En biografi ar en redogorelse for en persons liv . Om framstallningen ar gjord av forfattaren sjalv kallas den sjalvbiografi eller memoarer . Ordet biografi kommer av grekiskans biographia , av bios , "liv", och graph? , "skriva". En forfattare av biografier kallas biograf .

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Biografin ar en av de allra aldsta formerna av litteratur. Tidiga biografiska skrifter har ibland ansetts vara en form av historieskrivning snarare an en litterar form i sin egen ratt, men numera anses biografi och historia vara tva vasentligt skilda litterara former. ^{[ 1 ]}

Suetonius kejsarportratt (ca 120 e.Kr.) ar en kand biografi fran antiken . Thomas Mores History of Richard III (ca 1513) blev en av de stora foregangarna till den moderna biografin. Pa 1600-talet borjade begreppet biografi anvandas som en egen form av litteratur och under de foljande arhundradena skrevs manga varierande former av biografier. Ett masterverk anses James Boswells biografi over Samuel Johnson (1791) vara. ^{[ 1 ]} Under 1900-talet paverkade djuppsykologin och kvinnororelsen biografin, som blev frisprakig och romanlik. Aven samlingsverk som den biografiska handboken Vem ar det (1912?) raknas hit.

Typer av biografier [ redigera | redigera wikitext ]

En biografi kan vara skriven pa manga olika satt. En biograf kan utga fran personlig kannedom av personen som biografin handlar om eller vanligen fran kallforskning . Biografin kan vara en kort karaktarsskiss , en informativ biografi som objektivt skildrar en persons levnad i kronologisk ordning utan nagra tolkningar, eller en mer ambitios kritisk biografi som med grundlig bakgrundsfakta stravar efter att ge en helhetsbild av personens liv och verk. Den kan ocksa vara en sjalvbiografi eller memoar. Vissa biografier kan ha ett speciellt syfte, till exempel att vacka uppmarksamhet kring en politisk kampanj eller en kand person. Det finns aven fiktiva biografier som fritt anvander sig av fakta i formen av en roman . ^{[ 1 ]}

Moderna biografier [ redigera | redigera wikitext ]

Erik Lonnroth papekar att ”biografiska studier av manniskor fran 1900-talet har ofantliga fordelar framfor den som arbetar med aldre tid”. ^{[ 2 ]} Det ar dock inte bara fordelar. Kristian Hvidt tar exempelvis upp att telefoner och andra elektroniska medier minskar mangden av skrivet material. Han sager dock att det anda finns tillrackligt med brev och dagbocker till framtidens biografier. Och Hvidt pekar aven pa att vi far ett stadigt rikligare bildkallmaterial, vilket ar en viktig del av en god biografi. ^{[ 3 ]} For att det ska kunna finnas ett rikt kallmaterial om en person ar det dock viktigt att en person ”levt ett biografiskt liv” och samlat brev och manuskript. ^{[ 4 ]}

Multimediaformer [ redigera | redigera wikitext ]

Med de teknologiska framsteg som gjordes pa sena 1900-talet och tidiga 2000-talet har multimediaformer av biografisk framstallning blivit mer popular an det litterara dito. Visuella bilder och film mojliggjorde genomtankta utarbetade nya dimensioner av personligheter som det skrivna ordet inte kunde. Populariteten av dessa biografier kulminerade i och med skapandet av kabel - och satellitkanaler som A&E , The Biography Channel , The History Channel och History International.

Bokpris [ redigera | redigera wikitext ]

Arligen utnamns, i flera lander, forfattare speciella pris for just biografier. Nagra sadana priser ar:

• Drainie-Taylor Biography Prize ? Kanada
• Pulitzer Prize for biografier eller sjalvbiografier ? USA
• Whitbread Prize for basta biografi ? Storbritannien
• Forschungspreis der Stiftung fur Personengeschichte - Tyskland

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Biografisk film
• Sjalvbiografi

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter

Tryckta kallor

• Ambjornsson Ronny, Ringby Per, Akerman Sune, red (1997). Att skriva manniskan: essaer om biografin som livshistoria och vetenskaplig genre . Stockholm: Carlsson. Libris 7622150 . ISBN 91-7203-167-0  
• Hvidt, Kristian (1997). ”Den historiske biografi - en spændingsfyldt genre.”. Att skriva manniskan / Ronny Ambjornsson, Per Ringby och Sune Akerman (red.) (Stockholm : Carlsson, 1997): sid. 31-42 : ill..     Libris 2353725
• Lonnroth, Erik (1997). ”Det biografiska synsattet.”. Att skriva manniskan / Ronny Ambjornsson, Per Ringby och Sune Akerman (red.) (Stockholm : Carlsson, 1997): sid. 187-198 : ill..     Libris 2353872
• Soderqvist, Thomas (1997). ”Det vetenskapliga livet mellan misstanksamhetens och uppbyggelsens hermeneutik.”. Att skriva manniskan / Ronny Ambjornsson, Per Ringby och Sune Akerman (red.) (Stockholm : Carlsson, 1997): sid. 233-250 : ill..     Libris 2353899

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Svenskt biografiskt lexikon
• Svenskt biografiskt handlexikon