Kyotoprotokollet

Kyotoprotokollet ar en internationell overenskommelse, sluten den 11 december 1997 i Kyoto i Japan , darav namnet. Avtalet, som tradde i kraft den 16 februari 2005 , innefattade klimatmal om att de arliga globala utslappen av vaxthusgaser skulle minska med minst 5,2 procent fran aret 1990 till perioden 2008?2012. Pa klimatkonferensen i Doha 2012 blev det enighet om att forlanga avtalet till ar 2020.

Landernas atagande [ redigera | redigera wikitext ]

Kyotoprotokollet innebar bland annat att EU-medlemslanderna ska minska sina utslapp med atta procent och Japan med sex procent. EU-medlemslanderna har sedan forhandlat inbordes och fatt olika enskilda kvoter. Det galler framst sex vaxthusgaser som ska begransas av Kyotoprotokollet. Alla dessa skulle sankas till 5,2 procent under 1990 ars utslapp, Sverige ar ett av de lander som har lyckats med detta mal. Avtalet tillater dessutom en handel med utslappsratter , var utslappen sker har ingen storre betydelse, huvudsyftet ar att fa ner den totala kvoten. Darfor finns det ett system som gor att lander, som har svart att sanka sina utslapp, kan betala projekt i andra lander, dar man lyckas sanka sina utslapp. De flesta lander, som skrivit under Kyotoavtalet, har ocksa lyckats sanka sina utslapp, men ofta inte i tillracklig utstrackning. En del lander som Spanien har dock okat sina utslapp, i det har fallet med 50 procent. For att avtalet skulle trada i kraft, kravdes det att minst 55 lander som tillsammans svarade for 55 procent av 1990 ars utslapp officiellt ratificerade det, det vill saga godkande avtalet i respektive lands parlament .

Nar avtalet slots var Bill Clinton USA:s president , men USA:s kongress ratificerade inte avtalet under aterstoden av hans presidenttid, som varade fram till januari 2001. I mars 2001 deklarerade USA:s nye president George W. Bush att USA inte skulle ratificera Kyotoprotokollet. Hans forklaring till det var att utvecklingslander inte behover begransa sina utslapp i lika stor omfattning som de utvecklade landerna. Den sankning som USA lyckades gora fran 2005 till 2006 berodde till storsta del pa att vintern var ovanligt mild och sommaren ovanligt kall.

Vid overlaggningar mellan EU-medlemslanderna och Ryssland uttalade EU-medlemslanderna sitt stod for att Ryssland skulle bli medlem i Varldshandelsorganisationen (WTO) mot att Ryssland stodde Kyotoprotokollet. Nar Ryssland sa skrev under innebar det att avtalet verkligen kunde trada i kraft.

USA hade valt att stalla sig utanfor samarbetet. Man sager att det skulle paverka USA:s ekonomi negativt samt att avtalet ar orattvist da stora ekonomier som Indien och Kina inte omfattas av utslappsregleringarna. Vissa av USA:s delstater , till exempel Kalifornien , har dock satt upp egna klimatmal som liknar Kyotoavtalet. Staden San Francisco har skrivit under och ratificerat.

Australien valde ocksa lange att sta utanfor men den 3 december 2007 skrev den nyvalde premiarministern Kevin Rudd under avtalet for Australiens rakning. Det var hans nya regerings forsta atgard i regeringsstallning.

Kanada skrev under Kyotoprotokollet 1998 och ratificerade det 2002 men drog sig ur avtalet 2011, och uttradet fullbordades 2012.

Somalia skrev under Kyotoprotokollet 2010 och Afghanistan skrev under avtalet 2013.

Sydsudan utropade sig som sjalvstandigt fran Sudan 2011 och omfattas inte av avtalet, da den sjalvstandiga staten annu inte skrivit under det.

Fragan om nytt avtal [ redigera | redigera wikitext ]

Vid Forenta nationernas klimatkonferens i Kopenhamn 2009 var enligt de riktlinjer som sattes upp under klimatkonferensen i Bali 2007 motets huvudmal att komma overens om vad som ska ersatta Kyotoprotokollet nar det lopte ut 2012. Men nagon enighet kunde inte nas under Kopenhamnsmotet och forhandlingarna flyttades fram ett ar till motet i Cancun i Mexiko 2010. Inte heller da lyckades man dock na enighet utan forhandlingarna fortsatte vid motet i Durban i Sydafrika 2011 och vid motet i Doha i Qatar 2012. Pa klimatkonferensen i Doha beslutade man om att forlanga Kyotoprotokollet till ar 2020. I december 2020 hade 148 lander accepterat dessa forandringar. ^[
1
]

Nagra lander, Japan, Nya Zeeland och Ryssland, ville efter beslutet om forlangning inte ata sig nya bindande utslappsmal for en andra atagandeperiod.