한국   대만   중국   일본 
Kristendemokraterne ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Kristendemokraterne

Fran Wikipedia
KristenDemokraterne
Forkortning K (tidigare Q)
Partiordforande Jeppe Hedaa
Vice partiordforande Henrik Hjortshøj och Jesper Housgaard
Partisekreterare Tage Sørensen
Grundat 13 april 1970
Huvudkontor Vermlandsgade 51
2300 København S
Politisk ideologi kristdemokrati, ekologism, socialkonservatism
Internationellt samarbetsorgan Centrist Democrat International
Europeiskt samarbetsorgan Europeiska folkpartiet
Farg(er)      Blalila
Ungdomsforbund Kristendemokratisk Ungdom
Europaparlamentet
Rostandel
0,0 %
Mandat
0 / 13
Folketinget
Rostandel
0,5 %
Mandat
0 / 179
Webbplats
kd .dk

Kristendemokraterne ar ett kristdemokratiskt politiskt parti i Danmark .

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Vid ett mote den 13 april 1970 i Unge Hjems Højskoles lokaler (som idag inrymmer Unge Hjems Efterskole ) i sodra Arhus bildades Kristeligt Folkeparti , forkortat KRF. Motet hade initierats av tva praster. Narvarande var 35 utvalda personer med olika bakgrund. Pa motet fanns aven det norska partiets ordforande och vice ordforande narvarande.

Bakgrunden till bildandet var att man reagerade mot liberaliseringen av abortlagen och att den davarande borgerliga regeringen upphavde forbudet mot bildpornografi. Forebild for partiet var Kristelig Folkeparti i Norge.

Till ordforande valdes overlakaren Jacob Christensen. Efter ett ar hade KRF 6 000 medlemmar.

I valet 1971 forklarade man att man ansag blockpolitiken forlegad och att man ville ha en regering med Socialdemokraterne och Venstre. Nar valet var over var besvikelsen stor. Det visade sig att det endast fattades 625 roster for att ta sig over 2-procentssparren.

Valet 1973 blev partiets genombrott. Man valde en ny ordforande och lyckades komma in i folketinget. Partiet var sedan dess representerat i Folketinget fram till valet 2005 med undantag for aren 1994?1998.

Liberalt intermezzo [ redigera | redigera wikitext ]

Aren 2002?2008 reformerades partiets politik och det andrade namn till Kristendemokraterne 2003.

Efter att tidigare ha haft en mer skeptisk installning till EU, och de olika traktater som varit foremal for danska folkomrostningar, intog man nu en oreserverat positiv EU-kurs och foresprakade ett ja till den nya EU-traktaten. [ 1 ]

Partistyrelsen markerade for forsta gangen att partiet kommer att stodja en socialdemokratisk statsminister.

Kursandringen fick den tidigare partiledaren, gruppledaren och energiministern Jann Sjursen att hoppa av partiet. Andringen i abortfragan markerar enligt honom en andrad manniskosyn och blev droppen som fick bagaren att rinna over. [ 2 ]

Redan 2003 hoppade han av som gruppledare for folketingsgruppen i protest mot den nya partiledaren Marianne Karlsmoses linje, markerat genom namnbytet pa partiet.

Liberaliseringen av politiken markerades tydligt vid partiets landsmote 2007, efter vilket partiledaren sedan 2005 Bodil Kornbek meddelade att man inte langre vill verka for en andrad abortlagstiftning, aven mjukporr var nu ocksa acceptabelt enligt partiet. [ 3 ]

Vid landsmotet 2008 segrade den konservativa falangen inom partiet och Bjarne Hartung Kirkegaard blev ny ordforande.

Ar 2011 ersattes han av Per Ørum Jørgensen , men han lamnade partiet en manad innan landsmotet 2012 [ 4 ] . Pa detta valdes Stig Grenov som ny partiledare. Under valet 2019 blev Stig Grenov sjuk [ 5 ] och ersattes av Isabella Arendt , som valdes som partiledare i oktober 2019.

Mod nye tider [ redigera | redigera wikitext ]

Under varen 2022 valde Isabella Arendt att lamna partiet [ 6 ] och Marianne Karlsmose blev da partiledare. Men efter samsta resultatet nagonsin for partiet vid valet till Folketinget lamnade hon uppdraget som partiledare [ 7 ] till de tva vice-ordforande, Henrik Hjortshøj och Jesper Housgaard [ 8 ] . Dessa fungerade gemensamt som partiledare fram till mars 2023 da man pa ett extraordinart landsmote valde affarsmannen Jeppe Hedaa som ny partiledare. Jeppe Hedaa valdes pa en plan om att reformera partiet [ 9 ] , ett arbeta som delvis hade borjat tidigare men aldrig formaliserats.

Valresultat i Folketinget [ redigera | redigera wikitext ]

Ar % mandat
1971 1,9 -
1973 4,1 7
1975 5,3 9
1977 3,4 6
1979 2,6 5
1981 2,3 4
1984 2,7 5
1987 2,4 4
1988 2,0 4
1990 2,3 4
1994 1,8 -
1998 2,5 4
2001 2,3 5
2005 1,7 -
2007 0,9 -
2011 0,8 -
2015 0,8 -
2019 1,8 -
2022 0,5 -

Partiordforande [ redigera | redigera wikitext ]

Vice partiordforande [ redigera | redigera wikitext ]

Obs! listan ar ofullstandig

Partisekreterare [ redigera | redigera wikitext ]

Regeringsministrar [ redigera | redigera wikitext ]

Sidoforbund [ redigera | redigera wikitext ]

  • Kristendemokratisk Ungdom (KDU) [ 11 ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

  • Niels Arbøl, Kristdemokraterna en varldsrorelse (Samhallsgemenskap, 1986) ISBN 91-85036-22-6 (svensk oversattning Ingvar Svensson)

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]