For andra betydelser, se Kungariket Ungern (olika betydelser) .

Kungariket Ungern
Magyar Kiralysag ( ungerska )
← 1001?1918 →
Flagga	Vapen
Kungadomet Ungerns territorium i slutet av 1800-talet.
Huvudstad	Budapest ; Pozsony ; Buda ; Szekesfehervar ; Debrecen ; Esztergom
Sprak	Ungerska , latin , tyska
Religion	Katolicism , senare kalvinism , lutherdom och andra [ 1 ]
Statsskick	Monarki
Bildades	1001
Upphorde	1918
Folkmangd	18 264 533 (1910)
Valuta	Florentinus (1325), Daler Florin (1754-1867), Forint (1867?1892), Korona (1892?1918), Korona (1919?1926), Peng? (1927?1946), Adopeng? (1946)
Befolkningskalla: [ 2 ] angaende religion [ 3 ]

Kungariket Ungern var en monarki i Centraleuropa som bildades 1001 och i olika former med skiftande granser existerade fram till 1918 da Osterrike-Ungern upplostes och resterna av den ungerska rikshalvan uppgick i Demokratiska republiken Ungern . Monarkin aterupprattades kort darefter och Kungariket Ungern existerade igen aren 1920?1946 men har sedan dess varit en republik .

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Bakgrund [ redigera | redigera wikitext ]

I slutet av 800-talet vandrade magyariska stammar under stamhovdingen Arpad vasterut fran nuvarande Ryssland och nagra av dessa stammar bosatte sig pa slatten mellan Duna (Donau) och Tisza . Ar 896 bildades den forsta enhetliga ungerska statsbildningen, Furstendomet Ungern , av Arpad.

Furst Geza blev den forste av Arpaddynastin som lat sig kristnas, han oppnade under 900-talets slut landet for kristna missionarer och undertryckte alla hedniska traditioner i riket. Hans son Vajk (senare Stefan I ) undanrojde de sista hedniska hoten mot det kristna styret nar han besegrade sin farbror Koppany, som inte hade konverterat till kristendomen, och sakrade samtidigt sin ratt till tronen. ^{[ 4 ]}

Kungariket under Arpaddynastin (1000?1301) [ redigera | redigera wikitext ]

Stefan begarde av paven Sylvester II en kungakrona och krontes i Szekesfehervar julhelgen ar 1000 eller mojligen 1001. ^{[ 5 ]} Stefan vagrade svara lojalitet mot den tysk-romerske kejsaren Konrad II och slog tillbaka dennes angrepp mot Ungern ar 1030. Darmed forsakrades Ungerns fortsatta sjalvstandiga existens i Europa. Vidare pabjod Stefan att var tionde by skulle uppfora en kyrka, samt bjod in ytterligare missionarer till landet. Stefan dog 1038 och kanoniserades som kyrkans forsta helgon som inte dog martyrdoden den 20 augusti samma ar.

Kungariket Kroatien forenades med Ungern genom personalunion 1102. Ar 1241 invaderades Ungern av Mongolvaldet , och efter nagra inledande segrar krossades den ungerska armen i slaget vid Mohi . Den mongoliska invasionen varade fram till 1242 varefter kung Bela IV av Ungern lat uppfora atskilliga borgar som skydd mot framtida hot mot riket.

Atten Hunyadi [ redigera | redigera wikitext ]

Ungerns tredelning (1526-1711) [ redigera | redigera wikitext ]

Under 1500-talet okade pressen pa landet av Osmanska riket och efter slaget vid Mohacs ar 1526, dar turkarna segrade over ungrarna, splittrades kungadomet i tre delar:

• Kungliga Ungern , omfattande de vastra delarna som kom att bli en undertitel till den habsburgska kronan. ^{[ 6 ]}
• Osmanska Ungern , omfattande merparten av det gamla kungariket som blev direktstyrda provinser i Osmanska riket.
• Furstendomet Transsylvanien , omfattande de ostra delarna som blev en turkisk vasallstat .

Den tysk-romerska kejsaren Ferdinand I valdes 1526 av en adelsforsamling till kung av Ungern. ^{[ 7 ] [ 8 ]} Hans ansprak omtvistades av Johan Zapolya som istallet erkandes som legitim kung av Ungern av den turkiska sultanen. 1570 kom de tva parterna dock till en overenskommelse, huset Habsburg segrade i sina ansprak pa Ungerns krona och Johan II Zapolya blev vasallfurste over Transsylvanien.

For att motverka framtida invasioner av sina territorier lat habsburgarna pa 1500-talet uppratta en sarskild buffertzon kallad Militargransen som inkluderade delar av det gamla medeltida Ungern. ^{[ 9 ]} Efter nederlaget i slaget vid Wien 1683 drevs turkarna stegvis osterut av habsburgarna som runt slutet av 1600-talet hade erovrat merparten av det medeltida Ungern inklusive Transsylvanien. I freden i Karlowitz 1699 avstod sultan Mustafa II nastan alla Osmanska rikets ungerska provinser till Habsburgska monarkin och 1711 bekraftades den osterrikiska kontrollen over Furstendomet Transsylvanien.

Habsburgs styre [ redigera | redigera wikitext ]

Fran borjan av 1700-talet var habsburgarnas kontroll over Ungern tydlig, man hade gjort sig av med maktiga ungerska rebeller och ombildat Kungariket Ungern som ett arvsland inom Habsburgska monarkin.

Till foljd av den ungerska revolutionen 1848?1849 slots ett kompromissavtal 1867 mellan den osterrikiske kejsaren och de ungerska rebellerna dar Kungariket Ungern tillsammans med Osterrike fick utgora de tva rikshalvorna i den nyskapade realunionen Osterrike-Ungern .

Det andra ungerska kungadomet [ redigera | redigera wikitext ]

Efter forsta varldskriget splittrades Kungariket Ungern under Osterrike-Ungerns upplosning. En enhetlig ungersk nationalstat, Ungerska demokratiska republiken, bildades men 1920 aterupprattades formellt monarkin men utan kung. Istallet tillsattes en riksforestandare , amiral Miklos Horthy , som kom att leda landet in i allians med Nazityskland under andra varldskriget . Ar 1946, efter att Roda armen hade avskaffat den ungerska monarkin, inrattades Andra ungerska republiken , fran 1949 Folkrepubliken Ungern . 1989 stortades kommunisterna fran makten, men republiken bestod. Ar 2000 firades 1000-arsjubileum for bildandet av Kungariket Ungern. ^{[ 10 ]}

Statsvapen [ redigera | redigera wikitext ]

Foljande ar exempel pa statsvapen:

	Det aldsta statsvapnet ar ett dubbelkors. Lange antogs det symbolisera det apostliska kungariket Ungern. Den mest accepterade teorin ar att det kommer fran bysantinskt inflytande, da korset dok upp runt 1190 nar Bela III var kung, och han uppfostrades hos det bysantinska hovet.
	Roda och vida band symboliserar Huset Arpad , och anvandes forsta gangen som statsvapen 1202 pa ett sigill av kung Emmerich . Sigillet inneholl inte dubbelkorset, bara banden, och det fanns nio lejon pa banden.
	Statsvapnet med banden till vanster och korset till hoger, over kullarna, dok forsta gangen upp under Ludvig I:s regeringstid (1342?1382). Kronan over statsvapnet dok upp under Ulaszlo I (1440?1444). Det var forst bara ett icke-specifikt diadem men pa 1464 ars sigill av Matthias Corvinus paminde det mer om Ungerns krona .
	Under Ungerska revolutionen och frihetskriget 1848-1849 , nar Habsburgsdynastin avsatts fran tronen den 14 april 1849, togs Ungerns krona bort fran statsvapen. Det kvarvarande lilla statsvapnet kallas ofta "Kossuth-statsvapnet" ungerska Kossuth-cimer efter Lajos Kossuth , Ungerns regent-president.
	Dagens (2010) statsvapen for republiken Ungern antogs 1990 men fastan det ar en republik syns Ungerns krona som en symbol for Ungern. Ungerns nuvarande (2010) statsvapen antogs den 3 juli 1990, nar kommunistregimen fallit. Statsvapnet har anvants tidigare, bade med och utan Ungerns krona, ibland som en del av ett storre statsvapen, med rotterna i Medeltiden .

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Ungerska radsrepubliken
• Folkrepubliken Ungern

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran engelsksprakiga Wikipedia .