Libris (LIBRIS: LIBRary Information System) ar en gemensam svensk datoriserad samkatalog for ett stort antal svenska bibliotek , i huvudsak universitetsbibliotek . Informationen i Libris ar oppna data och bygger pa textstrangar i MARC21 format ^{[ 1 ]} . ^{[ 2 ]} . Libris underhalls inte langre, ^{[ 1 ]} och haller pa att ersattas av Libris XL som bygger pa lankade data.

Allmant [ redigera | redigera wikitext ]

I systemet hittar man information om nastan alla svenska bocker och tidskrifter , samt de flesta utlandska publikationer som kopts in av svenska forskningsbibliotek. Libris infordes gradvis under borjan av 1970-talet. ^{[ 3 ]} De anslutna biblioteken registrerar sin litteratur i Libris databas , dar den direkt kan sokas och redigeras. De redigerade produkterna, bland annat den svenska nationalbibliografin , tas kontinuerligt ut ur systemet. Ett unikt identifikationsnummer, "Libris-ID", finns for varje post i katalogen.

Kungliga biblioteket i Stockholm ansvarar for drift av katalogen och tillhorande datorprogram , nyutveckling ar stoppad ^{[ 1 ]} .

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Statskontoret fick 1967 av regeringen uppdragen att utreda forskningsbibliotekens inre organisation och hur tekniska hjalpmedel skulle kunna rationalisera biblioteksarbetet. ^{[ 4 ]} Den tekniska delen av utredningsuppdraget resulterade i en vision om ett integrerat bibliotekssystem som planerades innehalla funktioner for sokning, forvarv, katalogisering, laneregistrering och produktion av olika typer av tryckta katalogprodukter. ^{[ 5 ]} Systemet skulle i princip tacka alla behov ett forskningsbibliotek kunde tankas ha av ett datasystem. Utvecklingen av de ovriga funktionerna kom dock snart att prioriteras ner till forman for katalogiseringsfunktionen.

Libris innebar startskottet for datoriseringen av de svenska forskningsbiblioteken. ^{[ 6 ]} Ar 1971 inleddes forsoksverksamhet med Libris vid hogskolebiblioteket i Linkoping . ^{[ 7 ]} Inmatning i databasen gjordes inledningsvis med hjalp av halremsstansning . Ar 1972 blev det ocksa mojligt att registrera i Libris med hjalp av datorterminaler . Systemets centraldator, som inledningsvis var placerad vid hogskolan i Linkoping, hade kapacitet for att kunna hantera upp till 20 terminaler.

Ar 1975 uppgraderades systemet till Libris II, som var anpassad efter de nya katalogiseringsregler som hade antagits 1974 och MARC-standarden . Driftansvaret for Libris overlamnades fran Statskontoret till Kungliga biblioteket 1977. En tredje version av Libris lanserades 1980. Systemet kunde vid den har tiden hantera 150 terminaler utplacerade vid en rad olika svenska forskningsbibliotek. Centraldatorn fanns nu pa Datamaskincentralen for administrativ databehandling (DAFA) i Stockholm.

Mellan 1981 och 1997 var systemet avgiftsbelagt for de bibliotek som anvande det. Ar 1997 blev Libris avgiftsfritt och oppet tillgangligt pa webben. ^{[ 8 ]} Sedan 2017 sker katalogisering i Libris enligt regelverket RDA (Resource Description and Access).

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Digitalisering av det svenska trycket (Deldatabasen DST i Libris)
• Kungliga biblioteket
• Sondera

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

• Libris i Nationalencyklopedins natupplaga.
• "Om Libris nationella bibliotekssystem" fran Kungliga biblioteket

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Wikidata har en egenskap, P5587 , for LIBRIS-id (se anvandning ).

• Soktjansten LIBRIS
• LIBRIS - nationella bibliotekssystem