Harrisons kronometer H4
Marin kronometer
En
kronometer
ar ett
ur
med tillracklig precision och okanslighet for att anvandas i
astronomisk navigation
(se
longitudproblemet
). Termen kan ocksa anvandas for klockor med extremt hog precision oberoende av anvandningsomrade. I Schweiz far termen anvandas endast for klockor som av institutet
Controle Officiel Suisse des Chronometres
(
COSC
) kontrollerats och konstaterats uppfylla av institutet faststallda krav.
Breguet
ladkronometer
Ursprungligen anvandes namnet kronometer for den typ av speciellt exakt skeppsur, som mojliggjorde noggrann bestamning av
longituden
for ett fartygs position under langre sjoresor.
Det engelska parlamentet utfaste 1714 ett pris pa 20.000 pund sterling till den som lyckades losa
Longitudproblemet
, det vill saga hur man skulle kunna ange longituden pa en halv grad eller 30 engelska sjomil nar under en sjoresa.
[
1
]
Efter att ha konstruerat tre marinur med relativt stor tillforlitlighet lyckades
John Harrison
1761 framstalla ett ur (H4) som under en resa fran Portsmouth till Jamaica och tillbaka, en resa under 161 dagar drog sig endast 1 minut och 54,5 sekunder, tillrackligt for att motsvara en felmarginal pa 18 engelska sjomil och vann priset.
[
1
]
1767 publicerade Harrison en beskrivning av sitt ur, som kom att kallas kronometerur. Det han anvande sig av var en forbattrad
spindelgang
.
[
1
]
Den engelske urmakaren
John Arnold
(1744-1799) kom 1782 att patentera
kronometergangen
, som darefter kom att bli det som kom att bli kannetecknande for en kronometer. Urkonstruktionen forbattrades vid flera tillfallen, bland annat av
Thomas Earnshaw
(1749-1829) och svensken
Victor Kullberg
. Vid mitten av 1800-talet borjade kronometergangen bli forhallandevis vanlig i ordinara fickur.
[
1
]
Certifierat kronometerur - tillika
kronograf
Den ideella organisationen
COSC
forknippas numera starkt med begreppet "kronometer". COSC ar den organisation som utfardar kronometercertifikat for schweiziska klockor.
Varje individuellt ur kontrolleras under 16 dygn avseende precision i tidsangivelse under tre olika temperaturer och i fem olika stallningar. Varje godkant urverk tilldelas certifikat samt ett kontrollnummer som registreras och graveras in i verket.
Eftersom de traditionella testerna ar mest relevanta for mekaniska ur, antingen med automatisk eller manuell uppdragning, ar det for narvarande huvudsakligen den gruppen som testas. Arligen utfardas over en miljon certifikat, vilket motsvarar cirka 3 procent av den totala klocktillverkningen i Schweiz.
En hel del moderna elektroniska
kvartsur
kan ha minst lika hog precision, men far inte kallas kronometer, om de inte faktiskt kontrollerats av COSC. COSC har tagit fram en annan standard for kvartsur, som ska kunna kallas for kronometer. Dessa testas under 11 dygn och 3 temperaturer i en position, forutom en dag i forloppet da urverket roteras kontinuerligt i alla riktningar. Mot slutet av testtiden utsatts verket under ett dygn for 200 stotar motsvarande 100 ganger gravitationskraften. Just sana stotar var fatala for de tidiga kvartsuren, da stotar kunde fa kristallen att lossna fran sina fasten; i princip ett irreparabelt fel. En kvartskronometer ska ha en gangprecision 10 ganger hogre an ett konventionellt kvartsur.
For att klara temperaturvaxlingarna maste urverket forses med sarskild logik som kompenserar for variationer av
svangningsfrekvens
i kristallen beroende pa dess temperatur.
I dag forekommer det att aven klockhandlare blandar ihop begreppet kronometer med det snarlika
kronograf
. Inget sager att en kronograf skulle vara en samre klocka an en kronometer; det handlar snarast om att en kronograf har en speciell funktion som en sorts tidstagare eller -registrerare. Det ar salunda mojligt att ett visst urverk ar bade kronometer och kronograf.
- ^ [
a
b
c
d
]
Gamla ur ur Kulturens samlingar
, Barbro Astrand