한국   대만   중국   일본 
Joseph Louis Gay-Lussac ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Joseph Louis Gay-Lussac

Fran Wikipedia
(Omdirigerad fran Louis Joseph Gay-Lussac )
Uppslagsordet ”Gay-Lussac” leder hit. For en mankrater, se Gay-Lussac (mankrater) .
Joseph Louis Gay-Lussac
Fodd 6 december 1778 [ 1 ] [ 2 ]
Saint-Leonard-de-Noblat [ 2 ] , Frankrike
Dod 9 maj 1850 [ 3 ] [ 4 ] [ 5 ]  (71 ar)
Paris [ 6 ] [ 2 ]
Begravd Pere-Lachaise [ 7 ]
kartor och Grave of Joseph Louis Gay-Lussac
Medborgare i Frankrike
Utbildad vid Ecole polytechnique
Universitetet i Paris
Ecole nationale des ponts et chaussees
Sysselsattning Fysiker , ingenjor , universitetslarare , politiker , kemist , styrelseledamot [ 8 ]
Befattning
Ledamot av Frankrikes nationalforsamling
Ledamot av Pairkammaren
President , Franska vetenskapsakademin (1822?1822)
President , Franska vetenskapsakademin (1834?1834)
Arbetsgivare Universitetet i Paris
Ecole polytechnique
Manufacture royale de glaces de miroirs [ 9 ]
Noterbara verk Charles lag
Gift med Genevieve-Marie-Joseph Rojot
(g. 1809?) [ 10 ]
Barn 5
Utmarkelser
Galvanismpriset (1809)
Utlandsk ledamot av Royal Society (1815) [ 11 ]
Storofficer av Hederslegionen [ 12 ]
Pour le Merite
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Pour le Merite for vetenskap och konst
Eiffeltornets 72 ingraverade namn [ 13 ]
Namnteckning
Redigera Wikidata
Gay-Lussacs andra ballongfard.

Joseph Louis Gay-Lussac , fodd 6 december 1778 i Saint-Leonard-de-Noblat ( Haute-Vienne ), dod 9 maj 1850 i Paris , var en fransk kemist och fysiker .

Gay-Lussac studerade i Paris vid Ecole polytechnique 1797?1800, under vilken tid han gemensamt med Berthollet utforde sina forsta undersokningar. Ar 1808 blev han professor i fysik vid Faculte des sciences de Paris , 1809 i kemi vid Ecole polytechnique [ 14 ] och 1832 i allman kemi vid Museum national d'histoire naturelle . [ 15 ] Efter 1830 var han flera ganger medlem av deputeradekammaren . Ar 1839 blev han par . Han blev invald i manga akademier och larda samfund : Berlin , London , Sankt Petersburg , Edinburgh , Turin , Stockholm och Cambridge, Massachusetts .

Gay-Lussac var i anseende till mangden och den stora betydelsen av sina utforda arbeten en av sin tids framsta naturforskare. Ar 1804 gav Laplace honom vetenskapsakademins uppdrag att gora forskning pa hog hojd in en ballong. Tillsammans med Biot akte han 24 augusti till en hojd pa 4000 meter, och 16 september steg han ensam upp till 7000 meter. Han fann att atmosfarens sammansattning inte berodde pa hojd. [ 16 ]

Hans gemensamt med Humboldt 1805 utforda undersokning over de volymforhallanden , i vilka syre och vate forenas till vattengas, var borjan till en serie forskningar over gasers foreningar, genom vilken Gay-Lussac uppdagade den enkla lagen att, nar gasformiga amnen forenas, star deras volymer i ett mycket enkelt forhallande till varandra och till den bildade foreningens volym ( Gay-Lussacs lag ). Darigenom fick Daltons atomteori ett mycket viktigt stod, pa samma gang som Gay-Lussac i fraga om gaser bevisade, vad Proust strax forut funnit vara fallet med ovriga kemiska foreningar, namligen att de ingas endast efter bestamda viktforhallanden.

Gay-Lussac upptackte aven det viktiga forhallandet, att alla gaser utvidgas lika mycket for samma temperaturhojning. Nagot tidigare hade dock Charles gjort samma ron. Dessa upptackter ledde snart (1811) till antagandet, att alla gaser innehaller pa lika volymer ett lika antal molekyler . Till klassiska arbeten inom kemin raknas Gay-Lussacs undersokning av jod (upptackt 1812 av Courtois ), hans forskning om klors oxidationstillstand och om cyan 1815, varigenom man forst blev bekant med en sammansatt radikal . Darigenom vanns ett av radikalteorins fastaste stod.

En stor mangd andra undersokningar utfordes aven av Gay-Lussac, till exempel om jasning och eterbildning . Viktiga for den tekniska kemin var Gay-Lussacs metoder att analysera krut , klorkalk , pottaska , soda och borax . Hans namn tillhor de 72 som ar ingraverade pa Eiffeltornet .

Nedslagskratern Gay-Lussac pa manen och asteroiden 11969 Gay-Lussac ar uppkallade efter honom. [ 17 ] [ 18 ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ Base biographique , Joseph Louis Gay-Lussac. [kalla fran Wikidata]
  2. ^ [ a b c ] www.accademiadellescienze.it , last: 28 december 2020. [kalla fran Wikidata]
  3. ^ Bibliotheque nationale de France , BnF Catalogue general : oppen dataplattform , las online , last: 10 oktober 2015, licens : oppen licens. [kalla fran Wikidata]
  4. ^ Frankrikes nationalforsamling (red.), Sycomore , Louis, Joseph Gay-Lussac, 16761 , las online , last: 9 oktober 2017. [kalla fran Wikidata]
  5. ^ SNAC , Joseph Louis Gay-Lussac, las online , last: 9 oktober 2017. [kalla fran Wikidata]
  6. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Гей-Люссак Жозеф Луи”, Большая советская энциклопедия  : [в 30 т.] , tredje utgavan, Stora ryska encyklopedin, 1969, last: 28 september 2015. [kalla fran Wikidata]
  7. ^ Find a Grave , las online . [kalla fran Wikidata]
  8. ^ las online , archives.saint-gobain.com . [kalla fran Wikidata]
  9. ^ las online , www.mediachimie.org . [kalla fran Wikidata]
  10. ^ NNDB . [kalla fran Wikidata]
  11. ^ las online , catalogues.royalsociety.org . [kalla fran Wikidata]
  12. ^ las online , bibliotheque-numerique.inha.fr . [kalla fran Wikidata]
  13. ^ las online , www.toureiffel.paris . [kalla fran Wikidata]
  14. ^ Hedersprofessur 31 mars 1809. Ordinarie professor 17 februari 1810 efter Antoine Francois de Fourcroys dod. Se Joseph Louis Gay-Lussac i Complete Dictionary of Scientific Biography.
  15. ^ Joseph-Louis Gay-Lussac i Nationalencyklopedin
  16. ^ ”Balloon Ascents of Gay-Lussac and Biot” . Encyclopaedia Britannica . 1902 . http://www.1902encyclopedia.com/A/AER/aeronautics-26.html .  
  17. ^ ”Gay-Lussac on Moon” (pa engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010 . https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/2124 . Last 21 maj 2022 .  
  18. ^ ”Minor Planet Center 11969 Gay-Lussac” (pa engelska). Minor Planet Center . https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=11969 . Last 21 maj 2022 .  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]