Kvartsit ar en jamnkornig, metamorf bergart , omvandlad fran sandsten , vanligtvis vit eller gra till fargen och bestar huvudsakligen av kvarts . Kvartsit anvands i eldfasta material samt forr som vagbelaggningsmaterial innan arbetsmiljoreglerna skarptes.

Halsorisker [ redigera | redigera wikitext ]

Damm som innehaller kvartspartiklar ar en halsofara pa manga arbetsplatser, till exempel dar kvartshaltig sten bryts, krossas eller sagas eller dar annat kvartshaltigt material hanteras sa att damning uppstar. Den storsta gruppen som utsatts for kvarts-stendamm ar byggnadsarbetare. De allra minsta partiklarna i kvartsdammet kan tranga anda ner i lungblasorna med inandningsluften och ansamlas dar. Kvartspartiklarna har en reaktiv yta som ger upphov till inflammation och arromvandling i luftvagarna, samt paverkar immunforsvaret. Inflammationen i luftvagarna ger upphov till kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), men okar ocksa risken for hjartinfarkt. Inandning av kvartsdamm okar risken for lungcancer och for silikos (stendammlunga). Paverkan pa immunforsvaret okar risken for tuberkulos , samt for olika sa kallade autoimmuna sjukdomar som t.ex. reumatoid artrit (ledgangsreumatism), samt for njurskada.

Kunskapen om vid vilka lufthalter de olika halsoriskerna upptrader ar relativt god for silikos och for lungcancer, men mer begransad for de ovriga sjukdomarna. For silikos och for lungcancer galler overgripande att risken framst ar kopplad till den totala dos kvarts man inandas under ett arbetsliv. Det finns dock sarskilda former av silikos som upptrader akut da lufthalterna ar extremt hoga (exempelvis vid torrblastring med kvartshaltig sand eller sagning i material med mycket hog kvartshalt under ogynnsamma forhallanden).

Arbetarskydd mot kvartshaltigt damm [ redigera | redigera wikitext ]

Den viktigaste atgarden ar att minska lufthalterna av kvarts. Detta sker i forsta hand genom att valja material med ingen eller lagre kvartshalt (substitutionsprincipen), genom att minska dammbildning (emission) vid kallan t.ex. genom bevattning, genom att personen som utfor arbetet befinner sig i en separat, ren, miljo t.ex. en ventilerad hytt/kontrollrum med overtryck och filtrerad luft mm. I sista hand anvands personlig skyddsutrustning i form av andningsskydd.

Eftersom kvartspartiklarna som ger upphov till sjukdom ar sa sma (<5 mikrometer) ar de inte synliga for blotta ogat. Darfor kan man inte heller med sina sinnen bedoma om det finns en skadlig niva av kvartsdamm i luften. Bedomningen av om det finns en sadan risk baseras pa kunskap om verksamheten, men framfor allt pa luftmatningar. I Arbetsmiljoverkets foreskrifter om kvarts-stendamm i arbetsmiljon ^{[ 1 ]} finns krav pa en dokumenterad riskbedomning och vilka atgarder som ska genomforas.

De maximala tillatna lufthalterna av kvartsdamm regleras av det hygieniska gransvardet, som avser ett genomsnittlig halt over en arbetsdag. For narvarande ar det 0,1 mg per kubikmeter luft i Sverige. I USA ar gransvardet 0,05 mg per kubikmeter luft.

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Bergarten ar vanligt forekommande i Sverige och den ar Dalslands landskapssten . Under mesolitikum var i norra Sverige kvartsit, nast efter kvarts, det vanligaste redskapsmaterialet. ^{[ kalla behovs ]} I norra Norrland fick kvartsitslagningstekniken sin hojdpunkt under bronsaldern. ^{[ kalla behovs ]}

Alvdalskvartsit [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Alvdalskvartsit

Alvdalskvartsit ar en rod och adrad kvartsit, som bryts i Mangsbodarna . ^{[ 2 ]}

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]