한국   대만   중국   일본 
Lawrence Kohlberg ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Lawrence Kohlberg

Fran Wikipedia
Lawrence Kohlberg
Fodd 25 oktober 1927 [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]
Bronxville , USA
Dod 19 januari 1987 [ 1 ] [ 2 ]  ​eller ​ 17 januari 1987 [ 4 ]
Winthrop , USA
Medborgare i USA
Utbildad vid University of Chicago
Phillips Academy
Sysselsattning Psykolog , filosof , fackboksforfattare , akademiker , pedagog [ 5 ]
Arbetsgivare Harvard University
University of Chicago
Redigera Wikidata

Lawrence Kohlberg , fodd 25 oktober 1927 i Bronxville , New York , dod 19 januari 1987 , var en amerikansk utvecklingspsykolog, kand for sitt arbete om moral , och dess inlarning och utveckling. Han var professor vid University of Chicago och Harvard University .

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Efter andra varldskriget , da han smugglade judar fran Europa, borjade han studera psykologi vid University of Chicago, och tog kandidatexamen efter bara ett ars studier. Genom verk av Jean Piaget , blev han intresserad av moraliskt tankande hos barn. Han lade fram sin avhandling 1958 , The Development of Modes of Thinking and Choices in Years 10 to 16 , i vilken han tecknade konturerna till vad som skulle bli kant som Kohlbergs moraltrappa.

Efter att ha undervisat vid University of Chicago, blev han 1968 professor i pedagogik och socialpsykologi vid Harvard. 1969 var han i Israel och besokte kibbutzer , och fann att den moraliska utvecklingen hos ungdomar var hogre dar an bland ungdomar som inte levde i kibbutzer. Denna erfarenhet ledde till att han omprovade sin teori, och borjade undervisa vid high school for att testa en pedagogik som byggde pa att eleverna upprattade relationer med varandra och dar allt beslutsfattande var demokratiskt forankrat.

1971 drabbades han av en tropisk sjukdom, och fick sedan en svar depression som varade i 16 ar. 19 januari 1987 utskrevs han fran sjukhuset i Massachusetts , korde till kusten, och drankte sig i Atlanten .

Kohlbergs teori om moralisk utveckling [ redigera | redigera wikitext ]

Kohlberg ar framfor allt kand for sin teori om en stegvis moralutveckling han menade att manniskor genomgar vid uppvaxten. Teorin var inspirerad av Jean Piagets iakttagelser om hur barn reagerar pa moraliska dilemman, och det forsta utkastet lades fram i hans doktorsavhandling 1958.

Teorin bygger pa att moraliska overvaganden, som ar en forutsattning for ett etiskt beteende, har sex identifierbara utvecklingsfaser. Dessa faser kunde ingrupperas i tre nivaer. Kohlberg var framst intresserad av rattvisa , och hade rattvisan som utgangspunkt for studien.

Niva 1 - Den prekonventionella nivan
1. Lydnad och straff styr moraliska overvaganden, och syften har ingen betydelse
2. Jagorientering
Niva 2 - Den konventionella nivan
3. Interpersonell inriktning, dar barnet agerar for andras godkannande
4. Lag och ordningsorientering
Niva 3 - Den postkonventionella nivan
5. Kontraktualistisk oritentering, dar samhallet och varlden styr moraliskt handlande
6. Orientering mot universella principer, dar samvetet styr och principerna ar desamma for alla manniskor

Aven om Kohlberg forknippade dessa faser och nivaer med vissa aldrar, menade han att aven vuxna kan vara utpraglat prekonventionella, och lata egenintresset avgora i dilemman.

Steg 1. forknippade han med auktoritar etik, 2 med relativism , 3. med bibehallande av sociala roller, 4. med fundamentalism , 5. med majoritetsbeslut och demokrati , och 6. med konsensus och dar rattvisan avgor vilka lagar som ager giltighet.

I sina studier konstaterade Kohlberg att somliga synes genomga moralisk regression, och senare spekulerade han huruvida det fanns en sjunde fas, som byggde pa religion , en transcendental-kosmisk moralisk orientering. Eftersom han hade svarigheter att finna empiriska bevis for en dylik, forblev den dock hypotetisk.

Den moraliska trappan som Kohlberg utvecklade ar inte vardeneutral [ fortydliga ] , utan bygger tvart om pa vissa metaetiska principer. Nagra centrala ideer ar att det finns ett obestridligt forhallande mellan moral och formaga till att resonera over moraliska beslut, att moral ar universell, och att den manskliga naturen har en forstaelse av moral som utgorande av form och innehall.

Kohlbergs teori har kritiserats, bland annat for att dess fundamentala rattvisa utesluter andra varden, varfor andra argument an rattvisa inte tas med i bedomningen av manniskors moral. Andra menar att hans rationalistiska hallning med tron pa att explicita argument som de manskliga rattigheterna styr handlingar, inte galler, utan att intuitiva principer aven spelar roll, vilket ar svart att bedoma empiriskt.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran en annan sprakversion av Wikipedia .
Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran en annan sprakversion av Wikipedia .

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ [ a b ] Bibliotheque nationale de France , BnF Catalogue general : oppen dataplattform , las online , last: 10 oktober 2015, licens : oppen licens. [kalla fran Wikidata]
  2. ^ [ a b ] SNAC , Lawrence Kohlberg, las online , last: 9 oktober 2017. [kalla fran Wikidata]
  3. ^ Brockhaus Enzyklopadie , Lawrence Kohlberg, last: 9 oktober 2017. [kalla fran Wikidata]
  4. ^ Library of Congress Authorities , USA:s kongressbibliotek , n80002310 , last: 17 januari 2020. [kalla fran Wikidata]
  5. ^ John G. Ramsay, Biographical Dictionary of Modern American Educators , 1997, ISBN 978-0-313-29133-3 . [kalla fran Wikidata]
Illustrationsbehov person-USA Denna artikel behover bilder. Har du en passande fri bild far du garna ladda upp den .
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lawrence_Kohlberg&oldid=53951854 ”