Langhuset
ar den
byggnadstyp
som framfor alla andra forknippas med nordisk
forntid
. I stora delar av Nordeuropa var den allman fran
neolitikum
till borjan av
medeltiden
.
Langhuset byggdes med ett antal
palrader
? dels langs langsidorna och gavlarna, dels
barande palar
inuti huset. Olika
takstolskonstruktioner
avloste varandra. Det langa inre rummet kunde uppta hela husets langd eller delas av i olika avdelningar.
Langhus gjorde verkligen skal for namnet ? upp till 30 meter langa eller mer var ingen ovanlighet. Storre langhus kunde vara sa stora som 50 meter, men aven exempel pa uppemot 80 meter langa hus finns i
Norge
.
Karaktaristiskt for langhuset ar
vindogat
, rokgangens oppning ovanfor gaveln, som lanat sitt namn till ordet for fonster i saval gaeliskan (fuinneog),
norskan
(
vindu (bokmal), vindauga (nynorska)
),
danskan
("vindue") som
engelskan
(
window
). Huset hade alltsa en
eldstad
i mitten av huset, utan skorsten. Istallet leddes roken ut genom vindogat med hjalp av
sjalvdrag
.
I detta hus bodde vanligen en hel gards befolkning, bonden med familj och lite slakt, kanske nagra fler. I de aldre langhusen bodde djur och manniskor under samma tak. Senare borjade man avdela husen i rum med olika funktioner. Mot slutet av jarnaldern borjade man anvanda langhusen till annat an endast boende. Exempelvis tycks man anvant langhus som en typ av garnisonsforlaggningar i exempelvis
Birkaborgen
, och
Trelleborgen
i
Slagelse
.
De tidigaste langhusen man kanner till byggdes under neolitisk tid for c:a 7000 ar sedan, troligen av de forsta jordbrukarna i Europa. De forsta exemplen hittar man i
Centraleuropa
och satts i samband med den
bandkeramiska kulturen
. De arkeologiska fynden har visat att det finns en i regelmassighet i utforande och byggnadssatt, som langsamt och under en langre tidsperiod brett ut sig till ovriga delar av Europa.
Huslangderna varierade fran 12 till 40 meter. Bredden var c:a 7 meter. Den hoga
gaveln
eller
valmtaket
stottades av fem rader av stora trapalar. Som fundament for de pilflatade
[
fortydliga
]
yttervaggarna har man haft en storre nedgravd
trastock
.
For de flesta fyndplatser har man noterat att huset inte haft nagra fonster, och att endast en av sidorna haft en ingang.
Under
jarnaldern
blev langhusen mer avancerade i utforandet. Bland annat borjade kortsidorna ofta smalnas av, vilket gjorde att husen fick en mer smacker form. Hojden pa husen tycks ocksa ha okat.
De storsta svenska langhusen fran jarnaldern har hittats i
Gamla Uppsala
(50 x 12,5 meter)
[
1
]
, i
Aska
i
Hagebyhoga socken
i Ostergotland (47,5 x 14 meter)
[
2
]
och i
Ytterby
(tidigare kallat Yttre Kongahalla) i Bohuslan (48 x 10 meter)
[
3
]
, samt Osterhog i Sjogerstads socken i Vastergotland
[
4
]
(50x7m).
Andra exempel ar den pa
Aland
funna hallen om 40 x 12 meter.
[
5
]
och den
vendeltida
hallbyggnaden om 40 x 10 meter i
Stroja
i
Kvillinge socken
, Ostergotland. Den senare uppfordes cirka ar 450 och ar
Ostergotlands
aldsta hallbyggnad fran
folkvandringstiden
.
[
6
]
Forskare har fragat sig varfor langhusen, efter en 5000-arig tradition, overgavs och vid borjan av
medeltiden
ersattes med
timrade
hus.
[
7
]
- Stavgard
,
Burs
,
Gotland
(det forsta rekonstruerade langhuset i Sverige)
- Gene fornby
,
Ornskoldsvik
,
Angermanland
- Hornbore by
,
Hamburgsund
,
Bohuslan
- Ale vikingagard
,
Ale kommun
,
Vastergotland
- Ekehagens forntidsby
,
Falkopings kommun
,
Vastergotland
- Arsjogard
, vikingagard,
Arsunda
,
Gastrikland
- Jarnaldershuset Korunda
,
Osmo
,
Nynashamns kommun
- Fotevikens Museum
,
Hollviken
,
Vellinge kommun
- ^
"Skrytbygge brandes ner", SVT Nyheter Uppsala 19/9 2017
- ^
Martin Rundkvist
& Andreas Viberg (2014) "Geophysical Investigations on the Viking Period Platform Mound at Aska in Hagebyhoga Parish, Sweden",
Archaeological Prospection
med en jamforelse mellan Gamla Uppsala och Aska
- ^
Simon Karlsson, Ulf Ragnesten och Joel Westblom
Bebyggelsekomplex med hallbyggnad
, fornlamning Raa 22:1, Ytterby socken, Bohuslan, gravsasongen 2011. University of Gothenburg. Dept of Historical Studies. GOTARC Serie D Arkeologiska rapporter No. 104 Goteborg 2012, sid 17 och 36
- ^
Anders., Ask, Christer, 1950- Berglund, (2005).
Arkeologiska moten utmed vag 26 : Borgunda - Skovde
. Vastergotlands museum.
ISBN 9197381349
.
OCLC
185204213
.
http://worldcat.org/oclc/185204213
. Last 19 februari 2019
- ^
"Unik vikingtida hallgrund funnen pa Aland", Hufvudstadsbladet 2014-05-15
- ^
Bjorn Hjulstrom "Gastabuden i Stroja",
Popular arkeologi
nr 3 2018, sid. 29?31
- ^
Edblom, Lena (2004).
Langhus i Gene : teori och praktik i rekonstruktion
. Umea: Institutionen for Arkeologi och Samiska Studier, Umea universitet.
ISBN 91-7305-646-4