Lars Johan
Hierta
, ibland stavat
Hjerta
, fodd
23 januari
1801
i
Uppsala
, dod
20 november
1872
i
Stockholm
,
[
7
]
var en svensk
tidningsman
,
bokforlaggare
,
foretagare
och
politiker
. Han var ledamot av
adelsstandet
1828?1866 och ledamot av
andra kammaren
1866?1872. Han grundade bland annat
Hiertas bokforlag
1829,
Aftonbladet
1830 och
Liljeholmens Stearinfabrik
1839.
Lars Johan Hierta foddes in i
adeln
som son till akademirantmastaren vid
Uppsala akademi
, kemisten Carl Diedrik Hierta och dennes hustru Hedvig Johanna Schmeer, av
borgerligt
ursprung.
[
8
]
Farfadern hade liksom sina forfader varit militar.
[
9
]
Hierta undervisades i hemmet och borjade vid
Uppsala universitet
1814, dar han promoverades till
filosofie magister
och avlade
hovrattsexamen
1821. Samma ar blev han
auskultant
i
Bergskollegium
, dar han 1825 befordrades till notarie. Han tjanstgjorde lange som tillforordnad sekreterare och vid flera tillfallen forrattade han bergmastarsysslor inom olika bergmastardomen, sista gangen 1830. Samtidigt hade han som
extra ordinarie
tjansteman haft anstallning inom flera andra ambetsverk men drogs alltmer till den politiska och publicistiska verksamheten.
Lars Johan Hierta var fran 1833 gift med Wilhelmina Froding (1805?1878) och hade fem barn tillsammans med henne.
Lars Johan Hierta hade dessutom ett utomaktenskapligt forhallande med
Wendela Hebbe
, och hade tillsammans med henne sonen
Edvard Faustman
(1852?1927).
[
10
]
Vid
1823 ars riksdag
antogs han som riddarhuskanslist dar han vann riddarhusets pris for ett
stenografiskt
system for det svenska spraket. Vid den foljande
riksdagen 1828?1830
var han notarie och rostberattigad ledamot av
standsriksdagen
dar han till en borjan tillhorde det liberala partiet. Han borjade med sitt skrivande i
Conservationsbladet
(1823), i
Argus
(1824-26) och sporadiskt i
Stockholmsposten
(1826?28), forst som humorist, darefter som nyhetsformedlare och slutligen som politisk skribent.
Lars Johan Hiertas gravvard pa
Norra begravningsplatsen
i Stockholm.
Under riksdagen 1828?1830 gav han tillsammans med
Magnus Jacob Crusenstolpe
ut en riksdagstidning. 1829 kopte han ett boktryckeri och samma ar borjade han att arbeta som forlaggare. Hans kannedom om de politiska forhallandena fick honom att rikta in sig pa att tillgodose den svenska publikens krav pa den svenska pressen. 1830 gav han tillsammans med nagra vanner ut prospekten till
Aftonbladet
vars forsta nummer kom ut 6 december 1830. Aven om tidningen redan fran borjan angreps av de redan etablerade tidningarna sa fick Hierta snabbt en stor publik.
Han var inriktad pa att gora grundlagarna till en sanning i livet, att vacka folkets vilja till ett storre deltagande i samhallsarbetet, att for detta skapa battre former an standsrepresentationen samt att sa snart som mojligt skapa stod och ledning for en tidning som representerade de liberala stravandena som fanns inom alla samhallsklasser i landet. Darfor overgav han
deduktionen
och riktade istallet in sig pa mer lattlasta texter.
Vid 1834 ars riksdag ansag manga att Aftonbladet var en samhallsmakt som representerade en liten men stark minoritet. Det styrelsesatt Hierta bekampade var det sa kallade
Brahevaldet
som gjorde den konstitutionella konseljen till en formalitet. Han kravde att mal behandlades i laga ordning, han persiflerade befordringssystemet, avslojade maktmissbruk som till exempel overtradelser av riksdagens budgetdirektiv. Detta ledde ofta till hatska anklagelser fran olika hall, framfor allt mellan riksdagarna 1835 och 1840 da polemiken var bitter och tidningsstriderna ofta urartade till personliga gral.
En av de mest framtradande faktorerna i denna polemiska och politiska forbistring var indragningsmakten som ofta anvandes av regeringen istallet for laga atal da en tidning ansags ha gjort sig skyldig till brott mot
tryckfrihetsforordningen
. Indragningen verkstalldes utan att ge kannedom om anledningen till den, varken for delinkventen eller for allmanheten. Hierta utsattes for 14 sadana indragningar mellan 1835 och 1838 men bara for 8 officiella atal som tidningsutgivare. Dessa kunde endast riktas mot honom personligen fore den forsta indragningen eftersom han darefter inte hade ratt att sta som ansvarig utgivare. Hiertas strid med indragningsmakten gjorde att han standigt tvingades att se till att ha tillgang till "tillstandsbevis" som hade utfardats till andra personer och med vars hjalp han gav ut tidningen under bland annat "Det nya", "Det 3:e" och "Det 4:e" Aftonbladet. Sa smaningom utmonstrades indragningsmakten och darefter blev atalsfoljderna frikannanden eller boter mot antingen Aftonbladet eller Hierta som forlaggare.
Lars Johan Hierta star staty pa Riddarhustorget i Stockholm
Vid riksdagen 1834?1835 hade Hierta kampat for en utokad narings- och handelsfrihet, offentlighet vid underdomstolar, representationens ombildning med mera, men det var forst vid den foljande riksdagen, 1840?1841 som Hierta intog en mer framstaende plats saval bland oppositionens ledare som bland riddarhusets talare. Han var en forkampe inom riksdagen och i Aftonbladet samt i "Aftonbladsfursten", som ansags vara en samhallsmakt vid den tiden, for bland annat
representationsreformen
, avskaffande av protektionistiska tullar och
skratvang
, inforande av folkskolor och ombildning av den intellektuella skolans ombildning. Segern sag under en tid att ga till oppositionen da regeringen led flera nederlag i anslagsfragor, forslag till andrad nationalrepresentation bordlades, statsradets nya organisation genomfordes och en i dubbel mening ny konselj kom till makten. Men oppositionen forblev i minoritet.
Efter
Karl XIV Johans
dod 1844 var de oppositionella och regeringsvanliga rollerna under en tid ombytta. Hierta kallades "Regeringens sjalvstandige bundsforvant", men motstandet mot honom var aldrig storre an under 1844 ars strid om den bordlagda representationsforandringens antagande. Da forslaget fallit bildades ett sallskap for reformstridens fortsattning. Hierta var en av ledarna i detta saval som i de efterfoljande reformsallskap som under de 20 efterfoljande aren verkade for reformernas inforande. Han verkade dock mer genom sin tidning som 1847 hade atertagit en oppositionell stallning, inte mot "systemet" utan snarare mot "bristen pa system". 1848 ars omvalvningar satte ater reformen i fokus under en ny ministar, men den kungliga reformen sympatiserade inte med liberalernas uppfattning. Hierta paverkades fran olika hall och intog en obestamd hallning dar han vacklade mellan reformmotenas forslag och det kungliga forslaget som han hade gett sitt stod. En ra polemik fordes mot honom dar han framstalldes som en avfalling, plutokrat och vinningslysten fabrikant som agerade likadant i politiken som i andra affarer. Till foljd av
Almquistaffaren
fick den konservativa och mindre pressen tillsammans anledning att smutskasta Hierta och forsokte gora honom medansvarig for Almqvists pastadda brott.
Trott pa tidningsmannaskapet och langtan efter en annan sysselsattning drog sig Hierta tillbaka fran sin framstaende politiska stallning och salde Aftonbladet som i borjan av 1852 fick en ny ledning.
Lars Johan Hierta.
Wilhelmina Hierta (1805-1878). Oljemalning i "Spokslottet" (
Schefflerska palatset
).
Vid riksdagarna 1847 och 1850 hade Hierta verkat for humanistiska reformer samt for tullnedsattningar och det var i liknande fragor han fortsatte att kampa fran riddarhuset mellan 1853 och 1858 samt i borgarstandet 1859?1866 vid standsriksdagarna. Han fortsatte att kampa for mildring i lagar, utvidgande av kvinnans medborgerliga rattigheter, avskaffande av speciella formansrattigheter pa allmanhetens bekostnad, representationsreformen och sparsamhet med statsmedel framforallt nar det gallde krigsbudget och jarnvagsbyggande. Nar slutligen reformen antogs valdes Hierta (1866) till en av Stockholms representanter i
Andra kammaren
dar han deltog fram till sin dod som kammarens alderspresident, ledamot av stats- eller konstitutionsutskott, verksam talare och motionar i de fragor han kampade for.
Hiertas forlaggarverksamhet pagick mellan 1829 och 1871. Genom sitt "Lasebibliothek" och andra skrifter skapade han nya lasekretsar aven utanfor tidningspubliken. Hans forlag gav ut omkring 1 000 olika skrifter. Han utvidgade och utvecklade sitt boktryckeri flera ganger vilket gjorde honom beromd inom branschen. Han introducerade samtidens framsta utlandska romanforfattare i svensk litteratur, men blev ocksa forlaggare for flera hundra verk av svenska forfattare. Crusenstolpe, som hade manga ovanliga ord att saga sin forne vapenbroder, erkande dock att Lars Hierta var "den forste, som i Sverige givit sa betydliga honorar, att det har blivit mojligt subsistera [halla ut] sasom endast skriftstallare".
[
11
]
Ett av Hiertas verksamhetsomraden var kemisk tillverkning, dar
stearinljuset
var hans framsta produkt. Under en tid pa 1840-talet var han skeppsredare och importor. Han deltog lange i forsoken att gora
Gotlands
myrar till odlingsbar mark, han agde i nastan 20 ar en sidenfabrik, deltog i bland annat sagverksrorelse och arbetade i flera olika inriktningar industriell utveckling. Hans ekonomiska framgangar i sina olika foretag gav honom tidigt den oberoende stallning han behovde for sin politiska verksamhet och han blev pa aldre dagar en rik man. Ar 1881 lat Publicistklubben i pragla en guldmedalj over honom.
Hierta dog den 20 november 1871 pa Brunkebergs hotell dar han bodde sedan lange. Han begravdes 1 december pa Norra Begravningsplatsen.
[
12
]
Av sina tillgangar skankte hans anka, Vilhelmina Froding, 100 000 kronor till
Stockholms hogskola
for inrattande av en professur i nationalekonomi samt 400 000 kronor till en fond for stiftelsen "Lars Hiertas minne". Pa 100-arsdagen av Hiertas fodelse instiftade hans dottrar en resestipendiefond for svenska publicister.
Fjalltoppen
Lars Hiertafjellet
, pa
Spetsbergen
i narheten av huvudorten
Longyearbyen
, ar uppkallad efter Lars Johan Hierta.
[
13
]
-
Sjelf-biografiska anteckningar
. Stockholm: Harald Wieselgren. 1901.
Libris
766887
- Till hundraarsdagen af hans fodelse enligt uppdrag af Stiftelsen Lars Hiertas minne anyo utgifna af Harald Wieselgren. - I fulltext pa:
Projekt Runeberg
och
Stockholmskallan
.
- ^
Hierta, LARS J.
, Svenskagravar.se,
las online
, last: 11 april 2023.
[kalla fran Wikidata]
- ^
Sten nr 55 ? Lars Johan Hierta
, Norra begravningsplatsen.se,
las online
, last: 6 juni 2017.
[kalla fran Wikidata]
- ^
Lars . J . Hierta ★ 1801 † 1872, last: 11 april 2023.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
c
d
e
f
g
]
Tvakammar-riksdagen 1867?1970
, vol. 1, 1985, s. 108, last: 12 juni 2023.
[kalla fran Wikidata]
- ^
Lars Johan Hierta
,
Svenskt biografiskt lexikon
.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
]
Albin Hildebrand
,
Lars Johan Hierta
, Svenskt portrattgalleri : XXV:2. Riksdagens andra kammare 1867-1904
, 1905, s. 17,
las online
las online
, last: 31 juli 2020.
[kalla fran Wikidata]
- ^
”Lars Johan Hierta”
.
sok.riksarkivet.se
.
https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/artikel/13575
. Last 30 april 2023
.
- ^
Se tabellerna 36 och 35 i Anreps attartavlor
- ^
Se slakttabellerna i Anreps attartavlor
- ^
Nationalencyklopedin
multimedia plus, 2000.
- ^
Grimberg, Carl.
”198 (Svenska folkets underbara oden / VIII. 1809 ars man, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vart naringsliv och kommunikationsvasen under teknikens tidevarv 1809-1859)”
.
runeberg.org
.
https://runeberg.org/sfubon/8/0200.html
. Last 7 januari 2023
.
- ^
Lindorm, Erik (1974).
Oscar II och hans tid
. sid. 11
- ^
”Lars Hiertafjellet”
(pa norska).
Polar place names
. Norsk polarinstitutt
.
https://placenames.npolar.no/Lars_Hiertafjellet/Svalbard/1842c282-91c6-5cd4-8bbc-d2fead010dc9
.
- Furuland, Gunnel:
Romanen som vardagsvara
: forlaggare, forfattare och skonlitterara haftesserier i Sverige 1833?1851 fran Lars Johan Hierta till Albert Bonnier (Skrifter utgivna av Avdelningen for litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala, [ISSN: 0349-1145 ;] Nr 53) (Uppsala, 2007) Diss.
- Grundad 1830 av Lars Johan Hierta
/ redaktorer: Karl Erik Gustafsson & Per Ryden (Sylwan (Goteborg), [ISSN: 1403-3585 ;] Nr 4) (Goteborg, 1999)
- Kihlberg, Leif:
Lars Hierta i helfigur
(Stockholm, 1968)
- Lagerstrom, Hugo:
Lars Johan Hierta
: nagra anteckningar (Stockholm, 1910)
- Lonnroth, Ami:
Tidningskungen
: Lars Johan Hierta : den forste moderne svensken / Ami Lonnroth & Per Eric Mattsson (Stockholm, 1996) - Behandlar aven Hiertas insatser som forlaggare, hans roll i fejden kring Almqvists "Det gar an" samt som kulturdebattor i allmanhet
- Peterson, P. G.:
Lars Johan Hierta
(Stockholm, 1953) - Foredrag vid Skolans for Bokhantverk 50-arsjubileum 1953
- Wieselgren, Harald:
Lars Johan Hierta
: en forkampe for utvecklingen
(Studentforeningen Verdandis smaskrifter, [ISSN: 99-0470915-7 ;] Nr 7) (Uppsala, 1888)
Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran
Nordisk familjebok
,
Lars Johan Hierta
, 1904?1926.