Leopold I av Anhalt-Dessau

Fran Wikipedia
Leopold I av Anhalt-Dessau
Fodd 3 juli 1676 [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]
Dessau
Dod 9 april 1747 [ 4 ]  (70 ar)
Dessau
Begravd Dessau-Rosslau
Medborgare i Anhalt-Dessau
Sysselsattning Konstsamlare [ 5 ]
Maka Sophie Eleonore Soldner
Anna Louise Fohse
(g. 1698?) [ 6 ]
Barn William Gustav of Anhalt-Dessau (f. 1699)
Leopold II Maximilian av Anhalt-Dessau (f. 1700)
Dietrich von Anhalt-Dessau (f. 1702)
Prince Frederick Henry Eugen of Anhalt-Dessau (f. 1705)
Henriette Marie Luise von Anhalt-Dessau (f. 1707) [ 7 ]
Louise av Anhalt-Dessau (f. 1709)
Prince Moritz of Anhalt-Dessau (f. 1712)
Anna Wilhelmine of Anhalt-Dessau (f. 1715)
Leopoldine Marie of Anhalt-Dessau (f. 1716)
Henriette Amalie von Anhalt-Dessau (f. 1720) [ 7 ]
Georg Heinrich von Berenhorst (f. 1733)
Foraldrar Johan Georg II av Anhalt-Dessau
Henriette Catherine av Nassau
Slaktingar Henriette Amalia av Anhalt-Dessau (syskon)
Johanna Charlotta av Anhalt-Dessau (syskon)
Utmarkelser
Svarta orns orden
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Leopold I , fodd 3 juli 1676 i Dessau , dod 3 april 1747 i Dessau, var regerande furste av Anhalt-Dessau samt var aven generalfaltmarskalk i Preussens arme , vanligen kand under namnet Der alte Dessauer ("den gamle Dessauern")-

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Han tillhorde fursteatten Askanien och var aldste son till Johan Georg II av Anhalt-Dessau . Vid tolv ars alder blev han overste i Kejserliga armen . Han overtog vid faderns dod 1693 styrelsen av furstendomet, till en borjan under sin mors, Henriette av Oraniens , formyndarskap och ingick pa samma gang i brandenburgsk tjanst.

Sina forsta krigsbragder utforde han 1695-97 i Nederlanderna och befordrades 1696 till generalmajor . Furstendomets forvaltning hindrade honom icke fran att med utmarkelse deltaga i spanska tronfoljdskriget (1701-13) under prins Ludvigs av Baden och Eugens av Savojen befal. Han avancerade under detta krig till faltmarskalk ( 1712 ) och fick 1715 befalet over den preussisk- sachsisk - danska arme, som belagrade och intog det av Karl XII forsvarade Stralsund . Han agnade sig darefter, under Fredrik Vilhelm I :s regering, at den preussiska armens och sarskilt dess infanteris organisation och utbildning samt bragte detta genom sitt stranga, raa och stundom grymma forfarande till en ovanlig grad av fullkomlighet.

Den preussiska exercisen, som stod sa hogt i ropet under Fredrik II :s tid, var huvudsakligen Leopolds verk. Efter att under det s. k. forsta schlesiska kriget (1740-42) ha fort befal pa underordnade krigsskadeplatser fick han under det andra (1744-45) befalet over huvudarmen och besegrade 15 december 1745 den osterrikisk-sachsiska armen vid Kesselsdorf , vilken seger ledde till freden i Dresden samma ar. Leopold, som med heder deltagit i 22 drabbningar och 27 belagringar, var, enligt Fredrik II:s utsago, av ett fast, men hetsigt sinnelag, forenade stor erfarenhet med den mest glansande tapperhet, var lyckosam som krigare, men dalig som medborgare och mycket arelysten.

Leopold hade i sitt aktenskap med apotekardottern Anna Louise Fohse fran Dessau tre soner, som blev preussiska faltmarskalkar. En oakta son, G. H. von Barenhorst ( de ) , skaffade sig ett namn som militarskriftstallare.

Han eftertraddes av sonen Leopold II Maximilian av Anhalt-Dessau .

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran Nordisk familjebok , Leopold, tyska furstar 2. a) , 1904?1926.

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ Encyclopædia Britannica , Leopold I, last: 9 oktober 2017. [kalla fran Wikidata]
  2. ^ RKDartists , Leopold I von Anhalt-Dessau, last: 9 oktober 2017. [kalla fran Wikidata]
  3. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage , Leopold I Prinz von Anhalt-Dessau, last: 9 oktober 2017. [kalla fran Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei , last: 9 april 2014, licens : CC0 . [kalla fran Wikidata]
  5. ^ RKDartists , las online , last: 16 januari 2018. [kalla fran Wikidata]
  6. ^ last: 7 augusti 2020. [kalla fran Wikidata]
  7. ^ [ a b ] Darryl Roger Lundy, The Peerage . [kalla fran Wikidata]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]