flightnumret, allt efter den forbindelse planet trafikerar.

For militara luftfartyg galler sarskilda regler.

Bakgrund [ redigera | redigera wikitext ]

Vid Commission Internationale de Navigation Aerienne (CINA) s konferens i Paris 1919 beslutades hur civila flygplan skulle markas. Man bestamde att fem bokstaver skulle anvandas, av vilka den forsta bokstaven avsag nationaliteten, foljt av ett bindestreck och darefter de fyra ovriga bokstaverna. De svarta bokstaverna i hela registerkoden skulle anbringas i ett vitmalat rektangulart falt pa flygplanskroppens bada sidor samt vingarnas over- och undersidor medan endast nationsbokstaven anbringades pa bada sidor av fenan , sidrodret , stabilisatorn och hojdrodret .

Vid International Commission for Air Navigation (ICAN) s konferens 1929 hade antalet nationer som behovde nationalitetsbeteckningar okat kraftigt, och man beslot att anvanda de tva forsta bokstaverna for att ange nationaliteten. Man valde att folja International Telecommunication Convention (ITC) s redan etablerade nationskoder med undantag for de "stora" nationerna som fick behalla en bokstav ( USA , Storbritannien med flera). For Sverige betydde det att man har ratt att anvanda beteckningen SA till SM som nationalitetsbeteckning, men man anvander hittills endast SE .

I dag ar det FN -organet Internationella civila luftfartsorganisationen , ICAO, som genom Chicago Convention on International Civil Aviation utfardar regler och riktlinjer for luftfartygens registrering och markning och registrets innehall. Vanligtvis anvands aven luftfartygets nationalitets- och registreringsbeteckning som radioanropssignal .

Nagra staters nationalitets- och registreringsbeteckningar [ redigera | redigera wikitext ]

Danmark [ redigera | redigera wikitext ]

I Danmark fors registret av Statens Luftfartsvæsen under namnet Luftfartøjsregister . Forsta flygplanet med nationskoden OY inregistrerades 8 maj 1929. Vissa foretag har fatt en bokstavskod tilldelad. Skandinaviska Aero Industri A/S tilldelades OY-KZ for sina KZ-flygplan. Danska SAS -flygplan registreras med OY-KA, Mærsk har OY-MA och Sterling har OY-SA.

• OY - A anvands for motorflygplan
• OY - H serien ar reserverade for helikoptrar
• OY - X anvands for segelflyg men X kan vara placerat pa alla positioner i den trestalliga koden OY-A X B eller OY-AB X
• OY - BO - varmluftsballonger

I Danmark fanns 2005 984 motorflygplan, 116 motorsegelflygplan, 410 segelflygplan, 90 helikoptrar och 61 ballonger registrerade.

Norge [ redigera | redigera wikitext ]

Luftfartygsregistret i Norge handhas av Luftfartstilsynet under namnet Norges luftfartøyregister . Man anvander prefixet LN - foljt av en trestallig kod dar forsta bokstaven anger typ av luftfartyg. Registerhallningen av ultralatta flygplan har overforts till Norsk Aero Klubb (NAK) . Man anvander inte bokstaverna Æ, Ø och A, inte heller kombinationerna LN-SOS, LN-PAN och LN-XXX eftersom de kan missforstas under radiokommunikation. Registreringskoden tilldelas i alfabetisk ordningsfoljd. En tidigare kod skall vara inaktiv minst tre ar innan den ateranvands. Ett flygplan som tidigare burit norsk registrering kan aterfa sin tidigare registrering om den ar ledig vid aterregistreringen.

• LN-A och LN-B, flygplan
• LN-C, ballonger
• LN-D och LN-E, flygplan
• LN-G, segelflygplan
• LN-H till LN-N, flygplan
• LN-O, helikopter
• LN-Y, ultralatta flygplan

Storbritannien [ redigera | redigera wikitext ]

I Storbritannien ansvarar Civil Aviation Authority (CAA) for det civila luftfartygsregistret som fors under namnet UK Aircraft Register. Som nationalitetskod anvands bokstaven G som foljs av en fyrstallig kod av bokstaver. Det engelska registret omfattar 18 000 registrerade och aktiva luftfartyg; totalt finns med havererade och exportsalda luftfartyg som numera ar avforda over 46 000 luftfartygsindivider registrerade. Utover luftfartygsregistrering for CAA aven ett register over fodda och avlidna ombord pa nagot brittiskt luftfartyg, samt ett register over saknade personer dar ett brittiskt luftfartyg ar inblandat. Man startade med registreringen 1919. Den forsta serien som anvandes var G-EAAA till G-EBZZ dar man endast andrade de tre sista bokstaverna i koden. Nar serien var slut overgick man till serien G-AAAA som under ar 2001 nadde fram till koden G-CBAA. Nar en registrering en gang varit i bruk ateranvands den inte, savida luftfartyget inte tidigare varit inford i registret. (Ett exporterat luftfartyg kan atervanda till Storbritannien och aterfa en tidigare registrering). Nagra koder ar sparrade pa grund av dess betydelse; av den orsaken anvands inte koderna PAN, SOS, TTT, XXX och ZC. Man har aven uteslutit kombinationer som kan vacka anstot. Den enda bokstav som ar helt utesluten numera ar bokstaven Q . Sedan 2005 maste aven segelflygplan registreras. Detta register fors av British Gliding Association (BGA) .

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Se Luftfartygsregistret .

Tyskland [ redigera | redigera wikitext ]

Registret i Tyskland fors av Luftfahrt-Bundesamt i Braunschweig under namnet Luftfahrzeug-Kennung . Det moderna vasttyska luftfartygsregistret skapades den 5 maj 1955 nar man inforde en fyrstallig bokstavskombination dar forsta bokstaven efter nationalitetsbokstaven angav flygplanets viktklass. Ovriga positioner anvander en stigande foljd fran A till O medan bokstaverna P till Z reserverades for flygplan fran DDR . Efter Tysklands aterforening anvands samtliga bokstaver.

Till en borjan inneholl alla registreringar minst en vokal (inklusive Y), men eftersom registret vaxte i omfang tvingades man slappa fram registerkoder med bara konsonanter. En registrering kan ateranvandas ett ar efter att ett tidigare luftfartyg avregistrerat koden. Flera koder har anvants fem sex ganger till olika luftfarkoster. Man kan inte se pa farkosten ifall registreringen varit anvand tidigare, men pa luftvardighetsbeviset anges antal tidigare registreringar med en siffra inom parentes efter registerkoden. Flygplanen skall enligt en bestammelse fran 1981 markas med 30 centimeter hoga bokstaver pa flygplanskroppen. Flygplan som inte anvands eller avregistreras en langre period kan fa en viloregistrering med ett R prefix.

Segelflygplanen registrerades till en borjan av delstatliga myndigheter men i samband med att Luftfahrt-Bundesamt aven tog over detta register infordes en nummerserie fran D-0001 till D-9999. Ultralatta flygplan registreras inom serien D-MAAA till D-MZZZ.

• A: Flygplan med en totalvikt over 20 000 kg
• B: Flygplan med en totalvikt fran 14 000 kg till 20 000 kg
• C: Flygplan med en totalvikt fran 5 700 kg till 14 000 kg
• E: Enmotoriga flygplan med en totalvikt under 2 000 kg
• F: Enmotoriga flygplan med en totalvikt fran 2000 kg till 5 700 kg
• G: Tvamotoriga flygplan med en totalvikt under 2 000 kg
• H: Samtliga helikoptrar och autogyron oavsett vikt
• I: Tvamotoriga flygplan med en totalvikt fran 2000 kg till 5 700 kg
• K: Samtliga sjalvstartande motorseglare
• L: Luftskepp
• M: Ultralatta luftfartyg med en hogsta vikt av 472,5 kg
• N: Ultralatta segelflygplan och hangglidare
• O: Lattare an luft (varmluftsballong och gasballong)

USA [ redigera | redigera wikitext ]

I USA ansvarar Federal Aviation Administration for det civila luftfartygsregistret. Som nationalitetskod anvands bokstaven N som foljs av en femstallig kod. Fran borjan bestod den femstalliga koden endast av siffror men med okat antal luftfartyg i registret tvingades man aven infora bokstaver. Koden inleds alltid med en siffra fran 1 till 9 och far inte avslutas med mer an tva bokstaver. Pa grund av forvaxlingsrisken anvander man inte bokstaverna I och O . Systemet tillater totalt 915,399 mojliga registreringar, men vissa kombinationer ar reserverade for sarskilda andamal och luftfartyg som tillhor amerikanska staten. Fore 1950 anvandes en extra bokstav efter landskoden; bokstaven var inte en del av den officiella registreringen men skulle anbringas pa farkosten. 1936 importerades till Sverige en Stinson Junior S som gavs registreringen SE-AFE. Under sin tid i USA flog flygplanet med koden N C 10897 malad pa flygplanskroppen. Den officiella koden var N10897. Bokstaven C angav att flygplanet var normalklassat. Charles Lindberghs Spirit of St. Louis var experimentklassad med koden N- X -211. Sedan 1950 utfardas inga C-,L-,R- och X-koder, men registreringen kan finnas kvar pa aldre veteranflygplan.

• Typkoder fore 1950
• C - normalklassat flygplan
• L - limited
• R - restricted
• X - experimentflygplan

• Foljande kombinationer anvands:

en till fem siffror (N12345) en till fyra siffror foljt av en bokstav (N1234Z) en till tre siffror foljt av tva bokstaver (N123AZ)

• N1 till N99 reserverat for Federal Aviation Administration (FAA)
• N1A till N9Z
• N1AA till N9ZZ
• N10 till N99 reserverat for Federal Aviation Administration (FAA)
• N10A till N99Z
• N10AA till N99ZZ
• N100 till N999
• N100A till N999Z
• N100AA till N999ZZ
• N1000 till N9999
• N1000A till N9999Z
• N10000 till N99999

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Nationalitetsbeteckning
• Anropsignaler inom radio (Landskoderna kommer ofta fran landskoderna inom anropssignaler for radio tilldelade av ITU .)

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]