En kvinna ar en fullvuxen manniska med biologiskt honkon till skillnad fran en vuxen hane , som kallas man . En flicka ar en ung hona av arten manniska, till skillnad fran en ung hane av samma art, som kallas pojke .

Kvinnan kallas det homogametiska konet , med en karyotypisk utgangspunkt, vilket innebar att kvinnan har tva X-kromosomer som konskromosomer , eller karyotyp 46,XX. ^{[ 1 ]} Det biologiska konet bildas av urgonaden , som tidigt under embryonal tid bildar de mullerska och wolffska gangarna . Hos flickfostret tillbakabildas de wolffska gangarna, medan de mullerska gangarna vidareutvecklas till flera av de inre kvinnliga konsorganen, daribland aggstockarna som ar endokrina kortlar for kvinnliga konshormoner . Dock har flickfoster i jamforelse med pojkfoster laga nivaer konshormoner. Ostrogen i nagon storre mangd borjar bildas forst vid puberteten . ^{[ 2 ]}

Fertilitet [ redigera | redigera wikitext ]

Kvinnan har formaga att foda barn efter puberteten. Vid 45-55 ars alder avtar formagan att bli gravid med hjalp av de egna aggceller nar menopausen inleds, och efter 58 ar det ytterst fa kvinnor som kan bli gravida. Kvinnor kan genomga graviditet och foda barn aven ett antal ar efter menopaus om ett agg inplanteras.

De fysiska forandringar som tilltar i puberteten ar utvecklingen av den kvinnliga kroppsformen, med utvecklade brost , kvinnlig pubesbeharing samt en stabilisering av rosten i ett ljust tonregister. Kvinnors kroppsform ar dels en fraga om inre struktur med ett gracilt skelett och gracila muskler med sma fasten for senor och ledband. Backenringens ben ar mjukt formade och dess utgangsring ar sa rundad att ett barnhuvud kan passera. Over stussen och brostkortlarna har kvinnor mer eller mindre kraftigt utvecklade fettkuddar. Mjolkkortlarna, som tillvaxer under graviditeten ligger inbaddade under dessa och storleken pa kvinnans brost har ingen betydelse for hennes formaga att amma nar hon fott barnet. Medellangden for kvinnor varierar i varlden. I Sverige var langden under 1990-talet runt 165 cm. ^{[ 3 ]}

Konsfordelning [ redigera | redigera wikitext ]

Det fods fler pojkar an flickor i varlden (103 ^{[ 4 ]} -105 ^{[ 5 ]} pojkar per 100 flickor), aven om vissa lander har avvikelser eller mycket stora avvikelser, sasom Kina (118 respektive 100). ^{[ 6 ]} Darefter okar andelen overlevande pojkbarn nagot (107/100 vid 0-14 ars alder, 106/100 mellan 15 och 24 ars alder och 102/100 mellan 25 och 54 ars alder), fram till aldersgruppen 55-64-aringar, da kvinnor ar i majoritet (95/100) och over 65 ars alder ar fordelningen 80/100. ^{[ 4 ]} Fordelningen totalt ar omkring 101 man per 100 kvinnor. ^{[ 4 ]}

Kvinnor har en hogre medianalder (30,6 ar jamfort med mannens 29,1 ar) ^{[ 7 ]} och en hogre forvantad medellivslangd (70,8 ar jamfort med mannens 66,7 ar) ^{[ 8 ]} Anledningen ar att pojkar och man i alla aldrar har hogre dodstal, aven som foster . ^{[ 9 ]}

Historiskt har manga samhallen haft ett kvinnooverskott, dock baserat pa sakra kallor som inte stracker sig mer an ett par hundra ar tillbaka. ^{[ 10 ]}

Biologiskt kon [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av Kon § Manniskan .

Individens kon bestams normalt vid befruktningen, da flickfosters konskromosomer utgors av tva X-kromosomer . Av sina genetiska anlag utvecklas kvinnor med stora individuella variationer. Det ar generna i konskromosomerna som styr vilket biologiskt kon individen far, medan bade dessa och de ovriga 22 kromosomparen styr ovriga fysiska egenskaper, som kroppslangd, har- och ogonfarg. De biologiska skillnaderna forklaras bland annat med skillnader i konshormoner som kroppen och hjarnan utsatts for (mer progesteron och ostrogen , mindre testosteron och dihydrotestosteron hos kvinnor).

Centrala nervsystemet [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av Kon § Hjarnan .

Det finns generella skillnader mellan kvinnors och mans hjarnor. Mannens storhjarna ar 8-10 % storre an kvinnans. ^{[ 11 ] [ 12 ]} Mannen har 4 % fler hjarnceller an kvinnor och 100 gram mer hjarnvavnad. ^{[ 13 ]}

Kvinnans psykologiska konskarakteristik [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av Kon § psykologi .

Aven en del av de psykologiska och beteendemassiga skillnaderna anses genetiskt betingade, men paverkas aven av miljobetingelser. Bland annat psykologiprofessorn Janet Shibley Hyde menar att man och kvinnors medfodda psykologi ar mycket lika, hon hittade dock tre undantag, namligen: aggressivitet (framst fysiskt vald och kriminalitet ), vissa sexuella aktiviteter (kvinnor onanerar mer sallan an man) och fysisk aktivitet. ^{[ 14 ] [ 15 ]} En brittisk studie som avviker fran den etablerade vetenskapliga uppfattningen havdar dock att kvinnor och man ar lika benagna att ta till fysiskt vald. ^{[ 16 ]} Aven sociologen Marja Wallden havdar att man och kvinnor fods lika aggressiva. ^{[ 17 ]} Av detta att doma ar det saledes svart att veta huruvida konsegenskaper ar socialt konstruerade eller biologiska da biologer och sociologer ofta ar oense och kvantitativa studier ger andra slutsatser an kvalitativa studier.

Det ar vanligare att kvinnor grater och upplever oroskansla. Fobier , affektiva storningar (humorsvangningar), angeststorningar och atstorningar ar vanligare bland kvinnor, medan de mer sallan uppvisar uppforandestorningar an pojkar, och vuxna kvinnor mer sallan antisocial personlighetsstorning och substansmissbruk an man.

Kvinnor mognar biologiskt tidigare an man, och aven kvinnors intelligenskvot utvecklas nagot tidigare an man. Sett over livet har kvinnor och man vasentligen samma genomsnittliga intelligenskvot. Det finns dock sma genomsnittliga kognitiva skillnader mellan man och kvinnor pa olika omraden, dar kvinnor har en fordel kring ordkunskap och att kanna igen ansikten, och man kring lokalsinne i exempelvis skogen och kring tredimensionell problemlosning. Emellertid finns en mindre varians i IQ bland kvinnor, da det finns avsevart farre utvecklingsstorda kvinnor (med IQ under 70) och ocksa avsevart farre kvinnor med mycket hog IQ. ^{[ 18 ]}

Inlarda eller medfodda beteendeskillnader [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av Genus (konsbegrepp) .

Inom biologi och medicin ar den etablerade uppfattningen att de beteendeskillnader som finns mellan man och kvinnor har bade biologiska och kulturella orsaker.

Vissa filosofiska riktningar, exempelvis delar av feminismen , marxismen och existentialismen , och vissa forskare inom sociologi och genusvetenskap , menar att "kvinna" i huvudsak bara ar en social roll, som en person fostras till och som bor avskaffas for att uppna jamlikhet. Simone de Beauvoir formulerade detta i sitt beromda uttalande: "Man fods inte till kvinna, man blir det".

Patriarkala strukturer uppstod senast i samband med bondestenaldern, och har bevarats i lagstiftning fram till atminstone 1800-talet, och finns i vara kulturella normer an idag. Nar varldsreligioner som kristendom och islam forst spreds forbattrade de jamstalldheten, men religiosa foretradare och dogmer har sedan bidragit till att konservera skillnader mellan man och kvinnor och har ofta utgjort hinder for modernismens reformer. I manga religiosa riktningar har man tydliga uttalade asikter om kvinnors-mans sociala uppgifter och roller. I Sverige ar ett kant fall av det religiosa slaget den langdragna striden om kvinnors ratt att utova prastambetet. Det ar vanligare att kvinnor ar religiost troende och ber dagligen an man, globalt. I vasterlandska samhallen praglade av kristendom deltar kvinnor dessutom mer ofta i religiosa aktiviteter an man och anser att religion ar viktigt, sedan lang tid tillbaka och oavsett hur man mater, medan dessa konsskillnader inte aterfinnes exempelvis inom islam och ortodox judendom. ^{[ 19 ] [ 20 ]}

Ett annat exempel pa det svenska samhallets vilja att halla isar konen ar de tidigare bestammelserna i den nu upphavda namnlagen , bestammelser som av hansyn till barnets framtida liv kravde att flickor gavs namn som ansags passande for flickor och kvinnor och pojkar gavs namn som passade pojkar och man. Detta andrades successivt via praxis fran 2009 sa alla fornamn enligt lag anses konsneutrala i Sverige ar 2015. ^{[ 21 ]} Andra skillnader ar att i yrkesval soker sig kvinnor oftare till omvardande yrken, och mer sallan till riskfyllda yrken och (i bland annat vastvarlden) tekniska utbildningar. Kvinnor gor mer sallan chefskarriar an man.

Konstillhorighet [ redigera | redigera wikitext ]

Vissa manniskor kan vara intersexuella beroende pa att de kan ha fatt en konskromosom for mycket eller har ett hammat hormonsystem som gor att hormonerna inte kan verka dar de annars skulle. ^{[ 22 ]}

Kvinnor inom kulturen [ redigera | redigera wikitext ]

• 
  Nagra olika tecken for "kvinna" och/eller "kvinnlig".

Se aven venussymbol .

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Transkvinna
• Man
• Intersexualism
• Kategori:Kvinnor , register over kvinnliga biografiska artiklar i Wikipedia.

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• FemBio ? Beromda kvinnor internationellt