Kurian

Fran Wikipedia
Uppslagsordet ”Kuria” leder hit. For andra betydelser, se Kuria (olika betydelser) .

Kurian ( latin curia ) motsvarar Heliga stolens regering och centrala forvaltning. Genom detta ar kurian nast paven det mest inflytelserika organet inom Romersk-katolska kyrkan . Beteckningen "kuria" uppkom mot slutet av 1000-talet som namn pa den pavliga hovstaten . Den nuvarande apostoliska konstitutionen, Praedicate evangelium , forfattades av Franciskus och tradde i kraft sondagen den 5 juni 2022. Den ersatte Johannes Paulus II:s Pastor bonus fran 1988. [ 1 ]

Ordet kuria antas komma av gammallatinets coviria , en forsamling av man. [ 2 ]

Den romerska kurian bestar nu, sedan den nya konstitutionen tratt i kraft, av statssekretariatet , sexton dikasterier, tre juridiska organ och sex ekonomiska organ, samt ytterligare tre kontor (Prefekturen for det pavliga hushallet, Kontoret for pavens liturgiska firande och Camerlengo for den heliga romerska kyrkan).

Tribunalerna ar domstolar for olika arenden, till exempel rorande aktenskap ( Rota romana ).

Dikasterier [ redigera | redigera wikitext ]

Den romerska kurian bestar av sexton dikasterier. Dessa departement kallades tidigare ”kongregationer” eller ”pavliga rad”.

  1. Dikasteriet for evangelisation
  2. Dikasteriet for troslaran (tidigare Troskongregationen )
  3. Dikasteriet for bistandsarbete
  4. Dikasteriet for ostkyrkorna
  5. Dikasteriet for gudstjanstliv och sakramentsforvaltning
  6. Dikasteriet for helgonforklaringar
  7. Dikasteriet for biskopar
  8. Dikasteriet for prasterskapet
  9. Dikasteriet for Gudsvigt liv och foreningar for apostoliskt liv
  10. Dikasteriet for lekmannen, familjen och livet
  11. Dikasteriet for framjande av kristen enhet
  12. Dikasteriet for interreligios dialog
  13. Dikasteriet for kultur och utbildning
  14. Dikasteriet for hallbar mansklig utveckling
  15. Dikasteriet for lagtexter
  16. Dikasteriet for kommunikation

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

  • Feig Vishnia, Rachel (2012) (pa engelska). Roman Elections in the Age of Cicero: Society, Government, and Voting . Routledge Studies in Ancient History; 3. New York: Routledge. ISBN 0-415-87969-8