Langhus (byggnad)

Fran Wikipedia
Det rekonstruerade "Hovdingahuset" i Borg, Lofoten , Norge . Nagra av de storsta langhusen man kanner till byggdes i Nordnorge.

Langhuset ar den byggnadstyp som framfor alla andra forknippas med nordisk forntid . I stora delar av Nordeuropa var den allman fran neolitikum till borjan av medeltiden .

Konstruktion [ redigera | redigera wikitext ]

Rekonstruerat langhus i Gene fornby .
Rekonstruerat langhus i Trelleborg , Slagelse , Danmark .
Jarnaldershuset Korunda .
Jarnaldershuset Korunda, interior.

Langhuset byggdes med ett antal palrader ? dels langs langsidorna och gavlarna, dels barande palar inuti huset. Olika takstolskonstruktioner avloste varandra. Det langa inre rummet kunde uppta hela husets langd eller delas av i olika avdelningar.

Langhus gjorde verkligen skal for namnet ? upp till 30 meter langa eller mer var ingen ovanlighet. Storre langhus kunde vara sa stora som 50 meter, men aven exempel pa uppemot 80 meter langa hus finns i Norge .

Karaktaristiskt for langhuset ar vindogat , rokgangens oppning ovanfor gaveln, som lanat sitt namn till ordet for fonster i saval gaeliskan (fuinneog), norskan ( vindu (bokmal), vindauga (nynorska) ), danskan ("vindue") som engelskan ( window ). Huset hade alltsa en eldstad i mitten av huset, utan skorsten. Istallet leddes roken ut genom vindogat med hjalp av sjalvdrag .

Anvandning [ redigera | redigera wikitext ]

I detta hus bodde vanligen en hel gards befolkning, bonden med familj och lite slakt, kanske nagra fler. I de aldre langhusen bodde djur och manniskor under samma tak. Senare borjade man avdela husen i rum med olika funktioner. Mot slutet av jarnaldern borjade man anvanda langhusen till annat an endast boende. Exempelvis tycks man anvant langhus som en typ av garnisonsforlaggningar i exempelvis Birkaborgen , och Trelleborgen i Slagelse .

Tidiga langhus [ redigera | redigera wikitext ]

De tidigaste langhusen man kanner till byggdes under neolitisk tid for c:a 7000 ar sedan, troligen av de forsta jordbrukarna i Europa. De forsta exemplen hittar man i Centraleuropa och satts i samband med den bandkeramiska kulturen . De arkeologiska fynden har visat att det finns en i regelmassighet i utforande och byggnadssatt, som langsamt och under en langre tidsperiod brett ut sig till ovriga delar av Europa.

Huslangderna varierade fran 12 till 40 meter. Bredden var c:a 7 meter. Den hoga gaveln eller valmtaket stottades av fem rader av stora trapalar. Som fundament for de pilflatade [ fortydliga ] yttervaggarna har man haft en storre nedgravd trastock .

For de flesta fyndplatser har man noterat att huset inte haft nagra fonster, och att endast en av sidorna haft en ingang.

Jarnalderns langhus [ redigera | redigera wikitext ]

Under jarnaldern blev langhusen mer avancerade i utforandet. Bland annat borjade kortsidorna ofta smalnas av, vilket gjorde att husen fick en mer smacker form. Hojden pa husen tycks ocksa ha okat.

De storsta svenska langhusen fran jarnaldern har hittats i Gamla Uppsala (50 x 12,5 meter) [ 1 ] , i Aska i Hagebyhoga socken i Ostergotland (47,5 x 14 meter) [ 2 ] och i Ytterby (tidigare kallat Yttre Kongahalla) i Bohuslan (48 x 10 meter) [ 3 ] , samt Osterhog i Sjogerstads socken i Vastergotland [ 4 ] (50x7m).

Andra exempel ar den pa Aland funna hallen om 40 x 12 meter. [ 5 ] och den vendeltida hallbyggnaden om 40 x 10 meter i Stroja i Kvillinge socken , Ostergotland. Den senare uppfordes cirka ar 450 och ar Ostergotlands aldsta hallbyggnad fran folkvandringstiden . [ 6 ]

Forskare har fragat sig varfor langhusen, efter en 5000-arig tradition, overgavs och vid borjan av medeltiden ersattes med timrade hus. [ 7 ]

Platser dar man kan se langhus i Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ "Skrytbygge brandes ner", SVT Nyheter Uppsala 19/9 2017
  2. ^ Martin Rundkvist & Andreas Viberg (2014) "Geophysical Investigations on the Viking Period Platform Mound at Aska in Hagebyhoga Parish, Sweden", Archaeological Prospection med en jamforelse mellan Gamla Uppsala och Aska
  3. ^ Simon Karlsson, Ulf Ragnesten och Joel Westblom Bebyggelsekomplex med hallbyggnad , fornlamning Raa 22:1, Ytterby socken, Bohuslan, gravsasongen 2011. University of Gothenburg. Dept of Historical Studies. GOTARC Serie D Arkeologiska rapporter No. 104 Goteborg 2012, sid 17 och 36
  4. ^ Anders., Ask, Christer, 1950- Berglund, (2005). Arkeologiska moten utmed vag 26 : Borgunda - Skovde . Vastergotlands museum. ISBN 9197381349 . OCLC 185204213 . http://worldcat.org/oclc/185204213 . Last 19 februari 2019  
  5. ^ "Unik vikingtida hallgrund funnen pa Aland", Hufvudstadsbladet 2014-05-15
  6. ^ Bjorn Hjulstrom "Gastabuden i Stroja", Popular arkeologi nr 3 2018, sid. 29?31
  7. ^ Edblom, Lena (2004). Langhus i Gene : teori och praktik i rekonstruktion . Umea: Institutionen for Arkeologi och Samiska Studier, Umea universitet. ISBN 91-7305-646-4  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]