En lastbil ar ett motorfordon som ar avsett for godstransport . Lastbilar varierar mycket i storlek beroende pa modell och anvandningsomrade. Lastbilen kan definieras som en bil som varken kan anses vara en personbil eller en buss . I Sverige delas de in i latta lastbilar , som hogst far vaga 3½ ton, och tunga lastbilar som vager mer an 3½ ton. ^{[ 1 ]}

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Den forsta lastbilen i varlden byggdes av Daimler 1891. ^{[ 1 ]} Den forsta Sverigebyggda lastbilen tillverkades 1897 av Scania . I Goteborg provkordes en lastbil 17 maj 1900 genom en tur mellan Goteborg och Kungsbacka . Den var tillverkad av Motorfahrzeug- und Motorenfabrik Berlin Aktien Gesellschaft i Berlin och inkopt av bryggeriet J. A. Pripp & Son i Goteborg. Bilen kunde lasta drygt 3 000 kilo pa slat vag. Farten kunde stallas in pa fyra nivaer; 4, 7, 10 eller 14 km/tim. ^{[ 2 ]}

I borjan ansags lastbilen vara ett komplement till hastdragna lastvagnar, jarnvagar och sjofartstransporter . ^{[ 3 ]} Under 1920-talet utvecklades lastbilarna snabbt, och gick fran kedjedriftssystem och solida gummi dack till kardandriftssystem och tryckluftsdack. ^{[ 4 ]} Volvos forsta lastbil med boggiaxel var LV64 LF (Long Frame), vilken kom 1929. ^{[ 5 ]} Lastbilstillverkaren Tidaholm lanserade sin treaxliga langtradare 1930 och Scania Vabis forsta lastbil med boggi var modell 355 som kom 1933.

Under andra varldskriget och 1940-talets forsta halft saldes inte sa manga lastbilar, aven om lastbilar blev en del av armeerna . ^{[ 6 ]} Under 1950-talet ersattes bensinmotorer och rudimentara dieselforbranningsmotorer av effektiva dieselmotorer , vilket ledde till att lastbilarna blev langre och tyngre. ^{[ 7 ]} Under 1960-talet blev lastbilen det vanligaste transportmedlet, bade beroende pa forbattring av infrastrukturen och lastbilarna. ^{[ 8 ]} Under 1980-talet blev lastbilarna miljovanligare, med battre, effektivare och starkare motorer och luftfjadringssystem . ^{[ 9 ]} Under 1990-talet fortsatte miljoutvecklingen, och datorerna blev en storre del av lastbilarna med olika IT -losningar. ^{[ 10 ]}

Svenska tillverkare [ redigera | redigera wikitext ]

Svenska Volvo och Scania har en hog andel av varldsmarknaden for lastbilar. Detta beror delvis pa den starka konkurrensen dem emellan, men aven andra faktorer som hor samman med en liten men kravande hemmamarknad. For det forsta har den ringa storleken pa hemmamarknaden tvingat foretagen att expandera genom export. Samtidigt har det i Sverige lange varit tillatet med langre och tyngre lastbilar an pa andra hall i Europa , dessutom utfors mycket trafikarbete under svara forhallanden som i skogen. Det har drivit pa utveckling av motorer, drivlinor och chassi som saledes alltid varit i framkant. Nar sa Vasttyskland inforde minimikrav pa effekt per viktenhet i slutet av 60-talet for att fa lastbilarna att battre folja trafikrytmen kunde Volvo och Scania ta stora andelar av marknaden med sina redan valbeprovade koncept med motorstarka turbodieseldrivna lastbilar. Men aven fackligt drivna krav pa ergonomi och komfort, samt tidigt inforda krav pa hyttsakerhet i Sverige har bidragit till en framskjuten stallning inom hyttdesign som aven uppskattas internationellt.

Typer [ redigera | redigera wikitext ]

Registreringstyper [ redigera | redigera wikitext ]

Lastbilar indelas legalt i:

• Latt lastbil , totalvikt max 3 500 kg.
• Tung lastbil , totalvikt som overstiger 3 500 kg, kraver sarskild korkortsbehorighet .
  • Tunga lastbilar indelas ocksa i tva kategorier. Tunga lastbilar med totalvikt upp till 16 500 kg och darefter over 16 500 kg. Tunga lastbilar under 16 500 kg ar oftast tvaaxlade och anvands darfor ofta i distributionstrafik.
  • I Norge ar "lett lastebil" en lastbil med totalvikt mellan 3 500 kg och 7 500 kg och "tung lastebil" ar en lastbil pa over 7 500 kg. Bada kraver sarskild behorighet, norsk C1-behorighet ar begransad till norsk latt lastbil ^{[ 11 ]} medan C-behorighet galler for bada. ^{[ 12 ]}

Anvandningstyper [ redigera | redigera wikitext ]

Lastbilar indelas aven efter anvandningssatt:

• Langtradare for fjarrtransporter. Ofta av maximallangd (Lastbil + slap 24 m eller Euromodul dvs. Lastbil + semitrailer + slapkarra ("jigg") eller Lastbil + dolly + semitrailer 25,25 m i Sverige och Finland , i ovriga EU -lander vanligen 16.5 m semitrailer ekipage (18.75 m lastbil med slapvagn).
• Distributionsbilar for anvandning inom en region. Ofta forsedda med bakgavellift.
• Anlaggningsbilar for transport av jord , grus och sten .
• Timmerbilar for transport av obarkat timmer fran skogen till industrin.
• Specialfordon som brandbilar , kranbilar , betongbilar , sopbilar etc.

Lastbilstillverkarna bygger nastan uteslutande bara chassin , medan pabyggnadsforetag bygger sjalva lastbararna till exempelvis tankbilar , timmerbilar, sopbilar, brandbilar och kylbilar . Dessutom finns sarskilda tillverkare av trailers och slapvagnar .

En "lastvaxlare" ar en lastbil som kan bara olika typ av flak eller containrar , oppna eller slutna, och som har en kran for att lasta och lossa dessa. Medan vanliga tackta lastbilar framforallt anvands for styckegods eller gods pa lastpallar , anvands lastvaxlare till containergods och bulkgods , till exempel avfall . Eftersom lasten inte hojs ovanfor lastvaxlarens hojd vid vaxling, sa kan lastvaxlare aven anvandas i laga utrymmen.

Lastbilar i trafik i Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Vid slutet av ar 2014 fanns i Sverige 79 544 tunga lastbilar (>3.5 ton) registrerade. Dartill fanns 501 661 latta lastbilar registrerade, vilket totalt ger 581 285 lastbilar ^{[ 13 ]} .

Maxvikt och trafiksakerhet [ redigera | redigera wikitext ]

Den hogsta tillatna bruttovikten pa lastbilsekipage skiljer sig at mellan olika lander.

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Inom Sverige tillats fr o m 1 maj 2018 generellt lastbilsekipage som vager 74 ton ^{[ 14 ] [ 15 ]} . Det finns undantag, till exempel E6 Malmo - Goteborg , dar maxvikten ar 80 ton nattetid ^{[ 16 ]} .

I Sverige utgor tunga lastbilar narmare 16 procent av fordonstrafiken men medverkar vid ca 23 procent av trafikolyckorna med dodlig utgang ^{[ 17 ]} . Flera studier visar att svara olyckor dar en tung lastbil ar inblandad sallan beror pa lastbilsforaren. Vanligast ar kollision med motande personbil som kommit over i fel korfalt ^{[ 18 ]} . Genom att ersatta flera sma lastbilar med farre men storre lastbilar sa minskas antalet lastbilsfronter att sladda in i ^{[ 19 ] [ 20 ]} . Storre lastbilar sanker transportkostnaden, vilket gor att transportkopande industrins konkurrenskraft okar sa mycket att antalet lastbilar mojligen kan nara nog bibehallas. Darmed kan trafiksakerhetseffekten av storre lastbilar delvis atas upp, men i sa fall alltsa mer an val uppvagt av samhallsnyttan i naringslivet ^{[ 21 ]}

En olyckstyp dar lastbilsforaren ofta ar vallande, ar krock med cyklist vid hogersvang. I innerstader med manga cyklister finns olika begransningar pa lastbilarnas storlek. ^{[ 22 ] [ 23 ]} . Allt fler lastbilar har system for att detektera och varna for cyklister i narheten via kameror och andra typer av sensorer ^{[ 24 ]} .

Europa [ redigera | redigera wikitext ]

De flesta europeiska lander tillater max 40-48 ton bruttovikt ^{[ 25 ]} .

Finland [ redigera | redigera wikitext ]

I Finland tillats sedan oktober 2013 upp till 76 ton bruttovikt.

USA [ redigera | redigera wikitext ]

I USA ar maximal bruttovikt pa det federala Interstatevagnatet generellt 36 ton ^{[ 26 ]} , men i de flesta delstater tillats hogre bruttovikt pa Interstatevagarna ^{[ 27 ]} . Exempelvis tillats i staten New York bruttovikter pa 65 ton. Pa viktigare strak i delstaternas egna vagnat tillats i manga fall betydligt langre och tyngre fordon an pa det federala interstatevagnatet.

Miljopaverkan [ redigera | redigera wikitext ]

Lastbilar bidrar likt personbilar till buller , luft- och vattenfororeningar . Moderna lastbilar med Euro 6-motorer slapper emellertid ut mycket mindre luftfororeningsutslapp an personbilar ^{[ 28 ]} . Sett till buller avger lastbilar avsevart hogre ljudnivaer vid alla hastigheter jamfort med typiska bilar. Den har kontrasten ar sarskilt stor bland tunga lastbilar. ^{[ 29 ]}

Man har oroat sig for lastbilstransporters paverkan pa miljon, speciellt som en del av debatten om global uppvarmning . Mellan 1990 och 2003 okade koldioxidsutslappen fran transportkallor med 20%, trots forbattringar i fordonens bransleeffektivitet. ^{[ 30 ]} 2005 stod transporter for 27% av USA :s vaxthusgasutslapp , vilket okade snabbare an nagon annan sektor. ^{[ 31 ]} Enligt en berakning fran USA:s regering fran 1995 ar energiforbrukningen for att bara ett ton frakt en kilometer ligger genomsnittligt pa 337  kJ for vatten, 221 kJ for jarnvag och 2 000 kJ for lastbilar, samt nastan 13 000 kJ for lufttransporter. ^{[ 32 ]} . Genom att anvanda lastbilar med hogre kapacitet och effektivare logistik uppnas betydligt battre energieffektivitet for lastbilstransporter i Sverige an i t.ex. USA. Enligt Miljopartiet ^{[ 33 ]} (2008) forbrukade svenska lastbilar vid oklar tidpunkt i snitt 0.25 kWh/ton*km, vilket motsvarar 900 kJ/ton*km och darmed under halften av energiforbrukningen pa lastbil i USA fore 1995 enligt ovan. Emellertid har Sverige minskat lastbilarnas energiforbrukning per ton*km genom att hoja storsta tillatna bruttovikt fran 60 till 64 ton (2015). Uppfoljning av testfordon med upp till 90 ton bruttovikt genomfors inom projekt "High Capacity Transports" ^{[ 34 ]} i Sverige. Resultat visar pa energieffektivisering pa upp till ca 20 %, jamfort med ekipage med 60 tons bruttovikt. Under 2017 planerar regeringen hoja max tillaten bruttovikt for lastbilar fran 64 till 74 ton ^{[ 35 ]} . Detta kommer alltsa att minska energiforbrukningen per ton*km ytterligare pa svenska lastbilar, jamfort med i USA dar lastbilarna ar mycket mer energislukande per ton*km pa grund av deras laga lagliga bruttovikt.

Idag finns det bio-syntetiska dieseldrivmedel som ger betydligt mindre miljopaverkan, som t.ex. NexBTL . Det ar en typ av Hydrogenated vegetable oil (HVO). Manga olika sorters biobaserade, syntetiska dieseldrivmedel, som ar mycket renare an raljebaserad dieselolja, och som ocksa ger mycket renare avgaser, ar under utveckling. Via Fischer-Tropsch-processen kan s.k. BTL -drivmedel produceras ur skogsavfall, m.m. Idag ar ca 20 volymprocent av den dieselolja som saljs i Sverige baserad pa biomassa, enligt SPBI. Om motorvagarna skulle forses med elledningar, pa samma satt som jarnvagar, skulle langtradarna aven kunna ha en elmotor och koras langa strackor pa el. Tva pilotprojekt med elvagar genomfors i Sverige, varav den forsta ligger pa E16 vid Sandviken ^{[ 36 ]} och oppnades ar 2016. Beslutet att elektrifiera vagar i storre skala ligger hos politikerna, inte naringslivet, i och med att vagarna ags av staten och inte av foretag. Enligt Siemens, ABB, m.fl. ar det betydligt billigare att elektrifiera vagar och bygga pa langtradare med en elmotor, an att bygga fler nya jarnvagar.

Vagtullar for buller och luftfororening [ redigera | redigera wikitext ]

I Tyskland, Schweiz och Osterrike finns sarskilda vagtullar for lastbilar. I Tyskland galler vagtullen pa motorvagar for lastbilar over 12 ton. Tullavgiften ligger sedan 2009 pa 14 till 29 eurocent per kilometer, beroende pa lastbilens storlek och miljoklass. ^{[ 37 ]} I Osterrike tillampas en vagtull pa 15-37 eurocent per kilometer pa motorvagar for alla fordon som kan lastas till en totaltvikt pa minst 3,5 ton. ^{[ 38 ]} Aven i Schweiz tillampas vagtull for lastbilar over 3,5 ton, men har galler tullavgiften pa alla vagar, inte bara motorvagar, och avgiften beraknas till cirka 0,03 franc per tonkilometer. ^{[ 39 ]}

Sommaren 2011 antog Europeiska unionen en regel som sager att medlemslanderna kan ta ut en extra vagtull for lastbilar. Mellan tre och fyra eurocent per fordon och kilometer extra far medlemslanderna lagga pa priset for anvandning av vagarna for att kunna tacka de kostnader, for bland annat luftfororeningar och buller, som vagtransporten orsakar. For att motverka trafikstockning far tullavgiften varieras over dygnet. Direktivet om vagtullar galler for fordon over 3,5 ton. ^{[ 40 ]}

Manga miljoorganisationer soker lagar och incitament for att uppmuntra foretag att byta fran vag till jarnvag. ^{[ 41 ]} Svenska Naturskyddsforeningen vill ha en kilometerskatt pa tva kronor per kilometer for fordon over 3,5 ton. ^{[ 42 ]}

Kilometerskatt for vagslitage [ redigera | redigera wikitext ]

Regeringen har tillsatt en utredning om avstandsbaserad vagslitageskatt for tunga lastbilar ^{[ 43 ]} , vardagligt kallad kilometerskatt. Utredningen leds av den s.k. Vagslitageskattekommitten (Fi 2015:13). Forhandsinformation har namnt att skatten kan komma att ge en intakt pa ca 4 miljarder kr per ar. Uppdraget skulle enligt direktiv 2015:47 ha redovisats senast den 9 december 2016, men annu i januari 2017 ar arbetet inte slutfort.

Akeribranschen har latit genomfora en egen utredning om vilka kostnader for vagslitage som vallas av tunga fordon. Den utredningen redovisades i en lagesrapport 2016-05-23, samt i en slutrapport 2016-09-27 ^{[ 44 ]} . Resultaten visar att av Trafikverkets kostnadsposter for underhallsbelaggningar, grusvagsunderhall samt reparation av vagskador, harror endast en fjardedel fran slitage och skador vallat av trafiklast, medan tre fjardedelar harror till "tidens tand" i form av klimat (tjalskador, frys-/tocykler, UV-stralning m.m.), dalig dranering, byggfusk osv. I 2015 ars prisniva kostar den tunga trafikens vagslitage 0.91 Miljarder kr eller ca 0.11 kr per ESAL10*km, dar ESAL10 star for vagslitagemattet "10-tonsstandardaxel". Utredningen visar aven hur stor vagslitagekostnad som vallas av elva olika fordonskombinationer, redovisat per ton*km transportarbete. Av de elva analyserade fordonskombinationerna ges lagst vagslitagekostnad av foreslagna ekipage med max 74 ton bruttovikt (vantas bli tillatet under ar 2017), medan Europas vanligaste lastbilskombination for fjarrtransport 40 tons EU-semitrailer ger drygt dubbelt sa hog vagslitagekostnad. En orsak till 40 tons semitrailerekipagens hoga vagslitageeffekt ar att de har exceptionellt hog drivaxellast; 11.5 ton lagligt. Enligt rapporten har Trafikverkets kontrollmatningar visat att dessa EU-semitrailers i verkligheten ofta har illegalt overlastad drivaxel; inte sallan i intervallet 13 - 16 ton. Detta ger i praktiken betydligt hogre vagslitageeffekt an vad utredningen redovisar. Den tunga trafikens vagslitageeffekt kan halveras, genom att forstarka underdimensionerade landsvagar sa att de far barformaga likvardig med modernt byggda vagar. Orsaken ar enligt rapporten att den vagvanliga nyttan av att bygga fordon sa att axlar arrangeras i axelgrupper, den nyttan uppstar inte pa underdimensionerade vagar men bara pa normalt byggda vagar.

Framkomlighet [ redigera | redigera wikitext ]

For att ge bra framkomlighet for tunga lastbilar som kor pa anlaggningsbyggen, utfor rundvirkestransporter eller rent av kor offroad, ar chassit designat for att medge flexrorelser. I landsvagsfart utgor flexrorelser ("beam bending") problem, da de okar forarens exponering av helkroppsvibration .

Lastbilars framkomlighet vintertid [ redigera | redigera wikitext ]

I manga lander med kallt klimat (dar det ofta forekommer is och sno pa vagarna) lider trafiken av dalig framkomlighet for lastbilsekipage i langa branta motlut. Lagstiftade motmedel kan vara vinterdack (i Sverige lag pa vinterdack pa drivaxeln fran 1 jan 2013) och snokedja (i Norge lag sedan lang tid).

Lastbilar klarar langa branta stigningar aven med kontinentala "plastdack" under forutsattning att vagfriktionstalet ar minst 0,25 och det ar tillracklig last pa drivaxel/-ar. Medan personbilar har 45?55 procent av bilens vikt pa drivaxeln, har manga lastbilsekipage svart att na ens 25 procent pa drivande axel/axlar. Halare an vagfriktionstal 0,25 far det aldrig vara pa "saltvagar" (dvs statliga landsvagar i Trafikverkets driftklasser 1-3); i annat fall uppfylls inte Trafikverkets kontraktskrav pa forebyggande halkbekampning ^{[ 45 ]} . Nordiska dragbilar har ofta boggimonterade bakhjul som lastas med upp till 19 ton. I svara motlut kan foraren hissa boggiaxeln for att oka drivaxelns marktryck, minska slirningen och darmed oka framkomligheten ^{[ 46 ]} . Da passeras ofta tvaaxliga dragbilar som star och slirar sonder vagbanan med snokedjor pa underlastad drivaxel ^{[ 47 ]} . Boggilyft i svara backar ar praxis sedan over 70 ar (exempel pa tillverkare/varumarke: Zetterbergs "Zeta-lyften" fran tidigt 1940-tal) och ar inte kant for att skada vare sig nedisade (oftast stelfrusna) vagkonstruktioner eller fordon/dack. (Daremot finns rapporter om vagskador fran tung trafik i svara stigningar i soderlage. Dessa skador ar orsakade av att asfaltens bitumen mjuknar i extrem sommarvarme, vilket medfor att vagbelaggningen forlorar mycket av sin lastfordelande egenskap sa att vagens barformaga sjunker under heta sommardagar).

Manga akare i Norge monterar aldrig de snokedjor man enligt lag medfor. Nar det blir sa halt parkerar man och ringer efter plog-/sandbilen. Till orsakerna hor ar att det kan vara svart att utan trafikolycksrisk montera av/pa kedjorna (vagen saknar lamplig "kattingplats"; d.v.s. en bred och lang speciellt skyltad ficka dar lastbilsekipaget och foraren ryms bredvid vagbanan, placerad pa lagom accelerationsstracka fore stigningen), samt att kedjor bullrar (stressar djur vid djurtransport), kan orsaka gnistbildning (farligt, sarskilt vid transport av brandfarligt gods) och slar sonder vagbanan (i synnerhet da vagytan bestar av tjockt lager hardpackad is/sno) ^{[ 48 ]} .

Kortips for att ta ett tungt lastbilsekipage upp for och ned for langa branta hala backar finns pa YouTube ^{[ 49 ]} .

Tillverkare [ redigera | redigera wikitext ]

Nagra tillverkare av lastbilar eller delar till lastbilar ar:

• DAF
• Navistar International
• Iveco
• Jelcz
• KAMAZ
• GAZ
• AMO ZIL
• MAZ
• KRAZ
• Ural
• Kenworth
• MAN
• Mercedes med de ovriga varumarkena Freightliner och Fuso
• Peterbilt
• Renault Trucks
• Scania
• Sisu Auto
• Sterling trucks
• Tata Motors
• Tatra
• Tesla
• Volvo med de ovriga varumarkena Renault Trucks , Mack Trucks och UD Trucks
• Western Star Trucks

Lastbilsslap [ redigera | redigera wikitext ]

• Benalu
• Briab
• Chereau
• Ekeri
• Fruehauf
• Goldhofer
• Harryda
• Interconsult
• Jyki
• Krone
• Limetec
• MST
• NTM
• Narko
• Schmitz
• Tankmobil
• Translink (Tidigare namn; Kilafors.)
• Van Hool

Media [ redigera | redigera wikitext ]

Musik [ redigera | redigera wikitext ]

Lastbilen och trucker-livsstilen hyllas i en rad latar, framforallt inom countrymusiken . Aven inom andra genren forekommer hyllningar till lastbilen.

• Ett exempel ar thrash-metal bandet BigRig ^{[ 50 ]} , vilket t.o.m. tog sitt namn efter ett amerikanskt smeknamn pa semitrailerekipage.
• Red Sovine har gjort en rad lastbilslatar; Giddyup Go ^{[ 51 ]} , Teddy Bear ^{[ 52 ]} och Phantom 309 ^{[ 53 ]} .
• Cold Shoulder ^{[ 54 ]} av Garth Brooks handlar om en lastbilschauffor som blivit staende pa vagrenen under ett ovader, och dar fantiserar om att vara hemma hos sin fru.
• Convoy ^{[ 55 ]} ar en countrylat av C. W. McCall.
• Eighteen Wheels and a Dozen Roses ^{[ 56 ]} blev 1987 en hit for countrysangaren och latskrivaren Kathy Mattea.
• Papa Loved Mama ^{[ 57 ]} av Garth Brooks handlar om en lastbilschauffor och hans fru.
• Roll On (Eighteen Wheeler) ^{[ 58 ]} av Alabama handlar om en lastbilschauffor som varje kvall ute pa vagarna ringer hem till sin familj.
• Six Days on the Road ^{[ 59 ]} med Dave Dudley.
• Truck Drivin' Song ^{[ 60 ]} av Weird Al Yankovic handlar om en kvinnlig lastbilschauffor, och framfors av en man med mork stamma.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Barighetsklass
• Chauffor
• Dolly
• Dack (hjul)
• Fordonsdynamik
• Pahangsvagn (semitrailer)
• Rullmotstand
• Slapfordon
• Slapvagn
• Transportmedel

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Delar av den har artikeln ar baserad pa engelsksprakiga Wikipedia .

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Lastbil .
  Bilder & media

v   ?   r Klassifikation av fordon i Sverige Motordrivet fordon Motorfordon Bil Buss  · Latt lastbil  · Tung lastbil  · Personbil klass I  · Personbil klass II Motorcykel Tung  · Mellan  · Latt Moped Klass I  · Klass II Motorredskap Klass I  · Klass II Traktor Terrangmotorfordon Slapfordon Semitrailer (pahangsvagn)  · Slade  · Slapvagn Fastkopplingsbara fordon Efterfordon  · Sidvagn Icke-motordriva fordon Cykel  · Hastfordon  · Ovrigt fordon